NYHETER: 28/12   VÄLKOMMEN ÅR 2012, SNART ÄR DU HÄR!!!
Tänk att ytterligare ett år strax är lagrat i minnesfacket och ett nytt orört år snart står till vårt förfogande. Ett år som vi människor själva till viss del väljer vad vi vill fylla det med.

Sedan finns det då andra saker som tex hälsa som vi inte har så stor möjlighet att påverka. Men jag hoppas att alla  får ett lyckosamt år på alla sätt & vis och oavsett hur det gamla året varit eller hur det nya året kommer att se ut så finns det ett fint ordspråk som lyder följande ”Efter regn kommer alltid sol” och det kan vara bra att tänka på när mindre bra dagar smyger sig på.

Valprapporter rullar in och TACK snälla för att ni berättar hur livet ter sig för era små. Blir så glad över att få fortsätta vara delaktiga i era valpars liv! Hittills har det bara varit roliga rapporter som får en att dra på smilbanden.
Att ha valp är ett krävande jobb och ingenting gör sig självt. Den tid man lägger ner på sin lilla valp har man igen i mångfald när den lilla valpen till slut har blivit vuxen. Önskar er allt gott med era nya små vänner!

Här hemma så har vi fortfarande båda tjejer kvar som nu är döpta till Ida & Lycka. Ida lär det bli som vi kommer att behålla själva och vem vet, kanske blir även Lycka kvar då vi ej har hittat något bra hem åt henne.
Av alla som hört av sig och som varit intresserade av lilla Lycka så har det ändå varit något här och där som fattats  i vår enkla lilla ”krav-lista” för att det ska bli så bra som möjligt för henne och av de hem som vi fastnat för och tyckt skulle ha passat henne som handen i handsken så har det i slutändan ändå varit något som gjort att hon fått stanna kvar hos oss.

Ju längre man har kvar en valp desto svårare blir det att släppa henne till nya ägare. Man fäster sig snabbt vid små valpar och man både ger och får kärlek i massor och därmed så ökar ”valpköparkraven” ett snäpp allteftersom… Vi får se hur det blir. Men skulle den rätta ägaren dyka upp som kan ge henne det liv vi vill att hon ska få så släpper vi henne. Så vi tar fortfarande emot intresseförfrågningar. Nyfikna som bara vill ”leka” valpspekulanter hoppas vi att vi slipper. Det är ingen leksak man ”förhandlar” om utan en livs levande varelse där saker & ting ska vara väl genomtänkta innan man ens börjar ringa runt i vårt avlånga land och leta valp.

Hur som haver så tränas både Ida & Lycka lite smått i vardagen. De älskar nu att åka bil och lägger sig lugnt ner och sover oftast tills vi är framme vid vårat mål. De lystrar fint till sina namn, de är riktigt duktiga på att komma när man ropar på dom, de är förstås alltid okopplade ute på gården och håller sig utan tillsägelser inom tomtgränsen. De är sällan ute tillsammans då vi vill grundlägga att de följer & lyssnar på oss var och en för sig och inte leker och följer efter sin kullsyster.
De har även varit med ut i skogen och sett sig omkring (observera ej promenerat utan bara fått vara på ett och samma ställe för att få lukta omkring och få miljöombyte)

De kan bära halsband och koppelträning ska så smått påbörjas snart. De har följt med och hälsat på hos mina föräldrar för lite trygg miljöträning på bortaplan och så sist men inte minst så är rumsrenhetsträningen påbörjad sedan ett par veckor tillbaka. Rumsrenhetsträningen kommer att bli bättre och bättre ju äldre de blir och lättare kan hålla sig, men med tanke på att vi har två valpar som ska tränas i detta så går det över förväntan. Och allt det andra jag nämnt som vi tränar går jättebra!

Att ha två valpar samtidigt kräver ganska mkt tid och jobb, men ni som känner mig vet att jag inte lämnar något till slumpen. Det är bara så att jag offrar hellre mig själv bara jag vet att djuren har det bra och får det de förtjänar.  Just nu så är valparna i stort behov av tid och jag ska lära dom de viktigaste grundläggande sakerna oavsett om det är två små busfrön som båda kräver lika mycket av mig.

