27/12  Julhelgen är över och nyår står snart vid dörren och knackar på. Tänk, att ett helt nytt, orört och spännande  år 2011 står där bakom dörren och väntar på oss alla! Ett nytt år med en massa nya möjligheter och ett år som förhoppningsvis ska skänka oss alla glädje och lycka, det är vad jag önskar till var och en av Er!

Julhelgen har gått alltför fort, blir väl så när man jobbar och inte hinner med så mycket firande. Men nu är ”långveckan” på jobbet över och en härlig långledighet på 10 fräscha dagar väntar på att få fyllas med en massa aktiviteter.

På Torsdag har jag hyrt ridhus tillsammans med några vänner och det ska bli så himla kul att sätta igång träningen igen! Bruno har haft ett nog långt träningsuppehåll och det mest pga den ihållande kylan och så då löpet hos Tindra. Hundarna lär vara heltaggade och jag vet ju att dogsen här hemma verkligen skrattar när dom har roligt! Låter kanske tokigt, men jag känner hundarna så väl och deras glädje över att få jobba går inte att ta miste på! Glädjen hoppar som grodor ur dom, ögonen lyser och dom dansar med mig och hela kroppsspråket talar tydligt om att de har roligt! Tindra tex, hon drar dessutom verkligen upp sina mungipor som vi människor gör när vi skrattar och så kniper hon igen ögonen när hon blir så där jätteglad. Dessutom så är hundarna såå kelsjuka så det går inte att beskriva. Alla ska klappas om och krypa upp i knä så fort tillfälle ges och så lutar dom sina huvuden mot ens kind och riktigt gottar ner sig i famnen på en. Är det banne mig inte kärlek så säg…

Lucas öppnar paket! Tack Lotta för fina kort!

 

Lucas tycks vara mkt nöjd över sin julklapp!

 

Nyår! Inte alltid den roligaste dagen på året….Tyvärr så förstör alla dessa smällare och raketer tillvaron för så många djur, både för tamdjuren men även för alla våra vilda djur. Är så anti mot allt vad fyrverkerier heter så USCH!! Med en valp i huset och som jag inte har en aning om hur han kommer att reagera på alla  fyrverkerier som brukar vara runt vårat hus och neröver hela byn, så känns det inte så där jätteskoj vill jag lova….Det blir väl till att fly fältet och köra lite bil under värsta smälltiden. Kan ju hoppas att det blir ”smällkallt” så folk drar sig för att panga. 

Jag hoppas verkligen att det inom en snar framtid införs en lag att det bara får skjutas under vissa dagar och vid vissa klockslag. Detta skulle underlätta för oss djurägare, samtidigt som det också gynnar alla fyrverkerifantaster, som kan få fortsätta att ”leka” med sina dyra smällkarameller. För jag tror inte att det någonsin kommer att kunna förbjudas helt och hållet, men att åtminstone veta NÄR man ska hålla sig inne med sina hundar skulle verkligen underlätta enormt. Som det är nu smälls det ju i flera dagar och när man minst anar det….Fastän grannar vet om att man har hundar så skjuts det hej vilt över huset och inte en endaste gång har någon i grannskapet ens frågat om det är ok att avlossa fyrverkerier, med tanke på hundarna, det kallar jag inte direkt visad hänsyn!

Så tänk er för! Speciellt ni som har valpar. Ett skott i skogen är inte alls samma sak som det ljussken och ljud som raketer avger. Men det är så onödigt om de blir skrämda som liten. Så snälla! Var rädda om era hundar och försök se till att inte lämna dom ensamma hemma utan uppsikt under smällandet! Har man skaffat djur så får man ta ansvar också. Att lämna djuren åt sitt öde för att själv åka i väg på nyårsfirande tycker jag klart och tydligt visar vad man är för sorts hundmänniska!

Var rädd om mig och mina vänner!

Nog med förmaningar nu, som dock är välment!
Man kan ha ett mycket fint nyår, trots det ovannämnda, bara man tar ansvar!
Som sista nyhets-ord detta år så skriver jag som Björnen Baloo i Djungelboken sjunger om:

 ”Var glad och nöjd”
”Glöm  bort bekymmer, sorger och besvär”

 

 Vill önska Er Alla Ett riktigt Gott Nytt År!
Vi hörs och ses nästa år!
*~ 2011 ~*

 

20/12  Älskar julen och bjuder här på en fin liten julvers till Er alla, i varje litet hus!

Du stjärna över Betlehem,
o, låt ditt milda ljus
få lysa in med hopp och frid
i varje hem och hus!

Julen är för många av oss en härlig tid. Kanske älskar jag själv julen så mycket för att jag är född på självaste juldagen. Det måste ha varit en väldigt fin & efterlängtad julklapp för mina föräldrar och kanske en mardröm för alla mina äldre syskon! : ) Skämt å´sido, jag har så otroligt många fina minnen av julen sedan jag var liten. Allt glittrade omkring en, och så mycket värme och gemenskap som fanns överallt, vart man än vände sig…Det är en känsla som aldrig kommer att gå ur mig!

Men julen är också en väldigt jobbig tid för många. Och i det yrke jag har så går det heller inte att blunda för att så många människor är väldigt ensamma och olyckliga och bara hoppas att julen ska passera fort som attan. Jag tycker det är värt att tänka på att vi alla kan sprida lite glädje, till någon i vår närhet. Vi kanske inte kan ”rädda” hela världen, men kan man bidra med någonting, någon gång, till någon och inte bara tänka på sig själv, så gör det storverk! Jag jobbar natt hela julhelgen, och ska verkligen försöka sprida glädje till alla människor omkring mig på mitt jobb.

Lottas alldeles egna tomtenisse "Lukas"

Får så härliga bilder från valpköpare! Här en annan Lotta med sina hundar Isac & Lucas.

Vi har slutat med julklappar i vår familj, pga att vi är så många. Men 1 julklapp och en nyttig sådan i form av ett ”penga-bidrag” ska ges bort, och det blir denna gång till Kattklubben Jämtkatten www.jamtkatten.se

Tycker så synd om alla stackars katter som tas om hand av olika anledningar, det kan vara övergivna sommarkatter, upphittade katter osv. Ett litet bidrag från flera stycken kan göra mycket för en förening som jobbar ideellt med att ta hand om alla dessa  katter. Det kostar en hel del,  mat, vaccination & kastrering  innan de låter dom flytta till nya hem osv. Vore jag inte allergisk mot katter så skulle jag absolut ha kunna tänkt mig en egen liten övergiven kissemiss och att kanske öppna hemmet för tillfälligt utplacerade katter, i väntan på nya hem. Men kanske finns det någon som läser detta och som också erbjuder stöd, i någon form till kattklubben. Kul i såfall!

Nu ska ni alla ha en riktigt fin julhelg! Ta hand om er och era nära och kära och sist men inte minst, ta väl hand om era djur! Passar väl på att påminna om att se upp för alla faror som lurar just i juletid för våra fyrbenta! Choklad, julklappssnören, olämpliga matrester och så mycket annat som kan vara farligt för våra vänner. Ett gott ben att smaska på tycker jag hundarna är värda och lite extra gott i matskålarna som gör dom glada.. I övrigt så tror jag dom är lyckliga bara av att vi ger av vår egna tid och aktiverar dom och ser till att de är nöjda och belåtna, samt ger dom en massa kärlek!

Till Er alla från oss alla på Kennel Lanjelins

En riktigt God Jul!

14/ 12 Julen närmar sig med stormsteg! Och kylan den håller i sig och biter sig fast, så på den fronten händer det inte mycket alls…
Hundarna behöver förstås ändå få sin dagliga aktivering och det går faktiskt förvånansvärt bra att vara ute så länge man håller sig i rörelse. Det går ju dessutom att hitta på så många enkla & nyttiga övningar med hundarna under deras promenader som sysselsätter deras hjärnor. Valpen Brolle är så rolig att aktivera för han är glatt med på noterna och tycker allt man gör är skoj!

Har varit ute på rätt så mycket aktiviteter med honom den sista tiden. Miljötränat i stan vid flera tillfällen och försöker då att hitta på alla möjliga sätt till träning där. Att gå ut och in genom självöppnande dörrar i butiker, gå in i butiker som tillåter att hundarna följer med in, passera genom trånga utrymmen i en ruschig miljö, möta andra hundar och människor på ett lugnt och sansat sätt, att kunna hoppa upp på diverse grejer som livet i storstan erbjuder, himla kul att på ett lekfullt sätt aktivera en valp! Passivitetsträning och koncentrationsövningar med fokus på mig som förare trots att det är liv och rörelse omkring oss har också fungerat jättebra!

Folk stannar ofta upp och ler och tycker Brolle ser så glad och stolt ut där han fint trippar vid min sida, och stolt över att få vara med där det händer grejer, det är han verkligen den här lille mysige killen! Svansen viftar och ögonen verkligen lyser av snällhet! Tycker såå mycket om honom och är väldigt glad över att vara ägare till honom (också!)

Liten valp smakar på allt!

Liten har snart blivit stor!

Minns den senaste valpkullen som om det vore i går…så fina…och verkligen högt älskade valpar!

Introduktion av skott är något som står högst på ”göra-listan” nu och hoppas efter jul försöka introducera detta på bästa sätt med Brolle. Även ni valpköpare är välkomna att vara med. Vi hjälps tillsammans åt att få till en lugn och fin introduktion med premiär-skotten och skulle det vara någon hund som reagerar negativt så jobbar vi på att lösa detta och slår tillsammans våra kloka huvuden ihop och diskuterar oss fram till en bra lösning. Det blir alltså inget vilt skjutande, pang på så att säga, utan vi provar oss försiktigt fram och ser vad som händer. Känns bra att lägga en trygg grund vid detta redan nu, att åtminstone ha introducerat skott på ett positivt sätt. Både inom jakten och om man vill gå viltspårs prov eller tävla bruks så ingår det alltid skott. Sedan kan det bara så där allmänt vara bra att ens hund klarar av skottljud också.

Är ni intresserade så hör av er via mail eller telefon, så planerar vi in en dag tillsammans efter att julen är över och vardagen åter är här. Hör av er senast i år (31 dec), för snart är det ju faktiskt nytt år och nya härliga möjligheter!  

Valp-träff är också inbokad i Januari och så fort vi valt lämplig dag som passar oss alla så bokas ridhuset. Anmälan är bindande då ridhuset hyrs. Mer info kommer på hemsidan när allt är ”klappat och klart”. Att vara i ett varmt ridhus med hundar på vintern är rena rama lyxen! Och hundarna brukar tycka det är jätteskoj att vistas där.

En tidigare valpköpare och numera träningskompis pussar en prins!

Så fina!

I övrigt så löper nu både Tindra och foderhunden Roxy. Känns så himla skönt att löpen inträffade i kalla December. Vi kan därmed träna och tävla på som vanligt redan efter jul. Bruno har fått vila från allt vad träning är och vi fokuserar i stället på att underhålla hans fysiska kondition inför allt arbete han kommer att utsättas för till våren. Han jobbar faktiskt, trots löpet, med glädje om jag ber honom. Men för att undvika att något blir minsta lilla fel när vi tränar så tycker jag ändå att det är klokast att under värsta höglöpet låta honom vara enbart hanhund och upp över öronen kär! Snart klingar löpet av och Brunos förälskelse är då över, för denna gång, och allt återgår till det ”normala” (vad som nu är normalt inom hunderiet)…

Världens bäste Bruno!

Roxy ska inte paras vid detta löp utan det blir då i augusti någon gång. Hane är inte bestämd, men så fort valet är gjort så kommer information på hemsidan om kommande valpar. Förhoppningsvis så ser ett nytt gäng pigga Lanjelins-hundar dagens ljus år 2011! 

Önskar Er alla en fin tid nu fram till jul!
På återseende, som vanligt!

30/11 Bruno har varit ute på jobb! Hastigt och helt oplanerat så anmäldes Bruno till årets sista lydnadstävling, 30 mil hemifrån…i ridhus! Har aldrig tränat med Bruno inomhus, men hade innan tävlingen hyrt ett ridhus för träning vid tre tillfällen, just för att se hur arbetet fungerar inomhus bland god hästskit, sågspån m.m. Träning med folk och störning på läktaren hann vi inte få till. Allt blir annorlunda när man förflyttar sig inomhus. Ljuden blir på ett annat sätt, man är mer instängd förstås. Men Bruno och jag har en fin relation och vi brukar lita på varandra i ur och skur och träningen har fungerat jättebra (utom en gång då Bruno inte alls var sig lik)

Resan till Umeå i kylan gick i allafall bra. Har en bror där som fick påhälsning. Valpen Brolle fick följa med, men Tindra lämnades hemma, vilket var tur! Hon började löpa samma dag som vi åkte. Tror förklaringen till Brunos lilla svacka som han hade vid en samträning i ridhus helt klart berodde på detta. Skönt att löpet inträffar nu under en lågsäsong vad det gäller tävling, då har vi räddat den kommande tävlingssäsongen länge, för både Tindra och pojkarna, och kan därmed ge oss ut på allt möjligt skoj direkt nästa år. Lydnadsprov, utställning, viltspår och förhoppningsvis jaktprov när den tiden kommer.

Brolle tyckte allt var så roligt! Han är så glad! En liten pajas som är så duktig. Har inte börjat lydnadsträna något speciellt, försöker mest få en fin kontakt vilket jag tycker vi har lyckats bra med. Har inte lagt in ordet fot när vi koppeltränar så smått, men har fått in ”retningen” väldigt bra till att han gillar att ha ögonkontakt med mig. Han är mest lös utan koppel och är så lycklig och glad över friheten.  Bara kylan släpper så ska jag lägga lite mera tid på Brolle och leka fram lite grunder inom lydnaden. Han är i skrivande stund inte ens 6 månader, och jag har uppnått det viktigaste, att han gillar att ha kontakt, det är en superbra grund att sedan bygga vidare på. Givetvis så har han en god vardagslydnad, men den grundläggs tidigt och nyckeln till den är alltså också det magiska ordet * KONTAKT * !

Arkiv-bild. Brolle när han var 4 månader.

Arkiv-bild. Här var Brolle ca 9 veckor gammal.

Hur gick det på tävlingen då? Är så nöjd över Brunos jobb! 1:a pris + klassvinst! (Hans sjätte på raken).
- SE RESULTAT

Han fokuserade bra och hade nästan med sig sin gamla vanliga glada attityd och det är viktigt för mig, oavsett hur momenten i övrigt går. Nu gick alla moment bra och med säkert utförande från Brunos sida, förutom en onödig miss till rutan samt lite strul vid fjärren, vilket så klart drog ner poängen rejält då koeffen på dessa moment är höga. Men vi har ändå, trots att vi haft högre slutpoäng på några andra tävlingar, förbättrat oss en hel del i momentens utförande och vi ska under vintern finslipa ännu mera. Tror att man hela tiden kan förändra och förbättra saker. Sedan är ju våra djur inga maskiner som bara går och går. Vi måste underhålla också och det med en hel del träning, både fysiskt och psykiskt för att de ska träna upp sin uthållighet på båda dessa plan. Och så tror jag ju starkt på att man kommer långt med glädje!

Arkiv-bild. Bruno apporterar!

Arkiv-bild. Bruno & matte har skoj!

Har i allafall tränat bort lite dubbelkommandon som tex vid ”Dum-rutan”, vilket ger bättre poäng. Bruno har blivit säkrare på alla moment och han lyssnar bra på mig och tycker det är kul! Och det även på tävling! Är så himla glad att han har bibehållit sin arbetsglädje & hans spontana attityd på tävling genom denna trappstege som måste klättras på, från lydnadsklass I  – Elit klass. Många hundar lär sig att tävling inte alls är samma sak som att träna, att det inte är lika kul. Jag hoppas att Bruno alltid ska förstå att han är duktig oavsett om inte beröm kommer i lika stor mängd på tävling som när vi tränar. Ska försöka hålla den ”röda tråden” vid liv (ytterligare en lite konstig ”Åsa-beskrivning”…)

Eliklassen & klass III dömdes av Cecilia Lundgren och tävlingen började så tidigt som 07.30!

Så här blev Brunos poäng:

Sittande i grupp – 10 poäng
Platsliggande – 10 poäng
Fritt följ – 8 poäng (Vi ska i vinter försöka få till lite snyggare sidoförflyttningar just  till vänster )
Stå, sitt & ligg under marsch (Dumrutan) – 9 poäng
Inkallande med ställande & läggande – 8 poäng
Sändande m. lägg & inkallande (Rutan) – 6,5 poäng (Från konskicket så tog Bruno sikte på en sågspånsfläck och hamnade lite ur kurs. Fick omdirigera honom in i rutan vilket blev några extra kommandon. Onödigt…. för i övrigt bra utfört.)
Apportering med dirigering – 9 poäng
Apportering metall & hopp över hinder – 10 poäng
Vittringsprov  & apport – 9 poäng
Fjärrdirigering – 6 poäng  (Fick ge Bruno några extrakommandon (brukar inte behövas…) samt att han flyttade framåt. Han kanske kände av  mattes nervositet,hennes  armar och ben var som spagetti…varför ska man måste bli så?? Lite tävlingspsykologi tack!