De stora får också sina behov tillgodosedda och det är skönt att gå avkopplande långpromenader i skogen med dom. I helgen ska vi samträna lydnad i ridhus och jag kan ana mig till att Bruno och Brolle kommer att ha mycket glädje i sig och sprittande energi som nästan slår som gnistor ur deras glada ögon! Ska filma dom vid tillfälle och lägga ut här på nyhetssidan så ni får se hur glada och duktiga de är när de arbetar.

Är så stolt över vad vår lilla kennels hundar har presterat genom åren. Vi har nått framgångar som många bara drömmer om och med tanke på att vi föder upp i så pass liten skala så har vi nog lyckats enormt bra med Lanjelins-hundarna. Nu tycker ni kanske att jag skryter?  Men skryt hoppas jag inte att det framställs som, däremot så ÄR jag utan att skämmas för vad jag skriver, väldigt stolt över alla fina och duktiga Lanjelins-hundar både här hemma och hos våra fina valpköpare. Det är ett livsverk som jag hoppas få glädjas åt i många, många år till framöver.

Nu vill vi önska alla som besöker vår hemsida
en riktigt fin avslutning på det gamla året
och en fin start på det nya!
Var rädd om er och era hundar!

NYHETER 17/12 Härliga valprapporter från valpköpare. Oj, vad roligt att få höra alla valpköpare berätta hur bra det går för deras nya familjemedlemmar! Alla är glada, trygga och älskar sina nya mattar & hussar, och valparna själva är högt älskade av sina nya ägare! Det ska bli väldigt roligt att få återse valparna nu framöver.

Vi kommer att anordna valpträffar när valparna har uppnått en ålder på 4 månader. Men vi lär hinna träffa de flesta ändå innan dess. På valpträffar brukar vi först och främst se till att ha det trevligt tillsammans och se till att valpköparna får pratas vid och utbyta erfarenheter med varandra.  Sedan lär vi ut matnyttiga tips och tränar även lite smått på olika saker.

Här hemma blir det en tikvalp kvar som heter Lanjelins Little Love Bomb.
Den andra tik-valpen som vi egentligen skulle placerat ut på foder har vi ännu inte lovat bort. Det är en exteriört jättefin tik som dessutom har väldigt gott självförtroende och en stor aptit på livet. Kunde vi så skulle vi utan att tveka behålla båda dessa flickor hemma….men när man vill träna och tävla på hög nivå så kan man inte ha två valpar att jobba med i samma ålder hemma.
Det får alltså räcka med en åt gången. Och valet vem som ska stanna är så svårt och hur man än tänker så det knakar så är det i slutändan ändå bara en som ska stanna och det är faktiskt hemskt att välja…..tycker ju lika bra om dom båda!

Nu har vi ingen brådska med att hitta ett nytt hem åt den tikvalp som vi ej kommer att kunna behålla och vi tänker se till att hon också får ett lika bra hem som dom andra har fått. Sedan om det tar 1 vecka, 1 månad eller längre, ja det spelar ingen roll för bara det bästa är bra nog för alla Lanjelins-hundar, så är det bara och det är vårat mål.
Så seriösa människor med en sund hundsyn som är intresserade av den tikvalp vi ännu har kvar är välkomna att höra av sig för mer information. Det behöver inte vara tävlingsintresserade, det viktiga är att man är en sann djurvän uti fingerspetsarna.

Snart ska vi samträna lydnad och det ser vi fram emot. Kan inte säga att Brolle kommer att hinna lära sig allt nytt i klass II för att vara startklar i februari då tävlingarna sätter i gång, men han är taggad att lära sig!
Bruno är så grundtränad så han behöver bara fräschas upp lite i elit-momenten så sitter allt som det ska. Har haft ett ganska långt uppehåll med lydnadsträning då valparna de sista veckorna tagit den mesta tiden.
Men de stora vovvarna har ändå inte klagat, de har som vanligt fått vara med i vardagen och fått sina långa skogspromenader samt att de strosar lösa när de vill ute på gården. Men nu har de fått vila färdigt och det ska bli så roligt att träna och se framstegen som framförallt unge Brolle gör (förhoppningsvis).