Sköt om er nu och hoppas att vi får lite mildare väder snart! Här väntar skidorna på att få börja användas…bara det inte är – 20 grader ute varje dag. Hundarna vill nog ha lite varmare också så de kan vara ute på gården och leka en längre stund utan att frysa om tassarna.

Valpträff planeras efter Jul. Vi hyr ridhus och fikar gott, tränar lite och umgås. Mer info om det kommer på hemsidan snart.

Även valpar planeras till hösten 2011. Ska bli roligt att få äran att träffa ett nytt gäng små Lanjelinsare!

Tävlingsledare Åsa glad över någons träningskompis framgångar! Klappe, klappe händer!

Gunillas tollare Bozz, smidig som en katt!

Arkiv-bild. Glädjefnatt hos båda efter lyckad träning! Längtar till våren och att få träna på barmark...

 

22/11 Hänt sen sist? Kan väl säga som så att vi inte sitter stilla på en stol och rullar tummarna inte! Med en glad valp i huset som ska introduceras i både det ena och det andra och som kräver sin egen lilla tid och så då de vuxna hundarna som dagligen ska ha sina långa konditionsrundor i skogen för att vara nöjda, varvat med en hel del hjärn-gympa + en massa annat som hör vardagen till, ja det gör att man är fullt sysselsatt i stort sett dygnets alla ljusa timmar!

Har lydnadstränat med Bruno vid två tillfällen i ridhus. Första gången gick han såå bra! Klockren och supertaggad och säker i alla moment, precis som han har varit den sista tiden. Vid träning nr 2 så vet jag faktiskt inte alls vad som ”felade”, men vi samarbetade inte lika bra som vi brukar…Att moment kan gå bättre eller sämre från gång till gång är en sak, men denna gång så  kände jag inte alls igen den pigge arbetsglade Bruno. Han kändes slapp och stundvis lite ”ledsen” och bjöd inte till med sin sprudlande energi som han faktiskt alltid brukar göra annars när han jobbar. (Svårt att beskriva i ord, men för mig som förare så känner jag direkt om det är nåt som inte stämmer med hundarna, även om inte andra kanske kan se med blotta ögat att något är ”fel”…) Kanske mådde han inte riktigt bra? 

Hur som helst så hoppas jag han är sig själv nästa gång, för ev så kanske jag kör en liten träning till i ridhus denna vecka. Förmodligen vår enda chans att träna under veckan….Det är alldeles för kallt nu för att kunna träna utomhus…-23 grader i morse, brrr! Mitt hjärta blöder som vanligt för de stackars vilda djuren ute i skogen....de måste ju frysa och vad de ska måsta kämpa för att hitta mat, snyft! Och kylan ska tydligen hålla i sig i många dagar, suck…vad  trist!

Meningen är i alla fall att vi ska delta på några tävlingar i vinter, och dessa sker i just ridhus. Önskar innerligen att vi hade en varm inomhuslokal att träna i, just för de kallaste dagarna…För i det långa loppet så går det inte att åka flera mil för att hyra ett ridhus var och varannan gång, för att träna, det tar tid och kostar en hel del pengar. Men vi är ju vana sedan tidigare att träna i snö och kyla, så det får så lov att fungera även denna vinter. Hundarna vänjer sig nog snart vid de kallare temperaturerna och vi får väl kramas mellan varven så håller vi värmen bättre!

Kramstund med finaste änglahunden Saga...

Saga och matte på lydnadstävling, vilket härligt minne!

Pågående tävling och jag och Saga väntar på att få sätta igång.

Vad det gäller ridhus så bar det i lördags i väg på hundutställning med Bruno. Som den lydnads-tokiga Åsa jag är, så passade jag såklart på att köra lite lydnad/ fritt följ bland alla hundar och människor och där det var väldigt trångt om utrymme = extra nyttig störningsträning. Bruno hade superbra kontakt och koncentration och trots att jag styrde kosan nästan rätt in i folk och hundar vid såväl stegförflyttningar som framåt marsch vändningar och halter, så följde han villigt med i bra position och svansen viftade glatt! Man får ta alla tillfällen i akt att träna lite med störning. Mycket nöjd över vår lilla träning.

Vad det gäller bedömningen på utställningen så var den franska domaren trevlig i ringen och hanterade hundarna fint. Däremot så tycker jag att hon dömde ngt ojämnt. En hel del hundar fick 2:or och en del andra hundar som kanske hellre borde ha fått en 2:a (enligt mitt tycke), ja de fick 1:or. Men det är domaren som dömer och som gör sitt jobb, förhoppningsvis rättvist?

Bruno var en av dom som fick en 2:a, trots att han fick en bra kritik… En slät 1:a  tycker jag faktiskt att han var förtjänt av, något HP el CK hade han inte behövt få, då han inte har så mycket päls just nu, dessutom så är den ganska torr och livlös, vilket gjorde att jag inte tordes bada honom av rädsla för att den skulle se ännu sämre ut. Men han fick ingen kritik alls om pälsens utseende.

Brunos kritik:
Typ & helhetsintryck: Utmärkt / Excellent. Very masculin dog, good bone, lovely head, good pigment, eyes are a little round, good front, good rear and good topline in static, loose in the move, correct movement.

Blir arkivbilder i brist på nya bilder. Bruno under jakt-träning.

Hade varit kul att ställa ut Brolle-valpen och Tindra. Men nu var inte de anmälda, så de får vänta till en annan gång. Det var i alla fall jätteskoj att träffa en massa glada bekanta! Oj, så många det fanns att prata med där. GRATTIS till alla er som vi vet skördade fina framgångar på utställningen i Wången i helgen! Ingen nämnd, ingen glömd!

Snart är det 1:a advent! Baka lussekatter måste jag försöka hinna med någon dag, eller varför inte baka lussehundar!

Ha en fin vecka och ta hand om era djur i vinter! Jag tycker man ska vara lika rädd om sina fyrbenta på vintern och skydda dom mot kylan, precis som man skyddar dom mot den stekheta värmen på sommaren. Finns mycket att tänka på!

Nu pockar valpen Brolle på uppmärksamhet, så vi ska gå ut och aktivera oss en stund.

På återseende snart!

Goaste Tindra!

Tindra hamnat i kram-kalas hos valpköpare

12/11 Hej på dig, mitt vinterland! Nu är den ”riktiga” vintern här för att stanna några månader hos oss. Har kommit rejält med snö det sista dygnet och gissa om hundarna är överlyckliga! De har hjälpt till så bra med snöskottningen, nästan för bra!

Tänk så mycket ljusare det blir av allt det vita som nu täcker marken och så träden, som också har fått sina snöslöjor på sig, vackert!

Full fart på Bruno & Tindra!

Vad festliga en del bilder kan bli ibland! Kolla Tindras tokiga huvud å öron!

Hänt sen sist då? Jo, Brolle-valpen har debuterat på utställning som J/H kennelklubb anordnade och han skötte sig så fint. Hans lilla svans viftade glatt åt alla människor. Från början trodde han nog att alla som var på plats var där just för hans skull. Han ville så gärna säga hej till alla. Efter ett tag förstod han dock att alla dessa människor hade egna kära fyrbenta med sig och att han fick så lov att vara nöjd över att hålla till godo med sin matte. Han blev överlycklig när han fick träffa sin käre bror Birk och lite senare kom även brorsan Santos med sin matte Birgitta, för att se vad vi andra hade för oss, trevligt!. De lekte så fint allesammans och hade hela dagen lång så skoj tillsammans.

Domare av golden var Patric Ragnarsson (som är auktoriserad domare på vår ras, vilket är extra kul). Han har dessutom ett så mjukt & fint sätt mot hundarna han dömer, vilket känns som att Brolle inte hade kunnat få en bättre debut på utställning, på alla sätt och vis. Brolle blev BIR-valp och blev i gruppfinalen placerad på 4:e plats. 
- SE RESULTAT -

Brolle & brorsan Birk ca 8 veckor gamla...Nu har de hunnit bli hela 5 månader!

Då det var hans första utställning så lägger jag ut kritiken, den blev så här: 5 mån gammal, tilltalande hanvalp byggd på fina linjer, välformat vackert huvud, mörka vackra ögon, fint pigment, bra bett, små välplacerade öron, härligt milt uttryck, bra hals med mjuk fin övergång i en korrekt stram överlinje, harmoniska vinklar fram & bak, välformad bröstkorg, bra ben & tassar, lovande päls, rör sig med bra stil & steg, utmärkt temperament, välvisad, behöver bli lite stabilare i armbågarna

Brosan Birk fick också en jättefin kritik där mycket var lika som i Brolles. Han skötte sig också väldigt bra, men det var inte väntat något annat heller, för Birk är så lydig och duktig hemma med matte Susanna & husse Kurt.

Ev. så kommer det lite kort från utställningen vid ett senare tillfälle, just nu finns inga att lägga ut.

Brik med sin moster Easi

Fler äventyr stundar. I morgon har jag och tre hundvänner hyrt ett ridhus för lydnadsträning inomhus. Väldigt passande just nu då det vräkt ner så mkt snö och träningsmöjligheterna därmed för tillfället är begränsade. Det ska bli jättekul att träna i värme och att se hur hundarna fungerar att jobba i just ridhus. Jag tror faktiskt att Bruno kommer att gilla det, tror han kommer att vara överlycklig att få springa och jobba därinne och jag ska verkligen låta honom ha hur kul som helst! Hm, möjligtvis kanske han kommer att gilla hästskiten lite väl mycket också…Men, det ska vi ta reda på i morgon. Jag vet att vi kommer att ha skoj i alla fall, tillsammans med de andra.

Har äntligen trimmat och snyggat till Bruno rejält, blev jättefin! Han har varit otrimmad alltför länge, så det känns skönt att det är fixat nu. Nästa helg är det SSRK-utställning som vi tänkte åka på. Ska bli trevligt att träffa alla bekanta där, borde ju hinna mingla runt när det bara är Bruno som ska ställas…

Ha det gott nu allihopa och på återseende snart!

Jag leker "tävlingsledare" och beundrar Gunillas duktiga tollare, "Bozz"
(som också ska vara med och träna i ridhuset)

1/11  Lydnadstävling igen och Lanjelins valpträff.  Kl. 08.30 på lördagsmorgonen, lydnadstävling i Strömsund,  i regn och ruskväder, klafsig blötsnö på lydnadsplanen och ett minst sagt riktigt ”HUVVA-BURR” väder, så strålade Bruno ändå som en sol och genomförde moment för moment med en glad attityd och han höll  ihop bra provet i genom. Bruno är en hane som sjuder av liv och kraftfullhet, och han älskar verkligen livet och det han gör! Han hoppar alltid glad i hågen ur bilen och har en nästan självlysande blick när han vet att han ska få jobba, och att ha honom tätt vid sin sida och verkligen känna ALL livsglädje i VAD han än gör går inte riktigt att beskriva…och jag ska inte gå in på det heller…för det är en känsla man bara upplever helt enkelt. Men en sak är säker! Det är så himla roligt att få vara med Bruno och han är verkligen en högt älskad hund!  - SE RESULTAT -

 

Bruno under momentet Apportering med dirigering.

 

Arkiv-bild. Tvärnit vid ett konskick.

 

Arkivbild från samträning. Bruno hopp över hinder med metall.

 

Bruno tar i så han ser ju ut som en vrålhungrig varg!!

Kanske ska skriva hur det gick på lydnadsprovet. Bruno slutade på 281 poäng och fick sitt femte 1:a pris på raken i elitklassen, och en 2:a placering. Är jättenöjd med vår prestation i dag och jag är faktiskt glad över att vi fick tävla i skit-väder och känna att det fungerar bra ändå. Nu får vi sikta in oss på att bara träna ett tag, (ska bli lite skönt att slippa fjärilarna i magen och bete sig lite normalt igen) för det finns tyvärr inga tävlingar den närmsta tiden att åka på, som ligger inom någorlunda räckhåll. Men det ger oss tid att förbättra vissa smådetaljer som vi har haft visst överseende med och inte brytt oss om att förändra. Finslipning kallas det och ska förhoppningsvis förbättra momenten ytterligare ett snäpp, det är ju det som är så himla fantastiskt med våra djur, att det ständigt går att lära dom nya saker och i det här fallet att utföra ett moment så perfekt som möjligt. Glömmer aldrig Brunos mormor Saga som tävlades i elitklassen med enbart handtecken, som lärdes in på äldre dar. Hon blev döv, så jag fick ändra träningen med henne och helt enkelt lära henne teckenspråk, men det gick det också till slut. Så ordspråket att det är omöjligt eller svårt att lära en gammal hund att sitta, det köper inte jag! 

Arkivbild från en samträning. Vilka fina färger på hundarna!

 

Arkivbild. Rolig bild! Bruno flinar eller?!

 

 

arkivbild. Pågående stegförflyttningar

Förresten, något annat som jag är glad över i dag är att lille valpen Brolle fick följa med på sin andra lydnadstävling i dag och ta del av alla hundmänniskor och även en snäll vuxen labbe och en söt liten bäbislabbe fick han träffa. Jättenyttig social träning och jag tror nog att Brolle-valpen hade minst lika roligt som Bruno! Han sprang omkring med sina leksaker inne i klubbstugan hela dagen och försökte med viftande svans få allas uppmärksamhet (det kom ju en hel del människor under dagen) en del fick han det av och andra inte, men det är ju det som är så bra, att valpar lär sig träffa olika slags människor som beter sig olika. Brolle är nu 5 månader så om 5 månader till får han börja tävla! Fast jag tror han är långt ifrån tränad för det då…Han får än så länge mest springa lös och bara vara valp och lära sig vad kontakt är. Han är i allafall en jättemysig liten prick! 

Livet leker!

Nu till något helt annat. För ett par veckor sedan anordnade vi en mysig valpträff för ”Roxy” & ”Keeper” barnen. Vi höll till på våra jaktmarker där vi även hade tillgång till den mysiga lilla stugan med öppen spis. Där hade vi sedan tidig morgon eldat, så det skulle vara varmt och gott för våra besökare. Ute hade vi också gjort upp en brasa där vi grillade korv och bara umgicks innan vi satte i gång med lite små övningar för valparna och dess ägare. Tyvärr så la den kamera vi skulle ha med oss av, men det finns lite kort från en tidigare valpträff. som finns att läsa om på första sidan där ni kan klicka på ”Valpträffs-reportage”. 

 Det som stod på ”menyn” först var att var och en fick gå varsitt litet bäbisviltspår. Vilka duktiga valpar! Jag hoppas ni ägare vet vad ni har att förvalta! Jag tror vi var flera som blev rörda över att se valparna jobba och som sedan stolt ville visa upp klöven som de bar, för alla som stod och tittade på. Det riktigt lyste om valparna och det gick inte att ta miste på att de själva tyckte dom var väldigt, väldigt duktiga!

Älskade småtroll! Så roligt att se att alla valpar  kastar sig över livet och dess härliga innehåll med stor aptit, och med sann glädje!

Kom igen då grabbar så ger vi järnet!

Valparna fick även leka med varandra och meningen var att vi skulle introducera ett par agility-tunnlar för de små, men det behövdes inte! De hittade tunnlarna själva och sprang med dunder och brak in i dom på egen hand. I bland en och en och i bland alla på en och samma gång! Tror inte någon behövde tveka på om dom hade roligt eller ej.

Vi körde också en enklare jaktövning. Ägarna fick prova på en enkel och väl synlig markering med dummie med sina valpar, allt på ett glatt & lekfullt sätt och det var inga problem där heller, allt bara fungerade, precis som det ska vara hos en retriever som SKA ha en medfödd förmåga att vilja apportera. Hoppas ni fortsätter jobba med era hundar och att ni även kommer på våra samträningar längre fram. Än så länge är de så små att det räcker med att de lär sig vardagshyfs och annat i vardagen hemma hos er ägare.

Galna syskon!

 

Finn ett fel!

 

Birk på väg mot "publiken" för att visa vad han hittat!

 

Ha,ha, vilken min! Ser ut som om ”Birk” säger He He!

Vi avslutade med att äta lite god mat inne i den varma stugan.  Menyn bestod av en krämig varm fisksoppa med räkost i, hembakt bröd & alkoholfri cider. Till efterrätt bjöd vi på Apelsinkladd-kaka med vispad grädde, chokladbollar och kaffe. Givetvis så följde valparna med in i stugan och de lekte och hade så himla roligt! De fick under dagen också träffa vuxna hundar, det var golden, pudel, rotweiler och terrier och så de själva, små söta goldenvalpar, och alla fungerade så fint ihop. Brolle blev så överförtjust i de mindre hundarna, skulle tro att det beror på att han blev helt störtförälskad i min systers lilla kattunge Alice i höstas, hans lilla söta vän. Han såg nog det där lilla söta i dessa små hundar också.

 

Vi tackar alla ni som kom och ville delta på Lanjelins valpträff. Det var underbart att få träffa er på en och samma gång. Ni har väldigt trevliga valpar och det märks att ni har förvaltat dom väl.

Vi hoppas att ni hade lika roligt som vi och att allt kommer att flyta på så bra som det gör nu. Era valpar var såå mysiga! Och även ni ägare är ju såå himla mysiga och trevliga!

TACK från hjärtat till er alla!

Söta Anna-Karin med lika söta pudeln Majken

16/10  GLÄDJE!!! ”BRUNO” BLEV FÖRRA HELGEN * SVENSK LYDNADSCHAMPION * !!!  Världens gladaste, goaste, snällaste och helt underbaraste Bruno! Går inte i ord beskriva vilken hund han är, vilken härlig personlighet han har och vilken glädje han sprider omkring sig! Bruno är en charmör uti fingerspetsarna och det är så lätt att tycka om honom, bara som han är, oavsett vad han gör eller var han är.

Fine vännen Bruno!

I det vardagliga livet så tar han alltid chansen att bli kompis med allt och alla, en väldigt  snäll hane som (liksom sin mormor Saga…) verkligen har ett hjärta av guld. Varför Bruno fick heta just Bruno är heller ingen slump. För det första föddes han med en mkt mörkare färg än sina kullsyskon och redan vid några veckors ålder så visade han att han älskade att skita ner sig. Han grävde i jorden i trädgårdslandet tills han blev alldeles svart, och i skogen så var och är dom skitigaste gyttjepölarna det bästa han vet att ligga och mojsa ner sig i, riktigt gottar sig gör han och är så glad och lycklig när han kliver upp och ögonen lyser av skratt!  Kort sagt, Bruno är en stor, härlig och helt underbar ”skithund” vars namn passar honom som handen i handsken, både i färg och hans sätt att vara.

Vad det gäller träning så har vi så in i vassens roligt i precis allt vi gör tillsammans! Det är så roligt att vad man än i träningsväg erbjuder honom så tycker han att allt är skoj, och ens eget hjärta tar ofta glädjeskutt när man ser att han uppskattar jobbabiten och samarbete så mycket.

Tävling tycker han också är kul, och matte tycker väl också om att tävla….men tyvärr så infinner sig alltid en massa ”hemska” fjärilar i hennes mage.  Har väl egentligen aldrig tyckt om att stå i centrum inför en massa folk…Men ska man tävla så är det bara att göra sitt bästa och övervinna fjärilarna i magen och möta tävlingsdagen med ett bultande hjärta, men ändå med ett glatt humör…För le och ha roligt tillsammans, oavsett tävlingsnerver, så ska det vara så länge vi lever!

 

Kramkalas innan provstart. Dimman låg på från morgonen,
men lättade efter ett tag, som tur var!

 


Första momentet för oss i elitklassen "Sitt i grupp". Kolla dimman!

 

In i dimman, som dock lättade efter ett tag.

 

Hopp med metallapport

Ska försöka skriva rätt så kortfattat nu så det inte blir en alltför lång uppdatering…Har hänt så mycket roligt på så kort tid.

Bruno har alltså på 1 vecka tagit tre stycken 1:a pris i Elit-lydnad!!  I helgen var vi på tävling både  lördag och söndag. Trots att Bruno tävlat lydnad på lördag och var borta hela den dagen för att nästkommande morgon kliva upp kl. 05.00 på morgonen och bege sig 17 mil norrut enkel resa för att återigen tävla, så jobbade han på riktigt bra. Fick dock en nolla på ”Dum-rutan” som jag faktiskt tar på mig ansvaret för (var alldeles för otydlig på kommandot ”Ligg” och upprepade mig och gick tillbaka till honom!?…) Nollan var given, men lite snopet kändes det då det nog var mitt ”fel”…eller förresten, jag skyller på mina dumma fjärilar som alltid finns i magen när vi tävlar :) Det var väl en bra ursäkt, ha ha!

Poängen räckte ändå till ett glädjande 1:a pris samt delad klassvinst = extra roligt att vi var två som fick bli klassvinnare. Skriver inga poäng denna gång då det är flera tävlingsresultat på en och samma gång som ska in i såfall, hm, latmask kanske?!

 

Tror det är "sakta marsch" under momentet Fritt följ på söndagens tävling.

Har träffat så många trevliga medtävlande den sista tiden, det sätter lite extra guldkant på tävlingarna. En del som vi redan känner och andra nya som man aldrig träffat, men som det varit jätteroligt att pratas vid med. Trygga, trevliga tävlingsledare har det också varit och det har varit roligt att vi fått tävla för fyra olika domare.

Det är många som är värda ett stort GRATTIS och som också har varit och tävlat med fina resultat, men är så rädd att det blir någon nämnd och någon glömd…Förlåt på förhand i såfall…Men GRATTIS Kerstin & Jakita till LP! Lena & Sky till 1:a pris! Roland & Arn till LP på endast 3 starter!, Harriet & glade Bira till 1: a pris! Sedan är det flera som kommer från olika klubbar,  som det gått bra för. Dom får hänga med i grattis utan namn, då jag inte känner dom så väl och inte vet vad hundarna heter, men duktiga & trevliga var dom alla!

Avrundar här och sätter in ett par bilder på valpen Brolle. Han har förresten fått gått sitt första lilla bäbis-viltspår. Det gick jättebra och han har därmed varit ute på praktik för att veta vad han kanske ska söka för jobb, när han blir stor!

 

~ TACK SÅ JÄTTEMYCKET för alla gratulationer vi fått för våra fina framgångar, om Bruno själv kunde läsa så skulle han nog bli väldigt glad över era gratulationer! ~

 

Brolle fick för första gången följa med på tävling. Bar omkring på sin favvo-apa hela tiden :)

 

Mysplutten Brolle

 

Brolle fick ha på sig sitt regntäcke, och var glad som en sol!

 

7/10  Nu är det nära!Vi är så glada! Bruno och jag var och tävlade lydnad i helgen och vi åkte hem med ett 1:a pris + klassvinst i eliten! Är jättenöjd över Brunos arbete. Han var pigg & glad och höll ihop bra tävlingen rakt igenom. Analyserar jag hans utförda moment denna gång så var det fjärrdirigeringen som jag tycker att han har kunnat utfört lite bättre och som han var lite sämre på motför vad han brukar… Betyget drogs där drastiskt ner till en 7:a då han tyvärr utförde en ställning fel samt flyttade sig framåt. Men so what? Vi fick fina betyg på övriga moment och i nuläget så är det ju endast 1:a prisen vi är ute efter och nu är det då ”bara” ett sådant kvar innan Bruno kan titulera sig SLCH! Men målen tar inte slut därvid, men en sak i taget…Vi måste som sagt först lyckas arbeta oss fram till det där sista härliga 1:a priset som leder oss in i nya framtidsplaner. ”Den dagen, den glädjen”! SE RESULTAT

 

Hopp & apportglad hund!

 

Bruno kallas in från "Rutan"

 

Fritt följ "sakta marsch"

 


Stegförflyttning tävling Bruno

 

Bruno uppmärksam under stegförflyttningar "Fritt följ"

Betygen för Bruno denna gång blev så här:

Sittande i grupp – 10 p

 Platsliggande i grupp – 8 poäng (Bruno lade sig på hund nr 3:s platskommando)

 Fritt följ – 9 p

 Stå, sitt, ligg under marsch (Dumrutan) - 9 p

 Inkallande m. ställ och lägg  - 8 p (Sent ställande)

 Sänd m lägg och inkallande (Rutan) – 8 p (Dubbelkommando ligg + att domaren tyckte att Bruno nosade på konen…)

 Apport m dirigering – 10 p

 Apport metall & hopp över hinder – 10 p

 Vittringsprov & apport – 8 p (Domaren tyckte Bruno var ngt tveksam vid nosandet av pinnarna, jag tycker han utförde det utan anmärkning…)

 Fjärdirigering – 7 p (Utförde en position fel, samt flyttade sig framåt)

Fart & fläkt! Bruno, med stå-öron :) ,vid ena kon-skicket

 

Bruno på väg att snabbt lägga sig under momentet "Stå, sitt, ligg under marsch"

 

Glada var vi båda två!

Jag blir nästan tårögd när jag sitter och tänker på hur gärna våra hundar vill vara oss förare till lags. Vad har vi gjort för att förtjäna sådan total tillgivelse? Och detta av ett djur som inte talar vårat språk? Helt otroligt att vi kan kommunicera så bra med våra djur och förstå varandra och framförallt lita på varandra. Tittar på lille valpen Brolle som är ett fullkomligt rent oskrivet blad och som just nu ligger vid mina fötter och sover tryggt på rygg med blottad mage och som i sömnen viftar lätt på svansen. Älskade lille valp! Undrar vad han tänker på som gör honom så glad där i sin djupa sömn…antagligen något roligt, eftersom hans lilla svans viftar.

Som vanligt så sätts inga mål upp med en så pass liten parvel (nu 4 ½ månad) Det som ev komma skall visar sig nog framöver. Tycker han om att jobba så ska han få glädjen att göra det, han ska få chans att bestämma själv, vad han tycker om. Vi ska ta vara och träna på det som skänker honom glädje och det som han då i sin tur ger tillbaka i mångfald när han visar att han tycker om att samarbeta. Givetvis så hoppas jag att han i sin personlighet är en flitig och galen liten arbetsmyra, mycket visar redan på att han har intresset för olika saker. Får väl se vilket jobb han söker som vuxen, fniss! 

 Två andra som har varit ute i ”vuxenlivet” och arbetat är Lotta Larsson med sin spårkille ”Lukas” samt Susanna Axelsson med spårtjejen ”Easi”. Dessa två hundar är kullsyskon.

Lotta & Lukas gick anlagsprovet i viltspår och det gick lysande! De blev godkända av domaren och fick fin kritik. Inte dåligt för att vara premiär både för hund & förare i provsammanhang.

GRATTIS!

Susanna & Easi gick ett öppenklass spår och fick ett 3:dje pris. Easi var inte riktigt sig själv, men en lång bilfärd och illamående efter bilresan kan ju vara troligt till att spårandet inte gick klockrent denna gång. Men nästa gång spårar ni er nog fram till ytterligare en 1:a. Hur som helst så är vi stolta och glada över er valpköpare, oavsett resultat. Det viktigaste är att era hundar får jobba och ha något att göra och framförallt att ni har skoj tillsammans! Att det sen går bra på tävlingar är förstås inget vi gråter över, och knappast ni heller! SE RESULTAT -

 

Ha det riktigt bra nu och en liten påminnelse är att ta vara på den vackra årstid som vi befinner oss i nu. Det är ju bara så friskt & härligt att ge sig ut i skogen och kunna gå omkring överallt. Har man dessutom en valp som är i upptäckaråldern så är det extra roligt att följa med dessa ut en liten sväng och se dom springa omkring som nyfikna små yrväder för att sen tvärdyka ner i mossan och hitta på nåt helt annat. Som sagt, det finns mycket för våra fyrbenta att upptäcka i skogen och som gör dom väldigt glada & nöjda.

 

På återseende!    

Lotta Larssons hund "Lukas" njuter av att vara i skogen

 

"Easi" gillar att spåra, men även att bada!

 

23/9  JIPPI!!! Världens bäste Bruno! Ett steg närmare lydnadschampionatet! Är så jublande glad! Det var trots allt bara Brunos andra tävling i elitklassen. Jag är nöjd med allt han gjorde under provet, möjligtvis (hmm, om jag ska gå in och peta och analysera…) att jag tycker att de två  konskicken hade kunnat varit lite bättre, han ställde sig helt riktigt som han skulle vid konerna, men inte med samma snabbhet och säkerhet som han brukar, men det var väl det enda som jag kände att jag själv var liite ”missnöjd” med. Men som en kompis sa – Det är tur att Bruno har en  hög ”lägsta nivå”, det gör att det nog bara är jag själv som tycker och ser när Bruno är lite sämre i utföranden motför vad han är när han är sitt fullt ut ”rätta” sprudlande jag (det där blev kanske en lite invecklad förklaring på hur jag menar…men det var inte så noga :) Han höll ihop bra mest hela tiden även denna tävling och visade matte att han hade kul på plan. Och även om man inte alltid får ett 1:a pris på prov så kan man ändå vara så in i vassens nöjd bara hundarna bibehåller sin glädje i allt de utför! Det är en vinst i sig och icke att förglömma. Men målet är förstås kombinationen, dvs ett 1:a pris utfört med glädje! Och det tycker jag väl att vi lyckades hyfsat med idag.

GRATTIS också till Ki med foderhunden ”Roxy” som tävlade och fick ett 3:dje pris. Nästa gång har ni tränat lite mera och då kommer ställandet och läggande under gång att fungera som det ska. Roxy såg pigg och glad ut och som jag skrev här ovan så är det också en vinst i sig. Fortsatt lycka till!

Vad sysslar du med matte? Ser du upp till mig? Ja ja, jag tycker om dig också

 

"Kungen” Bruno

 

En otrimmad  Bruno efter ett träningspass på plan, men ganska snygg ändå!

Betygen för Bruno blev så här:

Sittande i grupp – 10 p

Platsliggande   - 10 p

Fritt följ vid sidan – 9 p

Stå sitt ligg under marsch (Dumrutan) – 9.5 p

Inkallande m ställ och lägg – 7.5 p (tvekade vid första kommandot vid ställandet & fick dra till med ett dk)

Sänd m lägg & inkallning (Rutan) – 9 p

Apport m dirigering – 0 p… (Bruno tyckte  att den mittersta apporten skulle hämtas, istället för den högra) 

Apport metall & hopp – 9.5 p

Vittringsprov & apport – 10 p

Fjärrdirigering – 8 p

 

- SE RESULTAT

Är jättenöjd och så glad och tacksam över att vi nu ”bara” har två 1:a pris kvar att bärga hem. TACK bäste, roligaste Bruno för ett gott samarbete!  Skulle bli så oerhört glad om vi kanske hinner fixa de två återstående 1:a prisen innan den här tävlings säsongen är slut. Då blir det att helt sikta in sig på jakten till våren (med Bruno alltså) Fast nu höll jag ju på att glömma att vi ska köra lite bruks också. Apellen borde vi fixa då vi redan har lydnaden klar, bortsett då från framförgående och budföring. Får köra lite sånt i vinter. Ja jisses, har ju en massa andra planer också, får väl se vad det blir av dom. Nu stundar i alla fall några lydnadstävlingar i oktober som Bruno är anmäld till.

Tokigt och roligt!

TACK  alla snälla människor som gratulerat oss! Delad glädje är dubbel glädje!

Skulle tro att det...någonstans…på en vacker sorgfri plats…sitter en solstråle, ”änglahunden Saga”, som stolt tindrar med sina fina ögon och lyckan över att hennes barnbarn Bruno går i hennes fotspår går nog inte att ta miste på…Fina fina Saga, saknar dig så!

Sagas barnbarnsbarn ”Brolle” växer och växer och växer! Snart 4 månader och vikten ligger på 20 kg. Han är otroligt duktig att använda sin näsa i skog och mark och älskar verkligen att bära, som den apportör han är! Han fann häromdagen metallapporten ute på gräset och plockade direkt upp den hårda & kalla metallen och bar den stolt med viftande svans och ville visa vad duktig han minsann var! Festlig liten prick är vad han är! När jaktlaget sköt en älgkalv så fick han ett gäng älgklövar (för vi ska ju spåra också). Han tog direkt upp en skånk och bar glatt omkring på den och ville att man skulle klappa om honom och tala om för honom att han är vääärldens duktigaste valp! Älskade lille valp, att man kan tycka om sina djur så mycket!

Vad glor du på, tycks Brolle undra.
Hoppas att Brolle får samma färg som öronen = Vackert!

 

"Brollisen" är i farten!

 

Är jag duktig nu matte?

 

Ja, du är såå duktig lille vän, och ändå är du bara i "lekåldern".

 

Det bästa som finns är att bära!

 

Brolles ben är det som växer mest just nu och matte
tror visst att Brolle är gjord av böj-bart gummi! :)

Nu står snart Oktober för dörren och vill släppas in. En hundaktiv månad som lämpar sig väl för träning av alla de slag. Hoppas att ni aktiverar era hundar och visst är det härligt med all friskluft vi får! Den är gratis och rena hälsokällan för oss alla. Tycker det är så friskt och fräscht när man varit ute och kinderna blir alldeles varma och så där friskt röda, det är med andra ord sunt att ha hund!

Brolle som en "liten Nicke nyfiken" :)

 

14/9 SEMESTER ÄR BÄST!! Jag är fortfarande ledig, så skönt så det är svårt att beskriva nästan! Har 1 vecka kvar, sedan blir jag (snyft) tvungen att åka hemifrån på sena kvällen och jobba när jag egentligen borde ligga hemma och sussa nattetid för fulla muggar…Får rent ut sagt ÅNGEST över att behöva åka till jobbet. Men jag köper triss varje vecka och dom säger ju att ”plötsligt händer det”! Kanske händer det saker just för mig, som förändrar saker & ting över en natt. Annars så får jag försöka se allt från den positiva sidan, att jag i alla fall är ledig väldigt mycket även när jag arbetar. De som tackar mig är vovvarna och det gör gott att veta att de har det så bra och jag hinner med väldigt mkt annat också i min vardag. Men det är väl den enda fördelen med att jobba natt, annars är det ingen höjdare...det sliter väldigt mkt på oss nattarbetares kroppar och sömnen kan man aldrig ta igen fullt ut.

Nu till något helt annat och ett ämne som i alla fall jag inte kan få nog av! HUNDAR!

Bruno har nu debuterat i elitklass lydnad. Jag var så hiskeligt nervös så fy tusan! Men jag tror att det berodde mkt på att jag har haft ett långt tävlingsuppehåll. Nu känner jag mig laddad inför nästa tävling och tror inte att jag kommer att vara fullt lika svag i benen.

Jag är så nöjd med första starten och det var verkligen en välbehövlig tävlingsgenomkörare. Bruno gjorde ett mkt bra jobb, trots sin nervösa matte och höll ihop hela provet. 3 dumma nollor drog han på sig och den första så trodde jag att vi skulle få full pott på, ”Rutan”. Han sprang fint till konen, snyggt till rutan i full fart, lade sig pladask mitt i rutan på mitt kommando, men när jag blev beordrad att gå mot rutan så ställde han sig upp…Jag antar att Bruno trodde han stod fel i och med att jag inte sa BRA till honom  när han låg mitt i rutan, som vi då alltid gör på träning. Jag sa ligg igen och han slutförde rutan med en bra inkallning, men trist nog så var nollan redan ett faktum då han ändrat ställning i rutan.

Har man en apportglad hund så är det väl så klart att det blev noll även på apportering med dirigering. Han gjorde ett bra konskick och vände upp mot rätt håll, men fick ögonblickligen syn på den mittersta apporten och han blev så glad och greppade den istället för den högra = noll poäng.

Vittringen som har fungerat så bra på träning blev också noll, även om han ändrade sig snabbt och faktiskt kom in med rätt pinne till mig… Han nosade på alla och gick tillbaka och så lyfte han upp en pinne för att sedan släppa den och nosa om en gång till och tog då rätt, men har han lyft en pinne redan så spelar det ingen roll om han tar rätt sedan, det är ”noll i moll” poäng. Onödiga nollor som gjorde att priset drogs ner till ett 3:dje pris.  SE RESULTAT

Bruno i lydnadsmomentet ”apportering med dirigering”

 

Bruno älskar att apportera!

Men tänk att jag är så nöjd ändå! Vi lever, det var ingen som tog ihjäl oss på plan (hade väl egentligen inte trott det heller) Bruno var pigg & glad och vi tilldelades bra poäng på de moment som vi inte nollade, träffade trevliga människor, både kända & okända, på en av mina favoritklubbar. Vi är på G och nästa tävling ser jag fram emot enormt mkt då det är på min mysiga klubb och där jag känner många runtomkring mig väl, vilket lättar lite på pirret i magen. Att känna sig trygg gör att man presterar bättre och jag ska verkligen försöka ge Bruno allt stöd jag bara kan för att lotsa honom rätt i arbetet. Bort med fjärilarna i magen och fram med leendet på läpparna och så ska vi försöka köra med samma glädje som vi gör när vi tränar, för det viktigaste är att hundarna tycker det är skoj, då har jag också roligt!

Valpen ”Brolle” växer och frodas. Han måste vara världens snällaste valp, precis som sina syskon! Han bara finns och är så lättsam och go! Han har fått en bästa kompis i form av min systers lilla fina kattunge ”Alice”. De två fann varandra direkt och det var så gulligt att se att en hund och en katt kan tycka så mycket om varandra! Då min syster har både får, höns, ankor, hund och häst så finns det många djur där att få träffa. Kanonbra miljöträning för en liten valp.

Brolle är ett rent oskrivet blad,  han älskar att bära och apportera ALLT, så jag skulle tro att det blir en hel del jakt med honom också. Och känner jag mina träningsfingrar rätt så lär jag inte kunna hålla dom i styr från att träna en massa ”annat” också, eller vad tror ni som känner mig? Jag tror jag känner mig själv väldigt väl i alla fall!

Brollisen i famn på matte

 

Brolle myser i skogen en fin höstdag

 

”Brolle har myror i brallan”

 

Sådan hund sådan matte! Ler och kisar med ögonen båda två!

 

Börjar bli tung att bära…

 

Brolle 3 månader på bilden

Jakt-träning sker också med Gunilla och Ann-Cristin, tyvärr så kommer Bruno inte att anmälas till goldenklubbens  inofficiella jaktprov i Oktober som jag sett fram emot så mycket, för jag väljer att anmäla till ett officiellt lydnadsprov istället just precis den helgen...Känns som vi måste ta vara på de lydnadsprov som är kvar nu innan snön är på ingång (vilket jag hoppas dröjer en bra bit in i november). Men jag hade så hemskt gärna velat deltagit i år också…Men det kommer flera tåg, nästa år.

Önskar alla en fortsatt trevlig höst och önskar även alla som ska ut och tävla varmt LYCKA TILL!

På återseende & ha det bäst!

"Bruno" under jakt-träning

6/9  Fortfarande semester! Är så härligt! Vad gör jag då? För det första, vaknar hyfsat pigg och det varje morgon & går och lägger mig och sussar gott varje natt = Det bästa av allt!!

Tränar lydnad & jakt för fulla muggar, tränar lillvalpen (som kallas för Brolle). Han är så duktig och snäll, en liten ”myspropp” som man nästan vill äta upp och som står mig väldigt nära i och med att Saga gick bort och det då bestämdes att han skulle få stanna kvar.

Vi tycker båda väldigt mycket om varandra och vi har redan fått ett magiskt, osynligt band emellan oss, som knyter oss samman. Han har förtroende för mig och jag för honom. Han är i sin personlighet framåt, nyfiken och har en skön, cool stil och det går inte annat än att tycka om honom! Önskar att tiden kunde stanna för han är så mysig och go när han kryper upp i famn och lägger sig tillrätta. Men liten blir snart stor, tiden går som sagt fort…

En blöt Bruno som värmer sig en stund med mattes jacka efter apportering i det kalla vattnet

 

Bruno har också en stark personlighet

 

Älskade finaste Bruno! Tycker såå mycket om dig!

 

En glad Bruno efter ett avklarat lydnadsmoment (som gick bra!)

TACK till ni som äger Brolles syskon! Alla rapporter är så jättefina och positiva och fyllda med så mycket värme & glädje i det ni berättar. Har träffat alla valpar några ggr, förutom Lucas som bor i Sundsvall. Men en gemensam valpträff ska det nog bli i höst och där alla då samlas. Mer information om det läggs ut på hemsidan  längre fram.

"Birk" super in all kunskap han kan få av snälla moster "Easi"

Snart är det dags för Brunos debut i högsta lydnadsklassen! Träningen går för det mesta bra, han är nästan alltid som en glad sol och som gör det mesta rätt, men vi har samtränat för lite i sommar, så jag är aningen orolig över att han ska tycka det är stor skillnad på våra glada, krav & störningsfria träningar och så då komma ut på prov där upplägget blir helt annorlunda. Varför ska tävlingar vara så stela och faktiskt lite tråkiga? Inget onödigt belönande, absolut inget beröm under pågående moment osv.  Men samtidigt så gillar jag utmaningar och ett prov/tävling är ju något som ger betyg på vad vi (hundarna & jag) har åstadkommit tillsammans under våra träningar, och vill man ha ”betyget” så är det ett måste att tävla.

 

Bruno är rolig att träna med! Så sprudlande glad!

 

”En flygande Jacob” eller flygande Bruno? Vilken rörlig kropp!

 

Fina tänder!

 

Matte tränar med jeans & blommor i sitt hår…
Annars brukar det vara Lundhags och mössa på huvudet!

 

”Allvar”, fin kontakt & koncentration i momentet ”Fritt följ”

Så det viktiga nu, är att försöka få till några samträningar inför tävling nr 2  i alla fall. Första tävlingen får mera bli som ett prov där allt kan hända och det är jag medveten om. Ska ändå försöka tänka positivt så får vi se hur långt det räcker. Jag önskar att mina tävlingsnerver kunde hålla ihop lite bättre så att jag kunde ge Bruno all den ”information” han behöver korrekt, så att han kan göra rätt…För visst är det så att mycket hänger på oss förare också….En hund är ett djur och kan inte vi föra fram det vi vill på rätt sätt så är det ju inte så konstigt om hunden inte får upp rätt ”bild” i hjärnan och därmed utför saker och ting fel, eller inte fullt ut som det står i ”regelboken”. Allt ska dessutom ske snabbt & felfritt på tävling, det finns helt enkelt inte tid för att rätta till ev fel. Men tänker vi alla efter så gör ju hundarna ändå riktigt bra ifrån sig som faktiskt jobbar på hela tiden och vad är det för dåligt….egentligen… med att en hund tex inte gör fjärrdirigeringen som en klocka, utan kanske behöver 2 extra kommandon vid någon ändring av position. Återigen så tycker jag vi alla har fantastiska hundar som gör så mycket för oss ägare! Allt vi ber om gör de sitt bästa för att utföra….är inte det fantastiskt & fint så säg?

 

Sköt nu om er alla hundvänner! På återseende, som vanligt!

Bästa vänner!

 

Tjolahopp!

 

Mera matte! Lite mera skoj ute på träningsplan va?

 

Agility är skoj!

 

Fort går det!

 

Bruno är så duktig på så mycket! Och tycker ALLT är skoj!

 

Kramkalas!

26/8  Lite av varje! Det blir det, när man har semester! Det bästa av allt är att slippa åka och jobba kl. 20.00 på kvällen och istället krypa ner i sängen med en bra bok och bara slappa och må gott. Även så små saker i vardagen kan vara guldstunder minsann!

Hundarna får som vanligt sitt. Har kört jakt-träning med mitt lilla jaktgäng. Vi använde skott vid både land & vattenmarkering och Bruno skötte sig strålande! Var bara så fokuserad när skotten brann av och skötte alla sina uppgifter klockrent! På fältet/söket så lät vi skotten vara och där plockade han in snabbt och effektivt och med fina avlämningar. Inga problem med något. Är så stolt över honom och jag börjar bli hoppfull om att vi ska få till att han sitter lugnt och koncentrerat när just skott bränner av. Det är ju där vårat lilla dilemma har legat, att han blivit för ivrig. Fast med facit i hand så har vi varit alldeles för dåliga på att skjuta, men nu ska vi försöka lägga in det varje gång i våran träning, och att vi ibland också bara riktar vapnet utan att trycka av. Vill ni nya valpköpare hänga med för det så viktiga ”se & lär” så är ni jättevälkomna (ja även ni andra ”äldre” valpköpare också förstås) Så småningom kan ni vara med och träna med oss, men först ska förstås valparna växa till sig och till att börja med få lite enklare uppgifter att lösa hemma i lugnet innan ni ger er i lag med en massa andra träningsekipage. Hör bara av er om ni vill haka på, är rätt så anpassningsbar vad det gäller dagar och tider.

Var i Lördags i väg och kikade på jaktprov som SSRK J/H anordnat. Nyttigt att bara åka iväg och titta och det är ju så roligt att se alla ekipage jobba i skogen med det hundarna är skapta för. Allt kan hända på prov och det är alltså alltid nyttigt att bara beskåda prov av olika de slag.

Välkommen till Lanjelins

”Hujeda-mig”…Gulp! Nu har jag tagit mig i kragen och faktiskt anmält Bruno till 2 st  elit-lydnadstävlingar. Får väl bara hoppas att han visar sig från sin allra bästa & gladaste sida och att inte jag kommer med mina dumma ”gummiben”. Men jag känner att vi måste komma till start, och det får faktiskt bära eller brista, för nu har det gått alldeles för länge sedan vi var ute på lydnadstävling. Kan ju inte finslipa hur länge som helst! Men sedan har jag väl även känt mig väldigt låst hela sommaren när valpkullen förstås har fått störst uppmärksamhet. Vissa saker ska jag försöka jobba lite extra på nu fram tills det är dags. Jag skulle bli väldigt glad, eller rättare sagt jublande glad, om vi i alla fall lyckas få ett 1:a pris i höst, då är vi ju en liten pyttebit på väg mot vårat mål. Sedan är det väldigt viktigt för mig att hundarna har roligt även på tävling, för hundarna ska inte bara tävla för min skull / för mina mål, utan jag vill verkligen att det vi gör tillsammans ska vara något som ger oss alla glädje, annars är det ju inte roligt att hålla på!

Kläder! Önskemål från valpköpare har funnits om att trycka upp lite kläder med kennelnamnet Lanjelins. Så kommer det att bli, vet bara inte om det ska vara tröja, skjorta, jacka, byxor eller? Kom gärna med förslag om vad ni tycker är mest användbart, och förslag på klädesmärken & ”tryckeri” tas tacksamt emot. Det ska vara ett rimligt pris på kläderna, så det får inte vara alltför dyra klädesmärken. Men öppen för alla förslag, med andra ord.

Det blev en uppdatering utan bilder…Har tyvärr inga nya alls, men ska försöka få till lite kort framöver. Måste ju bla fota lillkillen här hemma, han växer så det knakar och är så gudomligt snäll. Älskar att bära allt som kommer i hans väg. Ska bli jättekul att se vad han blir för en individ när han är vuxen. Valptiden går alltför fort…han är så mysig & så go och åhh…alldeles underbar när han ryms i ens famn, men snart är det ett minne blott. Han blir tyngre och tyngre för varje dag som går! Men lika mysig kommer han förstås att vara oavsett hur stor han blir, men det är nåt speciellt med just valpar…

Snart står september månad utanför dörren och knackar på. Säger förstås ~Välkommen ~ En jättefin tid som passar perfekt till en massa härliga aktiviteter med de fyrbenta. Vi ska försöka vara aktiva varje dag och verkligen leva i nuet!

Ha det bra allihopa och på återseende snart!

16/8   SEMESTER!! ÄNTLIGEN!! Hela 6 veckors semester! Ska njuta i fulla drag!Även om jag annars också är ledig väldigt mkt då jag är nattarbetande undersköterska (jobbar 2 nätter en vecka och 5 nätter veckan därpå, sedan långledig i 10 dagar och så börjar det om med jobb igen och ledighet), så går det inte att beskriva hur gott det kommer att göra för kroppen att inte behöva åka och arbeta på obekväm arbetstid! Att jobba natt är perfekt när man har hundar, på det viset är hundarna aldrig ensamma hemma och tid finns alltid för dom. Sedan att man kanske då inte alla dagar känner sig som en vacker rosenknopp…ja, det är ju en annan sak. Tur att man inte bryr sig så hårt om man då inte ser ut som en nyutslagen ros. Men vem vet, jag kanske ser ut som en sån snart, då jag får sova och sova och åter sova varje natt i så många veckor!

Ska sätta igång och träna ordentligt nu också, både mig själv och hundarna. En massa konditionsträning + framförallt jakt & lydnad. Känns som om det har halkat efter lite mot slutet, då en valpkull tar en stor del av tiden. Ska försöka få till en rutin att först ge mig ut och bla cykla tidigt på morgonen och så får det bli + motion för mig när hundarna ska ut på sina konditionsrundor i skogen. Ska nog traska på blötmyr och få lite styrka i benen igen.

Jakt-träning i ”myggornas krig”!

 

Jakt-träning med A-C och Lilly

 

Bäste Bruno!

Till något helt annat så har vi köpt tillbaka en valp. De som köpte honom och som har stått i kö redan innan valparna sett dagens ljus, kände efter att de haft honom endast några timmar…att det inte var så speciellt bra med en valp i deras liv, som de hade föreställt sig…

Så lille ”Birk” har fått flyttat hem igen. Känns skönt att han är tillbaka här hemma, och det så snabbt. Är trots allt väldigt tacksam över att hans f.d ägare insåg sitt ”misstag” i ett så pass tidigt skede, därmed har han inte alls hunnit präglas åt något håll,  under den korta tid han befann sig ”borta”.  Han var så lycklig att återse oss alla, framförallt sin käre bror som han har ett speciellt gott öga till.

”Birks” nya ägare kommer under veckan och hämtar sin nye lille kompis. De har redan en jättetrevlig och snäll hund från oss som heter ”Easi” och som är moster till ”Birk”. Dom har träffats och det var som om dom hade känt varandra i 100 år, dvs ingen av dom brydde sig speciellt mycket om den andre. ”Birk” är så van de andra snälla hundarna här hemma så han har ett fint ”hundspråk” med sig i bagaget, liksom sin moster ”Easi” (som är halvbror till Bruno…blev lite invecklat nu kanske i släktskapet)

Susanna m. fam har väntat på en tikvalp ur denna kombination (som då inte föddes…) men har hela tiden tyckt väldigt mkt om den här lille krabaten de ggr  de hälsat på under valparnas uppväxt. Så när det nu blev som det blev så valde hon och hennes fina familj att ändra sig och precis som vi, ta till sig en hanvalp istället. Tror ännu mera på att allt som händer och sker har någon mening!

Att ”Birk” kommer att få ett superhem, liksom sina syskon, det har denna familj redan visat, under de snart 4 år som de har haft ”Easan” i sin ägo.

I övrigt så går allt bara bra för de andra valpköparna. Samtliga har sällskap av andra djur i hemmen = ett stort plus i kanten. Jag är av den åsikten att djur mår bra av att ha andra djur omkring sig i en flock, det fungerar bra med en katt också.

 

"Birk"

 

”Lucas”

 

”Lucas”

På tävlingsfronten så hade jag kommit till skott och försökte efteranmäla till en start i elit-lydnad med Bruno. Men tråkigt nog så blev den tävlingen inställd pga för få anmälda. Men jag ska till veckan se mig om efter några lämpliga tävlingar så ska jag ta steget ut och ge mig ut och se vad vi har på banan att hämta. Har jag tur så kanske han kan göra så pass bra ifrån sig så att vi kan komma ett steg närmare championatet. Det vore en dröm också att sedan kunna satsa på att få ihop poäng som tar oss till SM. Men först de 3 åtråvärda ettorna som behövs för att över huvud taget tänka tanken på ”drömmen”. Det är mkt som ska klaffa på en tävling, men vi har i allfall glädjen med oss i det vi gör, den kan man komma långt med också.

Nu ska jag under många veckor framöver fånga dagen, dag efter dag! Jag önskar er alla en fortsatt jättefin sensommar!

Ta hand om er!

  Mysige "Santos"

 

"Santos" bor med sin familj bara en liten bit från vatten! Livet leker för den parveln!

9//8   Tiden går fortare än ”fortast”! Valparna har flugit ur boet, till sina nya familjer, som har längtat och väntat på att få hem sina nya små familjemedlemmar. Kvar är Lanjelins Country Boy, som inte kommer att flytta. Ja, ni hörde rätt! Den förstfödde i kullen får mest troligt stanna. Då Saga gick bort så känns det som om det är någon mening med allt. Meningen var nog att en hane skulle bo kvar här (eller?)…trots att det var en tikvalp som egentligen skulle ha fått stanna (men det bidde ju inga sådana denna gång). Inga större försök till att hitta ett hem åt honom har heller gjorts. Har bara dragit på det hela och velat  hit och dit om att behålla en hane eller ej…utan att komma fram till ett riktigt taget beslut.

 Kanske var Sagas bortgång en vink om att –Nu får ni ta hand om mitt fina barnbarnsbarn iställetGör det! Och ge honom lika mkt kärlek & trygghet som jag fick....Ja, vad vet man om livets gåta egentligen? Tror i alla fall att det är nån mening med allt som händer och sker, här i livet.

Lanjelins Country Boy

 

Sista bilden på Saga (liggande)...Vem kunde
ana det som hände nästkommande morgon...


Bruno & jag var på en trevlig inofficiell utställning i Juli där han slutade som BIS-3! Vi hade jättekul och Bruno hade nog kunnat  sprungit hur många varv som helst inne i ringen och jag tror faktiskt aldrig jag har skrattat som jag gjorde inne i ringen förut, men det gjorde jag alltså (lite lagomt, annars kan ju ”folk” tro att man är knäpp) då man verkligen kan tillåta sig vara lite mer ”vanlig” motför på officiella där det är så mkt mer nerver med i spelet, mer ”allvar” rakt igenom liksom. Tror nog att man ska försöka ta med sig glädjen i vad man än gör

 Det jag tycker är sorgligt med framförallt utställningar (och då mest de officiella) är att det tyvärr alltid finns människor på plats som tror dom är förmer än andra (menar inte de som dömer) …Inte min mening att klaga…även om det då kanske blir taget så, men jag måste få säga detta… Att växa som ”hundmänniska” är inte att tro att man kan allt och är bäst på allt, utan att man kan fortsätta vara enkel & ödmjuk mot andra, såväl mot nybörjare inom allt som rör hundsport till mera erfarna ”gamla rävar”. Vi måste framförallt vara extra rädda om alla de nya & oerfarna som söker sig till utställningsringarna, men även till lydnadsplanen, till jaktproven, ja kort sagt till alla tävlingar inom hundsport. Tänk att bara en sån enkel sak som ett vänligt litet leende mot en medtävlande tex, kan göra dagen mycket trevligare för denne/denna och för många andra runtomkring, istället för att mötas av ett bistert stenansikte där det nästan står skrivet något i pannan…Jag önskar att alla kunde behandla varandra såsom de själva vill bli bemötta…Och jag tvivlar på att någon vill bli bemött på ett annat sätt än ett trevligt sådant! Värt att tänka lite på

Tillbaka till ämnet valpar så har samtliga  fått väldigt fina hem med ödmjuka och ansvarsfulla människor. Vet att ni kommer att ta väl hand om dessa nya små Lanjelins-hundar. Hittills har alla rapporter bara varit positiva. Det är en härlig känsla att få alla samtal, mail och sms från er och där ni talar om att just NI har fått världens underbaraste hund! TACK för att ni delar med er av era valpars framfart hos er, det går inte att beskriva hur roligt det är att få info, fortsätt gärna med det, så gör ni oss väldigt, väldigt glada!

Valpar sprider glädje och många skratt!

 

Tycker om dig!

 

Vemodigt att låta de små flytta...

 

Säger aldrig hej då...utan på återseende!

Nu stundar en hel del aktiviteter med jyckarna. En utställning i Svenstavik har avverkats där Bruno & Tindra var anmälda. Många blåa och någon gul siffra på ”skyltarna” visade det sig bli för många av de deltagande hundarna. Får vara helnöjd med att Bruno fick en 1:a och med en andra placering i Öppenklass, med tanke på domarens hårda bedömning överlag. Tindra fick en ”blåing” pga hennes vikt = helt riktigt, borde aldrig ställa ut henne när hon är rund…men ...Vad i hela friden blir hon tjock av egentligen?! Knappast av all den motion hon redan får + den lilla matmängd hon äter dagligen…Får sluta mata kråkor & skator som tigger utanför fönstret, kanske är det Tindra som hittar all den mat som dom mest troligt gömmer lite varstans…Det är i alla fall något som jag börjar misstänka.

Någon utställning till kanske det blir och förhoppningsvis kommer jag till skott och anmäler till något lydnadsprov. Vad det gäller jaktprov så blir det nog start på ett inofficiellt i alla fall, i goldenklubbens regi. Sedan så blir det väl till att fostra en valp också, vilket alltid är skoj.

Trots att jag varit ledig så mkt redan sedan valparna föddes (då jag tycker att valparna alltid ska ha någon hemma hos sig) så stundar nu ytterligare hela 6 veckors semester för mig! Så underbart skönt!

Jag har många planer på vad som ska hittas på, bla ser jag fram emot att fjällvandra tillsammans med hundarna. Älskar allt som naturen har att erbjuda. Lugn, hälsa och allt vackert man kan vila ögonen på. Så mkt kraft man kan hämta därifrån. Och att hundarna också visar stor uppskattning gör att man mår dubbelt så bra.

Ska i stort sett bara göra precis det som faller mig in, FÅNGA DAGEN!

Ha en fortsatt fin sensommar!

Kram alla!

 

Avslutar med några valpbilder till (tagna innan de flyttade till sina nya hem)

"Klämm & känn"

 

Vatten-djur!

 

Vart är ni på väg då?

 

Skynda er och kom!

 

Lättroad!

 

Upptäckarlust till tusen!

29/7   ~ SAGAN OM SAGA TAR ALDRIG SLUT….Även om Saga inte längre finns kvar här mitt ibland oss i livet, så kommer hon för ALLTID att leva kvar i våra & många andras minnen…

Det är med stor sorg vi tvingas inse att vi har klappat om finaste Saga för sista gången….Åldern tog till slut ut sin rätt och det hela gick så fort…Saga blev dålig på onsdagkväll den 22/7 och nästkommande morgon fick hon somna in hos veterinären…Så tungt att mista en kär vän som gett oss så mycket glädje. Vi tog emot Saga när hon föddes och vi var med henne ända in i det sista, det känns i alla fall skönt att vi gav henne det stödet.  Det går inte att beskriva hur det känns att tvingas säga farväl, eller som vi sa till Saga innan hon drog sitt sista andetag – Vi ses, nån gång, någonstans…

Har aldrig gråtit så mycket…Även om man vet att man gör det enda rätta och det allra bästa för sin bäste vän så gör det ändå så himla ont när den ofrånkomliga dagen har kommit och ingen annan utväg finns.

 En epok har gått i graven och det känns så fruktansvärt tomt utan Saga…

 

Saga hade verkligen ett hjärta av renaste guld!

 

Finaste Saga! Saknar dig så...

 

Har upplevt så mycket roligt tillsammans med Saga!

En liten tröst i det hela är att helt ovetandes om varandra så fick jag besked från Bengt som äger Sagas pappa ”Herman” (som var en hund jag heller aldrig kommer att glömma…så vacker!) att han låtit Herman somna in samma dag som Saga! Det kan inte vara slumpen, det måste vara någon mening med allt. Med andra ord så vandrade dom i alla fall inte vidare ensamma, utan hade varandra, far & dotter,  när de reste till ”de evigt gröna ängarna”.

 

~ TACK älskade Saga för allt du gav oss! Du har alltid varit en Saga för oss, för bra för att vara sann!

 I våra hjärtan finns du alltid kvar…

 

Ha så kul nu med alla andra friska & glada änglahundar!

Vi ses!

 

Saga på SKK-utställning i fjol...näst sista utställningen...

 

Saga i uppfödargrupp för 1 år sedan

 

Saga i fjol på utställning där hon trots sin höga ålder showade fram sig till 2:a Bästa tik

 

Saga på SKK-utställning i Juni 2009

 

Saga på en av alla de utställningar hon deltog på (något yngre på bilden)

 

Saga levde ett mkt fritt och innehållsrikt liv och var en väldigt lycklig hund på alla sätt & vis...

 

Saga tyckte väldigt mycket om att bada  

 

Saga på hennes allra sista lydnadstävling hösten 2009....Pigg & glad som alltid!

 

Saga mkt glad efter avslutad lydnadstävling

 

Blir så varm i hjärtat av att se på de bilder som finns på Saga…
En sådan hund äger man bara en gång….

 

Bild från i mars i år. Med glimten i ögat som hon haft i sina ögon sedan den dag hon föddes.

 

19/7 Valparna 6 veckor! Tänk att tiden går så  fort när man har roligt! Ska jag vara ärlig så börjar det kännas lite vemodigt att valparna snart ska ”flyga ur boet”…De är ju så fina, så otroligt snälla, så mjuka, så rara och jaa… kort sagt helt underbara….Suck…Önskar att de kunde vara små fula, bråkiga pirayor som skäller och väsnas, då kanske man kunde känna med lätthet att det är dags att låta de små vidga sina vyer, men icke! Pojkarna bara finns till och är så självklara och är så mysiga och med ett fantastiskt temperament. De verkar inte vara rädda för nånting, vare sig ljud eller nya saker, allt ska upptäckas och då menar jag allt! Nåväl….det är ju bara till att inse att valparna snart är så pass stora att man helt enkelt är tvungen att se till att världen vidgas ytterligare för dom och det är då de nya ägarna kommer in i bilden. Det känns tryggt i alla fall, att veta att vi har fått sådana otroligt fina ”valpföräldrar” (valpköpare) till valparna. En fin kontakt har etablerats och det känns verkligen i maggropen att valparna kommer att få det jättebra, men det är en självklarhet! Alla valpar är värda ett bra hem och det är vi uppfödare som ger valparnas dess nya hem& ägare och vi är minst sagt skyldiga eller rättare sagt har en skyldighet och ett stort ansvar gentemot valparna, att se till att de får de bästa möjliga hemmen,  och något annat alterntiv finns inte, helt enkelt.

 

Välkommen till Lanjelins

 

5 veckor gammal och med glimten i ögat

 

Närbild 5-veckor gammal valp

 

A-C pussar en valp när denne var 5 veckor gammal

Träning med de vuxna hundarna har nästan uteblivit då det fortfarande är så in i vassens mkt flygfän i skog och mark för att kunna stå stilla utan att bli uppäten! Lite lydnadsmoment har det blivit när andan fallit på, men mest av allt har hundarna haft fullt upp med att se till att inte bli överhettade. Svalare tider kommer och då tas träningen upp ordentligt igen. Kanske redan i dag då det faktiskt börjat mulna på lite ute och trädkronorna vajar rejält av svala vindar som gör att man gärna drar på sig en långärmad tröja. Det bästa är ändå variation i vädret, ömsom sol ömsom regn = Väder som gynnar allt och alla!

Har fortfarande inte bestämt hur det blir med att behålla en hane eller ej….Så himla svårt att avstå, samtidigt som man känner att hundantalet inte får växa för fort då det med säkerhet kommer att behållas tikvalp från nästa kull (om det nu föds några tikar då vill säga…) Står alltså fortfarande öppen för att ta emot förfrågningar från ev. intresserade, så får vi se vilket beslut som tas framöver.

Nu lite fler bilder på valparna.

En av pojkarna prick 6 veckor gammal

 

Fina pojkar!

 

I love you!

 

Pigg & vaken!

 

Vad gör du? 

 

Valparnas namn till stamtavlorna blev snabbt framtagna och känns faktiskt riktigt bra.

Lanjelins Country Boy

Lanjelins Born To Be Wild

Lanjelins Come And Get Me

Lanjelins All Or Nothing

Lanjelins Run To You

Nu är det bäst att avsluta då uppdateringen riskerar att bli alldeles för lång! Men lite fler bilder kommer i alla fall.

Sköt om er och glöm inte bort att leva i nuet & njuta av livet, som innehåller så mycket!

Kram!

En alldeles egen mysstund tillsammans med mamma Roxy i valphagen ute

 

Katt & hund lek

 

Trötta samtidigt!

 

Känns helt ok, riktigt bra till och med!

 

Testar gapet!

 

Min tur!

 

Ha ha ha!!! Du & jag brorsan!

 

Kom igen då brorsan! Vi kan väl leka, bara en liten stund till?

 

Tugg-stund

 

 

Glass & jordgubbar = ~SOMMAR ~

 

En del av trädgårdens blomster

12/7 Valpar 5 veckor! Har uppdaterat alldeles för lite...Men kan ju tala om att här händer det massor nu med valparnas utveckling! Det är otroligt snälla valpar! Inget gnäll och skäll i onödan, de är så fullkomligt nöjda med tillvaron att det verkar som om de aldrig är missnöjda med någonting.

 På löpande band bara lite kort info: Valparna  äter nu 4 mål mat/ dag, de leker mycket med varandra, de har hunnit blivit avmaskade 2 ggr, de har fått besök av en hel del besökare, de vistas tillsammans med de andra vuxna hundarna både ute & inne, de tas ur valplådan på morgonen för att sedan inte återvända dit förrän det är kväll och de ska sova för natten, resterande tid är de med oss  i kök och hall där de får uppleva vardagens stök (vilket inte bekommer dom det minsta), de är ute i det gröna varje dag vilket de njuter i fulla drag av! Tuffa små krabater som tultar på med stor nyfikenhet! Valparna gillar att bära (såklart). Det är väldigt goa valpar som själva ger, men även får väldigt mycket kärlek!

 

Bedårande pojke!

 

Valparna tycket det är skoj med besök

 

Valparna gillar att smaka på allt

 

Kul att leka med sina kära syskon

 

Man blir fort trött när man är liten

Meningen var att en liten tikvalp skulle fått stanna kvar på kenneln, men nu blev det ju bara pojkar…Har reserverat en hane själv fram till vecka 6, ifall det ändå blir så att man inte kan hålla sig ifrån att behålla en av ”charmörerna”. Har absolut inget emot att behålla en hane, är tvärtom väldigt svag för just hanhundar, men hundantalet växer så fort och då en tik kommer att behållas ur Roxys nästa kull så blir det lite för mycket hundar på kort tid. Får ju inte glömma bort dom hundar man redan har också. Men är det någon som är intresserad av en  hanvalp och detta känns helt rätt så släpper vi förmodligen även den siste, men det ska i såfall vara till en aktiv person som gillar att vistas ute i naturen och som har en god djursyn. Att tävla är inget krav, men man ska vara mån om att ge valpen och så småningom den vuxna hunden ett innehållsrikt liv, dvs att man låter den leva nära familjen och gärna ta den med på långa härliga skogspromenader osv. Så välkomna med förfrågan så bestäms det snart inom kort om vi låter honom flytta eller ej.

 

 

Till något annat så är det så roligt att en valpköpare (Susanna & Johan Axelsson) med sin hund ”Easi” blev tillfrågade av SSRK J/H att delta på viltspårs-SM i södra Sverige. Dock så vill dom ha mer kött på benen för att delta på ett SM, så de tackade nej.... Men roligt att dom blev tillfrågade och helt förståeligt om dom tycker det känns lite för stort då ett SM är ganska så  annorlunda motför ett vanligt viltspårsprov. Önskar väl er lycka till i erat fortsatta spårande på hemmaplan istället, nog så bra och glädjande!

Nu skrivs inget mera utan här kommer lite bilder istället. Passa på och ta tillvara av de små guldstunderna som faktiskt finns i den vanliga vardagen också, de finns om man man bara stannar upp och ser de små tingen. Allt behöver inte vara så stort och planerat för att hitta glädje i livet.

Må så gott alla och på återseende snart!

 

Blomstrande små stövlar!

 

Ann-Cristins hund Lilly vid avlämnar en dummie efter vattenmarkering

 

28/6 Valparna 3 veckor! Vart tar tiden vägen egentligen? Sommarväder har det nu äntligen blivit ( i skrivande stund i allfall). Jättehärligt! Det som förstör idyllen en aning…eller rättare sagt ganska mycket…är alla flygfän som finns ute på gården. Det går bra att vistas ute under dagen några timmar, men ganska fort så hittar dom blodtörstiga knotten hundarna, och när man räddar hundarna från dessa små monster och tar in dom så myllrar det alldeles svart av knott inne på fönstren. Måste se om det finns något myggmedel som inte stinker så fruktansvärt att stryka in dom med så att dom ändå kan vara ute. Tips mottages tacksamt!

Kaninerna har flyttat ut i sin stora sommar-rastgård. De trivs förträffligt och framförallt för den nyinflyttade kaninen Putte så ser man vad han tycker det är spännande med alla nya krypin där. Kanin Bruna har ju bott där i 6 år, så hon känner ju sin rastgård och  hittade direkt sin egengrävda jordhåla som leder långt ner under marken. Bra tillflykt mot såväl värme som knott, kan tänka mig att det är väldigt svalt och skönt där nere.

 

Kanin Putte vid ingången till jordhålan

 

Sötplutten Putte!

Valparna är nu snart 3 veckor gamla (på midsommardagen) och de är precis så söta som jag beskriver dom! Det händer saker i utvecklingen varje dag! De tycker om när man gosar med dom och alla kommer stapplande när man stoppar in huvudet i valplådan och wips så har man valpar runt händer och ansikte och samtliga vill ha uppmärksamhet, gärna alla på en gång! De ska i morgon få äta sin första måltid av lite fast föda + avmaskas för första gången. Ska bli roligt att se hur de uppskattar det, förmodligen tycker de att det är smaskens, åtminstone köttfärsen med äggula. Det är inga stora mängder till att börja med, utan en liten köttbulle stor som en 50-öring, följt direkt av lite god mjölk från mamma.

Tänker inte skriva så mkt nu utan istället lägga ut lite bilder på pojkarna. Men en sak är säker, gud vad man blir kär i dessa små varelser…Helt såld vill jag lova…och man blir så varm i hjärtat av att se dom, dessa helt underbart söta Lanjelins-varelser som Roxy & Keeper har skapat!

Söt, söt och åter söt!


 

Tycker jättemycket om!

 

Tycker om bild!

 

Närbild!

 

Mjölk runt nosen och gudomligt vacker!

 

Gosar gör vi ofta!

 

Liten ska växa upp till stor!

 

Sovstund!

 

Suddig bild på några av pojkarna

 

De ljusaste pojkarna

 

Valparna sover mycket än.

 

En av de mörkare i kullen

 

Tassavtryck!

 

Titta vilken liten tass! Och len som sammet!

 

Sover!

 

Mår gott!

 

Är jag inte söt så säg!

 

Små ulltussar!

 

Rund och go om magen!

 

Fångad i varma händer

 

Upp och ner!

 

Funderar över livets gåta...

Kan bara lite snabbt skriva om att det kanske läggs mera krut nu ett tag på lydnadsträningen då jag förmodar att det kommer att vara näst intill omöjligt att jakt-träna i skogen pga knotten. Får isåfall passa på dagar när det blåser, då kan det gå bra. För givetvis så vill vi ju träna jakt och ska väl göra det också, men man vill ju inte bli galen på kuppen vilket både jag och hundarna blir när de håller på att äta upp oss med hull och hår! Elit-starten lydnad med Bruno känns inte alls speciellt avlägset.  Det som fattas är väl egentligen samträning med störning där andra personser får agera tävlingsledare samt lite platsliggning och sittande i grupp med andra hundar, men det brukar inte vara några problem så det är mest som en sån där träning som jag vill göra för att jag själv ska känna att jag verkligen till 100% kan lita på att hundarna inte kliver upp. Aldrig har de gått fram till någon annan hund (peppar peppar) och det känns skönt. Men om de blir störd av knott så vet jag att de kan vilja fokusera på flygfäna och därmed kanske tappa koncentrationen och börja gnussa på och i värsta fall ändra läge till ett felaktigt sådant, så jag kommer inte att tävla om det myllrar av elakingar både i gräset och i luften.

Nu ska ni må så gott kära ni och ta väl vara på era djur nu när sommar-värmen kanske visar sig var och varannan dag! Svalka av hundarna med vatten om de får det jobbigt med värmen. Inga hundar instängda i en stekhet bil! Frys gärna ner lådor med vatten & lite godisbitar som ni sedan en varm sommardag kan ta upp till hundarna och bjuda dom på, bra svalka och de ger även sysselsättning då de får slicka och knapra på isblocket för att komma åt de nedfrysna godisbitarna (typ leverpastejbitar, korvbitar och dylikt).  

Trevlig sommar!

17/6 Oj, vad tiden går fort! Valparna är snart hela 2 veckor! De första dagarna efter valpningen förlöpte lugnt och fint, men sedan blev Roxy tvärdålig i magen och fick diarre…Inte kul vill jag lova! Laborerade med olika dietkurer och till slut så fick vi ordning på det hela…men då efter ganska många sömnlösa nätter som tagit enormt på allas våra krafter då man först och främst blir lätt orolig över att en digvande tik inte får behålla maten samt då för att det är väldigt jobbigt att ständigt springa ut och in och då även nattetid för att rasta en nödig hund som vill ut på direkten. Sovtimmarna där återhämtning sker har inte varit många…. Är mäkta stolt över Roxy som trots att hon måste ha haft det väldigt tufft med sin mage och därmed egentligen inte fått knappt någon vila alls ändå har skött sina valpar på ett lugnt och fint sätt. Hon har vilat hos dom helat tiden så de fått trygghet, värme och närhet, gett dom mat, tvättat dom omsorgsfullt och varit allmänt så himla go mot sina valpar så jag lovar att man faktiskt nästan blivit tårögd över hennes ork & underbara sätt, trots att hon då haft det ”skit”-jobbigt rent ut sagt! Det är så otroligt skönt att magen nu är ok och det är en fröjd att veta att man inte behöver studsa upp nattetid och framförallt att Roxy får må bra, bara det gör en lycklig och glad! Valparna har i allafall varit fin i sin avföring hela tiden och de är tysta och snälla så de är nog helt tillfreds med tillvaron och lyckligt ovetande hur vi andra har haft det medan de har sussat och mått gott, tur är väl det!

Matdags!

 

Trötta & nöjda pojkar vilar hos mamma Roxy efter maten

 

Roxy vilar tillsammans med en av sina valpar, mysigt!

 

Fina syskonskaran!

Snart ska jag få låna min systers digitalkamera så det kommer att fyllas på med en hel del bilder här på hemsidan snart (blir så himla tråkiga & dåliga kort med mobil). Det börjar hända saker i utvecklingen för de små. I skrivande stund så räknar jag med att ögonen alldeles snart ska öppnas. De är riktigt duktiga på att ställa sig upp, ett par dagar till så går de omkring för fullt på vingliga ben i sin låda. Ska bli roligt när de öppnar sina ögon och får ett uttryck. Alla valpar ser fina ut, lite olika i färg är de. 2 st har lite ”Bruno-färg”, 2 st är blonda och den femte är nånstans mittemellan färgmässigt. Det skiljer också lite på kropparna, någon lite längre och någon kortare, men det är stadiga krabater och det ska bli så spännande att se dom utvecklas nu framöver.

Klorna är klippta & fina och tänk om man inte gjorde det! Klorna växer minsann också så det knakar, riktiga häxklor faktiskt innan de är klippta! Passar på medan de sover och inte märker vad man pysslar med.

 Många undrar när de får komma och titta på valparna och det blir tidigast när valparna är 3 veckor. Det är även många som ska komma och hälsa på, först och främst de som ska ha en valp ur denna kombination, Roxys fodervärd är också den som har mest ”besöksrätt” av alla, sedan närmsta familjen (har en stor sådan) och sist men inte minst nära vänner. Detta innebär alltså att vi kommer att ha besök väldigt ofta och däremellan behöver både valpar, tikmamman och vi husfolk få hämta andan emellanåt för att få till en något normal vardag. Fråga gärna om ni får komma och titta, finns det tid i ”besöks-listan” så är ni varmt välkomna, men ibland kanske det då måste bli ett nej till svar då ovannämnda besökare är de som har första tjing på att få hälsa på. Skulle vi ta emot alla som frågar så skulle det bli påhälsning dygnet runt och det känns lite för mycket då det inte bara är valparna i sig som tar tid, utan även de andra hundarna och vardagen över huvud taget.

Gammelmormor Saga.Tycker så mycket om dig!

 

”Saga somnat i mattes sko”

 

Bruno kommer för alltid finnas med mig så länge jag lever!

 

Roligt  med mobilens finesser! Jag som seriefigur! Testa vetja!

Vill så här i slutet av uppdateringen skicka en hälsning till Gunilla, en kär jaktträningskamrat och en väldigt trevlig och duktig sådan! Hon och hennes familj har mist en av sina fina islandshästar  (Tindra) genom en tråkig och oförklarlig olycka i hagen nattetid som resulterade i ett oreparerbart framben och därmed fanns inget annat att göra än att låta henne vandra vidare till de evigt gröna ängarna…Är verkligen så ledsen för eran skull och ni ska veta att jag tänker på er, ni som är så fina med era djur…Men en olycka kommer så lätt och alltid utan förvarning….Tragiskt och onödigt, och alltid verkar det ha en förmåga att drabba de människor som värnar så gott om sina djur. Hur som hellst så ser jag fram emot att jakt-träna tillsammans med dig & Bozz snart och jag lovar att det är fler än jag som saknar dig Gunilla i våran jaktträning. Kram så länge till dig och de dina!

Till er andra så önskas fina sommardagar med härliga upplevelser och gärna då tillsammans med era fyrbenta vänner, såklart!

8/6  Välkomna ska ni vara, ni fina helt bedårande Lanjelins-valpar!
Roxys valpning startade med att vattnet gick kl. 09.00 på Lördagsmorgonen den 5 Juni. Prick kl 12.00 föddes den förste, en pigg liten pojke! Strax därefter kom ytterligare en pojke, lika pigg den…sedan en pojke till med samma starka livsvilja…en till pojke med styrka i sig såg dagens ljus…och sist men inte minst, en  pojke till! Sammanlagt föddes alltså på 3 timmar 5  härliga goldenvalpar med gott gry i. Mamma Roxy gick in i rollen som ansvarsfull mamma med detsamma. Man blir verkligen rörd när man ser vilken ömhet som visas valparna från modern direkt när de fötts. I valplådan råder fullkomlig lugn & ro, vilket betyder att både mor och barn är nöjda och mår bra.

Tyvär så finns inte så mkt kort då kamera saknas, å andra sidan så blir det absolut mer fotande ju äldre valparna blir. Just nu är det samma motiv mest hela tiden, dvs ”ätaställning” eller ”sovaställning”, och dessutom med så dålig kvalite på korten då de är tagna med mobilen. Men den som väntar på något gott, heter det ju!

1 dygn gamla var vikten på dom små följande: den minste 500 gram, 585 gram, 555 gram, 600 gram och den störste och förstfödde 655 gram. De är redan runda och trinda om sina små magar, och så söta så man kan ju inte låta bli att bli kär i dessa fina pojkar!

 

5 gyllene pojkar vilar tryggt hos mamma Roxy.

 

Valpningen precis avklarad och mor och barn tar igen sig en stund innan
de tar plats i sin rena & varmt nybäddade valplåda.

 

Valparna har hunnit fått sitt egna ”märke”.

 

Mörkt röda i huden innan den svarta pigmenteringen kommer

Gammelmormor Saga blev så förtjust i att det kommit små valpar till världen, hon blev så busig och glad och förväntansfull och trots att det är förbjudet för de andra hundarna att gå in i valprummet än, så passade Saga på att gå dit när grinden var bortagen som hindrar hundarna från att gå till valprummet och så puttade hon flera ggr upp dörren där, för hon ville såå gärna kika in och se vad som fanns där. Hon och likaså Bruno som ju nu har blivit stolt morbror tycker valpar är det bästa som finns! Men de får ge sig till tåls och vänta på att valparna blivit lite större.

Brunos elit-moment börjar vara alltmer klara, han är jätteduktig och har en så härlig arbetsglädje, han är verkligen så himla rolig att jobba med och glädjen går inte att ta miste på. Kanske ska jag försöka mig på att filma några snuttar så ni får se vad jag menar med glädje! Fasiken var skoj det är att träna hundar och känna samspelet. Hundar har verkligen både känslor och hjärna. Jakt-träningen går även den väldigt bra. Vårt lilla jaktträningsgäng ska väl försöka ta tag i skott-träningen som behövs för att säkerställa oss att hundarna fungerar som vi vill i både ”jaktprovstänk” men även jakt praktiskt. Ann-Cristin m. hundar (som bor i samma by) och jag går ganska ofta 2 timmarspromenader i lite eländigare skogsterräng där vi har medhavna dummisar i ryggsäcken och så stannar vi och tränar på olika platser under våra turer. Mkt roligt och så får hundarna jobba även när de är trötta efter att ha tagit sig fram under promenden på surblöta myrar och så, väldigt nyttigt och det syns att hundarna gillar denna spontana valda plats! De sköter sig bra och sedan känns det schysst gentemot hundarna att de är rejält uppvärmda innan man skickar dom på sök tex. Risken för skador minskas absolut genom att muskler är väl uppvärmda innan jobb.

 

Bruno och matte efter ett träningspass

 

Några dummisar

Sist men inte minst så har Easi & Susanna gått SSRK J/H ordinarie viltspårsprov, de fixade galant en 1:a där! GRATTIS Johan, Susanna & Easi i massor och fortsatt lycka till i skogen! Tänk att det är så roligt när alla ni valpköpare aktiverar era kära fyrbenta vänner, det är guld värt att ni låter dom jobba, vare sig det är prov eller inte, huvudsaken de får använda sina kloka hjärnor!  SE RESULTAT  

 

Sköt om er alla och hoppas solen tittar fram som den ska göra när det är just sommar… för nu ÄR det faktiskt SOMMAR och Lanjelins har äntligen fått sommar-valpar!!

 

25/5  Helgen har vigts till hundutställning. Har haft en jättetrevlig helg tillsammans med likasinnade, glada hundvänner. En rolig men samtidigt hektisk helg som gjort att man till slut skrattar åt precis ingenting! Övertrötthet kallas det nog. TACK alla ni som jag träffat under helgen för trevligt umgänge.

På Lördagen var det SKK-utställning i Sundsvall och på Söndag var det SSRK-utställning i Östersund. Hade bara anmält Tindra. Men hade jag vetat hur få anmälda det var på båda dessa utställningar så hade jag förstås anmält Bruno också. Men då han varit kärlekskrank efter tjejer och därmed inte haft en tanke på att äta, så valde jag vid anmälningens slut att ej anmäla honom. Nu när han inte är kär längre så ska han få äta högenergifoder ett tag så han snabbt kommer i form igen, han har redan börjat äta som han ska och jag hoppas att de tappade kilona snart är där de ska.  Hmm, fröken Tindra däremot ska få äta bantarfoder ett tag…Hon är självförsörjande och äter allt hon kan komma över i skogen, ju äckligare desto bättre. Hon har ökat i vikt efter löpet och är nu ”något” överviktig. Den kvinnliga domaren i Sundsvall frågade hur längesen det var hon hade valpar! Hon fokuserade sig på Tindras tjocka mage… Även den manlige domaren i Östersund frågade mig med ett gulligt leende på läpparna om jag inte tyckte Tindra skulle må bra av att gå ner ett par kilo, att det var synd på en sån fin hund att hon var överviktig…Vad ska jag säga? Jag kan  inte annat än att hålla med. Hon är alldeles för rund och att hitta på ursäkter är inte min grej, dom har ju alldeles rätt i det dom säger. Men jag vill lova att det inte beror på för lite motion och för mycket mat….i alla fall inte som jag eller någon annan ger henne…. Trots övervikten så placerade sig Tindra som Reserv i Öppenklass i Ö-sund med jättefin kritik. Tindra kan springa och springa hur många varv som hellst i ringen och ändå ”hålla ihop”. Siktar på lite bantning så återkommer vi snart med nya friska tag. - SE RESULTAT  -

 

Ann-Cristins "Lilly" på SKK-utställning i Sundsvall

 

Tindra under bedömning SKK-utställning i Sundsvall

 

Tindra under bedömning på SSRK-utställning i Östersund

 

Susanna & Easi i utställningsringen

 

Men vad är det där? Lilly ser förvånad ut över sin jättesöta tunga :)

 

Lite fotposition efter stegförlyttningar bakåt med
en rund & go Tindra på utställningsplatsen i Ö-sund:)

Så är det bara ca 1 vecka kvar tills Roxy ska valpa. Valplådan är framtagen och det mesta är förberett. Vill bara att de små Lanjelins-valparna ska vara födda nu…Inget är som i väntans tider, spännande och gruvsamt på en och samma gång. Roxy mår i alla fall bara bra. Fortsättning följer!

Lydnadsträningen & jaktträningen med Bruno fortsätter också. Får se hur mkt tid det finns nu de närmsta två veckorna för att träna någotsånär effektivt. Tänker absolut inte stressa mig fram till hans debut i elitklass lydnad. Bättre att momenten sitter hyfsat säkert. Bruno är så ivrig på att jobba och ibland är han lite för snabb i sitt utförande och då kan ett moment lätt bli noll på tävling. Han är faktiskt rätt så lik sin mormor Saga som också var en piggelin och älskade att visa att hon minsann kunde, och då även på egen hand innan kommandon ens kommit! Trots att Saga numera är pensionerad från tävling så drar hon fortfarande ut träningsgrejer från väskan i bilen och hon har inte glömt…hon blir så glad när man gör någon liten övning med henne, det visar verkligen att hundarna jobbar med glädje och inte för att dom är tvungna. Svansarna viftar glatt och skrattet nästan lyser ur ögonen på dom! Det är så min grundtanke är med allt inom ”hunderiet”, dvs att allt ska byggas utav glädje! Utan glädje kommer man verkligen inte långt och definitivt inte dit man vill. Man kan tex misslyckas på prov, men ändå känna att både en själv och hunden haft glädje genom hela provets gång, bara det är en vinst i sig!

 

Bruno var inte anmäld till helgens utställningar, men lika glad & go var han ändå

 

Älskade finaste gamla Saga! Fortfarande med glimten i ögat!

 

Sköt om er alla och så ska väl uppdateringarna komma lite tätare nu, jag lovar!

18/5  I skrivande stund så ler solen nu på morgonen så vackert & värmande med alla sina solstrålar! Hundarna ligger ute på gården och myser efter att ha intagit sin frukost. Med andra ord mätta & belåtna och fullkomligt tillfreds med tillvaron. Vädret ska tydligen bli sämre snart igen, så det är till att njuta i fulla drag nu.

På schemat vad det gäller hundarna i dag så blir det först lydnadsträning med fokusering på vittring, fjärrdirigering och hopp över hinder med metall. Två skogspromenader ska vi hinna med varav en lite extra lång senare ikväll tillsammans med en valpköpare (Ann-Cristin) och hennes 2 golden. Vi ska gå en riktigt tung skogspromenad  med blandad terräng såsom blöta tunga myrar som sedan leder oss in i djupa skogen där skogens alla andra invånare bor och där man får ta sig fram i en terräng där det bitvis inte finns stigar att tillgå. Som tur är så är jag i stort sett uppvuxen i denna skog då mina föräldrar, så länge jag kan minnas, har haft sina jaktmarker där. Jag & mina syskon fick alltid följa med våra föräldrar i skogen, vare sig det på sommarloven var plantering på gång (min far är pensionerad skogsarbetare) eller att bär skulle plockas eller allmän vistelse där i skogen. Tack vare det så känner jag till många lite mer oåtkomliga stigar och för den delen terräng där inga stigar finns men där jag ändå hittar dit jag vill i skogen. Det är guld värt, för promenaderna blir mycket roligare då och framförallt mer spännande för hundarna.


Ann-Cristin tar emot en stolt Lilly som varit ut på "Sök".

 


Åskådare utan hundar medan Gunilla (ägare till Tollare),
 jag och Ann-Cristin (ägare till 2 Lanjelins-hundar) först visade lite jakt-träning med våra hundar.

Björn har skådats på flera håll av olika personer i en annan skog där jag brukar gå med hundarna. För tillfället undviker jag att gå just i det skogsområdet då jag tänker som så att björnarna inte har fått äta upp sig än efter vinterdvalan , och förmodligen är de mer lättretliga nu motför vad de är senare under sommaren då det finns mera mat tillgängliga för dom. Sedan att man har hundar med sig gör nog inte en björnhona med ungar direkt gladare…Björn finns förstås överallt oavsett i vilka skogar man befinner sig i…så det är väl bara att gilla läget och svälja rädslan och glatt säga –`Hej på dig`, till en nalle som man ev kommer att möta, förr eller senare!

Roxy har gått in i sin 6:e dräktighetsvecka, alltså bara 3 veckor kvar till valpning.  Nedräkningen har börjat! Tiden går fort nu så det gäller att börja förbereda med saker nu så man har koll och ordning och reda på allt. Det känns alltid bra att vara så väl förberedd som möjligt när valpningen börjar närma sig. I övrigt så mår den blivande mamman bara bra och hon är pigg och alert under sina promenader. Hon ska bo hos sin fodervärd tills det är ca 1 vecka kvar av dräktigheten. Sedan får hon flytta in här och det lär hon nog inte ha något emot . Hon gillar nämligen att vara här och är så otroligt glad i de andra hundarna, inte konstigt egentligen. Hon är ju uppväxt här och överöst med kärlek och omtanke, och sånt glömmer aldrig en valp! Fodervärden Ki ska också få vara med under valpningen, så Roxy kommer att vara omgiven om personer som bryr sig om henne väldigt mycket! Goa fina hund!

 Två Lanjelins-träningar har avverkats. Ena gången var det rätt så många som var med och där visades & praktiserades viltspårsövningar & enklare jaktövningar. Även om en del inte kommer att vilja jaga eller starta på jaktprov så är det guld värt för alla hundar att få chans att jobba med det dom är skapta för. En golden är ju faktiskt en apporterande fågelhund, alltså en jakthund! Tror att vi uppfödare måste vara mer tydliga med att upplysa om det. En golden bör få arbeta och använda hjärnan och inte bara vara en söt ”soff-hund”. Sedan är förstås Golden Retrievern även en otroligt fin ras på andra sätt och vis och en riktig ”Allround-hund”, inklusive en väldigt trevlig familjehund, men det tycker jag alla hundar ska kunna vara, bara de får vara en del av familjen.

Nu har uppdateringen återigen blivit lite väl lång! Ni som känner mig J, ni vet ju om mina smattrande fingrar och har säkert lite överseende…Ni andra besökare, hoppas ni orkat läsa ända hit ner…

Slutligen så kommer  lite bilder från senaste Lanjelins-träningen.

Ut och aktivera era hundar nu & på återseende snart!

Några Lanjelins-hundar samlade

 

Bruno på väg mot dubbel-markering

 

Bruno på väg in till matte

 

Easi på väg in till matte med ytterligare en dummie

 

Bruno fint grepp

 

Stor & Liten! En blivande ”Lill-matte” passade gamla Saga medan vi tränade.

Lukas på väg in till sin matte Lotta.
Lukas & Lotta jobbar tillsammans.
Titta! En dummie!
Susanna & Easi hade roligt!
Fikade gjorde vi förstås! Saga och en god ”golden-kaka” som kocken Susanna bakat.
Tack tack för gott fika!

Annas dotter började bli lite trött…Fast det ville hon nog inte erkänna

2/5 Oj oj vad tiden rullar på! Maj månad, en härlig nykläckt månad som fullkomligt sjuder av liv och som bjuder på en massa härlig träning tillsammans med de fyrbenta vännerna i form av både lydnad, jakt, viltspår och sist men inte minst långa skogspromenader som stärker både ens egen och hundarnas kondition. För egen del nu när skidsäsongen är över så har även cykeln fått börja jobba igen. Hundarna följer inte med där för jag cyklar då på asfalt ganska långa sträckor och i alldeles för högt tempo för att dom ens ska kunna hänga med.

Vad det gäller Bruno och starten i elitklass (lydnad) så funderar jag på att anmäla honom till en tävling i Juni. Tror att det är bra att sätta upp ett datum redan nu så att jag verkligen tränar effektivt. Har tagit tag riktigt bra i de nya momenten. Bruno borde ha varit startklar för länge sen för eliten, egentligen…Men ofta när jag tränar så tränar jag på det hundarna redan kan, dels för att finslipa saker & ting men framförallt för att hundarna ska få jobba och använda hjärnan och att det då är så enkelt att bara gå ut och köra en massa saker som dom redan kan och där rätt så små insatser krävs av mig som förare. Att börja lära in nya saker kräver en helskärpt hjärna hos framförallt föraren och då jag vill ha glada hundar som gillar det dom gör så vill jag inte börja lägga till nya saker när min egen hjärnverksamhet inte är på topp. Beröm & korrigeringar ska komma på precis rätt ställe och man måste vara väldigt snabb i sin tankeverksamhet för att snabbt lösa ev fel i just inlärnings-skedet.

En ung "Bruno" uppställd (arkiv-bild)

Jag är ju nattarbetande undersköterska och sådana dagar när man har gått av sina nattpass så är det bara dumt att låtsas vara så pigg, skärpt och glad som jag jämnt är annars när jag tränar. Ja,ni skulle se hur våra träningspass i lydnad kan se ut Folk kan ju tro att både matte och hundar har fått fnatt, men glädje måste finnas med i allt vi gör, annars får det vara. Mina jobbperioder är korta men väldigt intensiva och när långledigheten kommer så gör vi så mkt och jag får då prioritera vad jag vill träna extra effektivt på. Det är ju inte bara lydnad som gäller utan även då en hel del arbete i skog och mark (jakt & viltspår) där hundarna verkligen får använda alla sina sinnen. Vilken näsa de har! Älskar att se dom jobba på självständigt men ändå ”väl i hand” och givetvis tillsammans med mig, med det dom är skapta för. Ni blivande valpköpare och för den delen andra som är intresserade och vill veta vad vi jobbar med, häng med så får ni se vad roligt vi har! Hundarna hänger dessutom med i precis allt jag gör till vardags (nästan) och det är också aktivitet och hjärnstimulering för dom. Att de sedan ligger ute på gården och strosar omkring när jag är inne och grejar gör att dom när kvällen är kommen är så trötta och nöjda när de kommer in och de ljudliga suckarna som kommer från dom när de ligger i sina bia-bäddar talar tydligt sitt språk. När de vaknar nästa dag, ja, då är de fulla av energi igen och en ny dag fylld med aktiviteter väntar på dom

Sist men inte minst så visade ultraljud på Roxy att hon är dräktig. Är så himla glad! Ser fram emot att få följa en valpkull igen och dessutom under sommarmånader. Har aldrig haft en valpkull på sommaren så det ska bli roligt att kunna ha dom ute på dagarna och att de får lite sol & värme på sina sammetslena magar istället för korta utevistelser där snö snabbt kyler ner deras små kroppar. I övrigt så är det aldrig fel med vintervalpar heller, åtminstone inte för valpköpare när de är leveransklara och de har hela vinterhalvåret på sig att fostra sina ögonstenar och där valparna hinner växa på sig ordentligt tills sommaren kommer.

 

Roxys brorsa Lukas pussar gammel-matte (Roxy till höger) Arkiv-bild i brist på nya bilder....

Så har uppdateringen på ett litet ”huj” återigen blivit rätt så lång, bäst att avrunda trots att jag skulle kunna skriva mkt mera, får se till att det inte går lika lång tid till nästa uppdatering istället.

En sak till! Har satt upp några datum för Lanjelins-samträningar. Dessa finns på första sidan. Vill ni vara med så blir jag jätteglad om ni hör av er senast dagen innan så att jag kan planera vad vi ska träna. Viltspår tex kräver att klövarna tinas upp + blodet.

Välkomna ska ni vara!

Gå nu våren tillmötes med ett leende på läpparna, det tänker jag göra

6/4  Så har påsken passerat. Jag & "Roxy" tog kvasten och åkte till Sundsvall för att hälsa på Bengt och alla djuren på Kennel Cassmick. Roxy fick träffa Keeper under 2 dagar och förhoppningsvis så visar ultraljud om några veckor att hon är dräktig och att ett gäng söta & pigga Lanjelins-valpar ser dagens ljus runt den 2 Juni.
Tack Bengt för husrum och trevligt sällskap. Jag hann faktiskt med lite shopping i S-svall också. Mkt rea på sportkläder och utrustning...Upptäckte att de scate-skidor som jag köpte tidigare i vinter nu var
nersatt med nästan 1000:-! Scate-pjäxorna  var också nedsatta med några hundralappar. Tyvär så hittade jag inga skidbyxor som jag ville ha, men kanske hittar jag något fynd hemma i våra butiker i Jämtland istället.
Jag har mkt lättare för att hitta sport och fritidskläder som jag gillar motför att leta plagg som passar i festligare sammanhang...

Vad det gäller lydnadsträningen med Bruno så räknar jag med att Rutan är nästan helt klar nu. Apportering m. dirigering funkar jättebra med en apport, ska dock försöka få hjälp att lägga ut dessa så det blir som
på tävling. Men jag ser inte att det ska stöta på några större bekymmer. Ja, egentligen har jag bara ett moment kvar som jag inte har påbörjat alls och det är "Dum-rutan" med stå, sitt ligg under marsch.
Tindra löper just nu så Bruno är lite kärlekskrank, men det går nog över rätt så fort. Tyvär så finns det så få ställen just nu som går att träna på i detta snöslask. Har den stora idrottsplanen som brukar vara kanon att hålla till på, men i går när jag var dit så var det än sålänge så himla blött och lerigt där. Några dagar till så kanske det har
torkat upp någorlunda, hoppas!

Har glömt att berätta att Bruno blev SSRK Jämtland/Härjedalens 2:a bästa Allroundhund! Saga, Roxy, Easi & Tindra hamnade också bland 10 i topp-listan! Har inte resultaten i huvudet i rätt ordning då jag inte själv var där och mottog pris, men lägger in på resultatlistan senare.
GRATTIS alla Lanjelins-hundar med duktiga ägare för att ni visar att golden är en ras som kan användas till mycket!

Ut i solen nu och må gott så hörs vi!

23/3  I Lördags åkte Ann-Cristin & Lilly samt jag & Bruno till gamla F4 i Östersund på hundutställning. F4 för
tankarna tillbaka och jag minns när jag sökte ett kortare vikariat på F4 (hundskötare) för några år sedan och var en av 3 som fick komma på anställningsintervju...Huga vad pirrig jag var, och inte blev det bättre av att allt var så strikt och noga. Fick vackert vänta vid grindarna för att bli insläppt och lotsad dit jag skulle. Då det tog så
lång tid innan jag blev kallad till intervju så hade jag redan hunnit tacka ja till ett annat jobb som jag blev erbjuden, så när jag då efter ett tag blev kallad till anställningsintervju så var jag lite tveksam om jag ville avsäga mig det jobb jag redan tackat ja till och istället börja pendla in till Ö-sund. Så jag sa som det var, att jag faktiskt
inte visste riktigt hur jag ville och tänkte med det hela...Därav så var jag förstås av förståeliga skäl inte så intressant för dom, eller så gillade dom mig inte :), för vikariatet fick en av de andra två som också var kallade till intervju. Men gladast var nog jag ändå, för jag kände att det skulle ha blivit lite tufft att pendla och hundarna här
hemma skulle ha fått alldeles för lite tid & träning.

Nä, vad jag skriver och skriver.... Nu tillbaka till verkligheten och nuet igen! Bruno ställde jag mest för träningens skull, och för min egen skull...Man blir lite smått "ringrostig" när man inte ställt hund på ett tag. Bruno har heller inte utställning som sin favoritgren, även om det ändå går jättebra att visa honom. Han är så lätt att ställa upp
snyggt och han fungerar bra med de andra hanarna i ringen och med fortsatt positiv utställningsträning så tror jag att han kommer att börja "digga" utställningar mer och mer. Har ställt honom alldeles för
lite och mest satsat på jobba-biten. Ska försöka ta med honom på några inoffare till där man kan fjanta till sig lite mera än på officiella och göra en lite mer "lattjo-grej "av det hela. Fast inofficiella är ändå  som en riktig utställning och där jag på gott & ont som vanligt får dessa välkända fjärilarna i magen...undra om det var varmt inne i utställningslokalen idag eller om det var jag som rodnade? Vad tror du Susanna :)

Hur som hellst så slutade Bruno som 2:a Bästa hane m. HP. Lilly m. matte Ann-Cristin hållandes i snöret blev 3:a Bästa tik m. HP och slutligen Lanjelinshunden Easi med "Far-morr" Susanna som handler blev placerad som 4:e Bästa tik m. HP. Kul att träffa alla glada hundvänner! Alltid lika trevligt att skratta och surra med alla er som jag nu hann med att träffa, även om man aldrig hinner med så mkt som man egentligen skulle vilja. SE RESULTAT

Sätter in lite kort från utställningen (kommer kanske flera sen) och lite andra bilder som är rätt så nya.
Snart är den riktiga våren här! Då får man sätta på sig lätta gympaskor och det bästa av allt, ta sig ut i skogen precis överallt med hundarna och kanske möta snälla nallen Björn också...Nä, bevare mig väl! Honom vill jag absolut inte se ett endaste spår av i år! Har sprungit många maratonlopp i skogen genom åren, då jag livrädd har trott att det varit
björn i närheten....Jag vet att man inte ska springa sin väg då...men när rädslan tar över så känns det som om det är bättre att fly än att stå där öga mot öga med en stor nalle som jag är övertygad skulle äta upp mig & skada hundarna!!!

Sköt om er alla & på återseende!

Ordning och reda i utställningsringen...Matte vill sjunga och tar en
ton medans Bruno vill dansa och bjuder här minsann upp till dans :)

 

Bruno och jag i slutgranskning av bästa hane. Bruno han vill bara dansa han :)

 

Godis e´gott! Easi mumsar ur Far-morr Susannas hand
och drn norske domaren klämmer och känner

 

Rätt vovve på rätt plats :)(Läs texten på soptunnan)

 

Bit ihop bara! Snart har vi klättrat klart Bruno!

 

Jaha...det var det...

 

Bruno slår på en tvärnit vid "konan" i momentet "Rutan"

 

Här kommer jag!!!


11/3  Blir en kortfattad och snabb uppdatering denna gång då datorn har Crasch Boom Bangat (nu ler du väl Ki, och Roxy :) och lånar systers vid tillfälle endast för koll av mail (blir max 2 ggr i veckan) och lite uppdatering. Kortfattat skrivet då så är det full hundaktivitet som gäller. Alltså långa skogspromenader, skidåkning på nya scate-skidor både i skogen (där hundarna då hänger med) och i eljusspår, lydnadsträning som stadigt går framåt = förhoppningsvis start i elit-lydnad med Bruno i Maj, utställninsträning för valpköpare som kommer att varieras i andra former när snön försvunnit. Fast som det känns nu så hoppas jag att snön ligger kvar ordentligt ett tag till för det är så himla härligt att åka skidor! Energi finns det gott om och med långledighet nu så hoppas jag på riktiga långturer. 
 
Mer uppdatering än så här blir det inte denna gång. Men sätter in lite bilder så länge efter avslutat lydnadsträning på brukshundsklubben i Ö-sund.
Tider förresten för gemensamma träningar läggs ut på hemsidan snart. 
 

Må så gott allihopa!

Vad då?

 

Kom igen Bruno, ligg inte där som en dö-säl med tom blick! Det svänger ju! :)

 

Ha ha ha!! Vad kul!!!

 

Bästa kompisar!

 

Tindra och Matte kisar 

 

Myshundar!

 

Lanjelinshundar har fart & fläkt :)

 

Finaste goaste gamla Saga...

 

Tindra är också en otroligt gosig hund.

 

Gamla Saga med en utstrålning som hon haft sedan den dag hon föddes!
Fortfarande pigg & glad trots hög ålder (12 år)

 

20/2  Sofflocksliggare? Nej, inte här inte! "Kennel Aktiv" kanske Lanjelins kennel skulle ha hetat från början istället :) Nädå, är så nöjd och framförallt så van vid det "mjuka" kennelnamnet Lanjelins.
Vad jag menar med aktiv är bla att det här hemma tränas både fysiskt och psykiskt med hundarna. Rejäla långpromenader i skogen varvat med skidåkning tillsammans med de fyrbenta och sist men inte minst hjärngympa, som för tillfället består mestadels av lydnadsträning inför kommande lydnadsprov, det är vår melodi det och härligt är det! Men det roligaste av allt är nog alla duktiga valpköpare som aktiverar sina hundar och mer och mer visar framfötterna inom olika grenar. Att jobba & lyckas med sina egna hundar är förstås helt fantastiskt roligt, men att se sina valpköpare utveckla ett intresse för hundsport och att de tar vara på hundarnas intresse att jobba är bara så ännu mer fantastiskt roligt! TACK TACK och åter TACK för att ni tar så väl hand om era underbara hundar, det går inte i ord beskriva hur gott det värmer i ens uppfödar-hjärta. Ni är bara så himla bra, allihopa! :)
 
 Lanjelins-träningar är nu inplanerade. 3 datum är spikade och dessa träffar ägnar vi oss enbart åt utställningsträning. Platser för just dessa träffar sker i Hammerdal, men vi kommer även längre fram att hålla till i Östersund. Ni som vill vara med, hör av er innan. Välkomna! 
* Tisdag 23 Feb kl. 16.00
* Måndag 1 Mars kl. 16.00
* Måndag 8 Mars kl. 16.00

Goldenklubben J/H har avverkat sitt årsmöte. Jag och några av valpköparna träffades ett par timmar innan mötet och bara umgicks och fixade till oss lite. (Tack Susanna för den goda soppan). Efter årsmötet så hade vi bestämt att vi + Jenny som tränat med oss, skulle fortsätta kvällen med att gå ut på krogen och ta en god drink eller två. Det käntes riktigt lyxigt att sätta på sig nåt annat i klädväg än mina kära jeans som jag oftast går i annars, eller andra fritidskläder som bäst passar in när man är en fritidsmänniska där finkläder inte alltför ofta kommer till användning. Kvällen till ära hade jag svart kjol, svarta strumpbyxor, svarta skinnstövlar med silverspännen, glittrig ärmlös topp och ovanpå det en svart kort tröja. Fest? ja! :) 

Årsmötet var i allafall jättetrevligt. Klubben bjöd alla medlemmar på mat som Hotell Älgen tillagat, gott gott och en otroligt fin gest av klubben att göra årsmötet till en extra trivsam kväll för oss medlemmar. Goldenklubbens årsmöten är faktiskt alltid så enkla och  välkomnande på något vis. Kanske för att golden är en så snäll och fin ras på alla sätt och vis och att detta avspeglar sig hos oss goldenägare, därför kan en "goldenträff" inte bli annat än hur bra som hellst...Typiskt Åsa att ha sitt eget sätt att beskriva saker och ting på :)

Att Lanjelins-hundarna varit aktiva belönades på årsmötet med att "Bruno" utsågs till Jämtland/Härjedalens Allroundgolden 2009!! Han går minsann i sin mormor Sagas fotspår! Saga hann under sin tävlingskarriär samla poäng och bli Bästa Allroundgolden hela 5 ggr. "Saga" blev i år Jämtland/Härjedalens 3:dje bästa Allroundgolden"Easi" blev 4:a, "Tindra" 5:a, "Lilly"  6:a och foderhunden "Roxy" blev 7:a. GRATTIS till oss alla!  

Ja just ja, hur utekvällen blev? Lyckad! Mer än 1 god drink blev det och jag hade nog kunnat varit ute hur lääänge som hellst :) Tack alla för trevligt sällskap! Nästa gång blir det kanske någon tillställning i skog och mark med gott fika och en uppgjord eld som sprakar och värmer, eller? :)  

Sköt om er!

31/1   I helgen kom Brunos dotter Mira m. uppfödare & ägare på besök. En riktigt söt liten "sockerbit" som snart blir hela 8 månader...Tänk vad fort tiden går! Det var i allafall väldigt roligt att få se Mira. Redan som liten plutt var hon som en liten "sockerbit". Jättefin konstruktion och ett pälsbarn verkar hon vara (alltså mkt päls.) Ordet "pälsbarn" har nog aldrig någon i hundvärlden någonsin hört förut, ha ha) Tror starkt på att denna lilla fröken kan bli "nåt" när hon blir stor :)  
I dag kom även Brunos son Moltas m. matte Margareta på besök. Moltas bor i Hammerdal och han och matte ska hänga med oss på lite diverse träningar framöver, ska bli skoj att få hjälpa till litegranna.
 Vi åkte en sväng till skogen med honom samt hundarna här hemma. Moltas är en vääldigt pigg och glad yngling som verkligen gillar livet och att umgås med andra fyrbenta. Glad hela tiden och så go och lite komiskt nog allra mest förtjust i sin far Bruno. Han i sin tur älskar ju "valpar" och andra hundar också för den delen, men att se honom så otroligt fin i sitt sätt mot sina avkommor gör ju allt lite extra speciellt :)
 
Miras lill-matte med en av Brunos och Nellies valpar.

 

En liten värnlös Lanjelins-valp...Kan man annat än älska dessa små.

 
Lydnadsträningen går framåt med Bruno. Har inte introducerat alla moment än. Men har småbörjat lite här och lite där, och så småningom ska jag väl kunna plocka ihop allt till ett färdigt elit-program även med honom. Sen är det bara att ta tjuren vid hornen och anmäla oss till något prov och med hjärtat bankandes då göra debut i eliklassen med Bruno. Milda makter vad roligt det ska bli...men även då väldigt pirrigt. Fast det är egentligen en ganska skön kombination när det gäller tävling (i alla fall efteråt när man "gått i mål" och framförallt om det har gått bra :)  
 
Tänkte snart dra igång lite gemensamma Lanjelins-träningar (ingen kostnad) där vi träffas och har trevligt under enkla förhållanden och tar hand om varandra, både nybörjare och de som kommit lite längre i olika saker. Tror vi börjar med att friska upp kunskaperna kring det här med utställning och att visa sin hund så snyggt det bara går. Platser kan vi variera, dvs både här i Hammerdal, Strömsund och i Östersund. Är ni intresserade av att vara med så hör av er så snart som möjligt så vi kan börja boka in några datum för detta. Är det någon som inte har hund från Lanjelins, men som gärna vill vara med vid något eller några tillfällen, hör då bara av er så är ni välkomna ni också, förutsatt att vi inte blir alltför många. Blivande valpköpare är också varmt välkomna för att ta del av våra träningar. "Se och lär" är inte så dumt det heller. Sedan kan vi alltid behöva medhjälpare i träningen såsom störningshjälp osv. Observera att detta inte är någon kurs, utan här ges först och främst tips och råd av mig till alla i den mån det behövs. På så vis blir övningarna rätt från början. Men sedan får alla försöka hjälpa varandra så gott det går.
 
 I skrivande stund så dalar snön så vackert utanför fönstret. Hundarna ligger nöjda och belåtna i sina bäddar efter att vi har varit ute på på en lång och uppfriskande skogspromenad. Lite jobbigt att ta sig fram då det kommit snö, men desto nöjdare är man minsann efteråt. 
 
Vi hörs!
 
Lite arkiv-bilder kommer här från en Lanjelins-träning där vi tränade utställning. Alla, både hundar och ägare gjorde stora framsteg.  
 
Fodervärd Ki med hunden Roxy tränar utställning. (Jämför de tre bilderna där samtliga hundar är otrimmade och så ser ni på sista bilden där en av dessa 3 hundar har blivit friserade. En trimmad golden ser välvårdad och mkt snyggare ut  än en otrimmad sådan och så ska de bli presenterade den dagen man väljer att visa upp sina hundar på en utställning)

 

Roxys bror Lukas med  matte Lotta tränar utställning.

 

Lilly med matte Ann-Cristin får tips och råd i utställningsträning.

 

Här är Lilly (samma hund som ovan) alldeles nytrimmad. Lämpligt är att trimma sin hund ca 2 -3 veckor före en utställning och sedan finputsa lite dagarna innan.

14/1 Välkomna ska ni vara in på Lanjelins hemsida, detta nya år! Ett nytt år som förhoppningsvis då ska fyllas av en massa bra & spännande saker. Men skulle det vara så att det kommer lite mindre bra saker emellan så får man försöka tänka på allt bra som ändå händer och sker och något som alltid stämmer rätt så bra är att "Efter regn kommer alltid sol".
 
Sol har det dock varit lite av den senaste tiden. Kylan har hållit oss i ett järngrepp här i Hammerdal. Temperaturen har stått på -36 grader som kallast! Nu verkar det som om det håller på att vända till lite mer normala temperaturer, vilket glädjer en otroligt mycket! Småfåglarna har matas ordentligt vid fågelbordet och även större fåglar har fått ett mål mat varje dag när det varit så grymt kallt ute. Hundarna har haft tråkigt då det endast är kortare rastningsturer som gällt. Men de har ändå haft det väldigt bra motför om man tänker på alla vilda stackars djur ute i våra skogar som säkerligen har fått kämpa för att över huvudtaget överleva! Jag vet att det är naturens gång med allt och man kan & bör ju inte mata & hjälpa alla skogens invånare.....Men mitt hjärta blöder verkligen när jag tänker på alla små & stora frusna, hungriga stackare som finns där ute i skogen och där det gäller att leva eller dö, att äta eller ätas. Så otroligt mycket som försigår där djupt inne i skogen som vi inte ser eller hör. Tur är väl det kanske.... för jag skulle nog gå sönder om jag fick se allt som jag ändå vet sker där ute....
 

Gunilla & jag plockade efter vårt senaste jaktträningspass en korg
full med diverse pynt som skogen har att erbjuda.


Vy från altanen på min arbetsplats under julaftonsnatten. Vackert!

 

En lugn nyår (som vanligt) med ett glas gott "rött" till maten.
Hundarna skonades från fyrverkerier på nyårsafton, men tyvär så smälldes det dagarna efter på byn....Så trist att aldrig kunna veta NÄR och VAR och därmed kunna skona hundarna från eländet.....Hoppas någon gång under min livstid att det blir förbjudet att skjuta raketer hur som hellst och när som hellst!


 

 
Vad händer och sker på hundfronten då? För tidigt in på det nya året än, som hittills mest har bestått av jobb & kyla, för att ha något nytt att förtälja :) Men hundarna fäller för fullt, framförallt Bruno har tappat sin kostym såsom han aldrig tidigare gjort!  Men förhoppningsvis så har han snart den vackraste gyllenfärgade päls han någonsin  haft & som någonsin har skådats under hela hans unga liv! :)
 
Min allra bästa mössa (fusk-päls) invigd i vinter = Mitt bästa inköp vad det gäller vinterkläder

 

Kallt, kallt och åter kallt! Så kallt att hår på hund och fä "frostas".
Men ut var vi och hundarna såå nöjda och tacksamma efteråt :)

 
Valpar blir det snart. Tiden går fortare än man tror och det ska bli roligt att få ha sommarvalpar denna gång. Har så många ideer på hur roligt och mysigt valparna kommer att få det ute under sköna, lata sommardagar, för även små ska ha sysselsättning, lagomt anpassat till sin ålder. Bruno älskar dessa små varelser och har varit lika mkt "mamma" han som den riktiga tikmamman, därför så blir det mysigt för han också att återigen få "rå om" ett gäng busiga ligister som skrattande hänger honom i öronen och biter honom i svansen och han bara lugnt och tålmodigt lägger sig hos dom och mjukt leker och stökar med sina små skyddslingar, med ett harmoniskt leende mungiporna. Älskar själv Bruno av hela mitt hjärta! Och tror nog att han är rätt så förtjust i sin matte också :) 
 

 


 

Copyright © Kennel Lanjelins & Artmaster's Design
Respektera Copyright - låt grafik och bilder vara kvar på hemsidann

| Hem | Presentation | Historia | Våra hundar | Nyheter | Valpar | Resultat | Galleri | Länkar | Gästbok | E-mail