Snart är det jul och tänk att marken äntligen fick sitt vackra snövita täcke!
En jul utan snö är ingen riktig jul.
Avslutar uppdateringen med en fin liten julvers och
önskar dessutom alla en riktigt
God Jul!

Du stjärna över Betlehem,
O, låt ditt milda ljus
få lysa in med hopp och frid
i varje hem och hus.

NYHETER 11/12  Första valpen har nu flyttat hemifrån och de andra ska flytta till sina nya hem under veckan som kommer. Som vanligt så är det med blandade känslor man lämnar över en valp till sin nya matte eller husse. Inte för att dom inte får det bra, utan för att man ju har fäst sig så mycket vid de små liven och helt plötsligt så ska någon annan ta hand om ens skyddslingar….Men vemodet brukar snabbt vända till en känsla av enbart glädje över att sen få höra hur glada valparna är och hur de upptäcker livet med stor aptit!

Då känner man hur himla rätt allt är och att dessa valpar har det superbra hos sina nya ägare och det är det vi alltid strävar efter. Valparna är värda de allra bästa hemmen!

Veterinärbesiktningen gick bra och alla valpar var så glada på bordet och tyckte inte alls att något som veterinären gjorde med dom var läskigt. Svansarna viftade och veterinärens utrustning var spännande och dom försökte apportera allt som kom i deras väg. Veterinären tyckte det var en jämn kull med mycket framåtanda och det stämmer bra.

Uppdateringen blir inte längre än så här, kors i taket! Uppdateringarna här på hemsidan brukar ju annars bli rätt så långa! Det får mest bli bilder på valpar för det har inte hänt så mycket annat här den sista tiden än just valpar.
Jenny Persson är det som har tagit alla bilder i denna uppdatering, tack Jenny för dom!

Hade anmält Bruno till lydnadsprov i Kramfors, men ställde in den tävlingen dagen innan då annat kom i vägen.
Vi får sikta in oss på tävlingar efter jul istället och när valparna har flyttat så återgår allt till det mer ”normala” här hemma och då kan vi sätta i gång med lite lydnadsträning på ”allvar”.

Oj, vad mycket tid man helst plötsligt ska få! ”Bubblan” man levt i är spräckt och man kommer åter ut i livet lite mera. Som uppfödare så är man väldigt bunden hemmavid när man har valpar, men ack så roligt det är att få följa ett helt gäng från allra första start.

Snart är det Lucia!
Då kommer Birgitta och hämtar hem sin ”Lille-bror”.
Det ser vi fram emot lite extra!

 Sköt nu om er alla!
På återseende snart.

NYHETER 4/12 VALPAR 8 VECKOR!

Valparna är nu så pass gamla att de är redo att lämna sina hem, men vi väntar ytterligare 1 ½ vecka innan de får flytta till sina nya hem. Tiden går sakta för dem som väntar och längtar efter sin nye lille krabat, men här hemma går minsann tiden alltför fort! Inser plötsligt att nedräkningen har börjat och att ”sista natten med gänget”… snart är här….snyft!
Känns så klart lite vemodigt, men samtidigt så behöver valparna få börja utvecklas var och en för sig.
Och vi säger ju aldrig ”farväl” till våra valpar, utan på återseende!

Det känns också som om alla bitar börjar falla på sin plats och att det nu är bestämt vilken valp som ska till vem.
Har funderat och försökt komma underfund med vilka som passar bäst ihop, valp och ägare. Har gått en hel del på magkänsla och på vilka personligheter valparna samt ägarna har, men har även lyssnat på önskemål från valpköpare. Tror att det här kommer att bli hur bra som helst!

Att föda upp en valpkull är ett stort ansvar och något som gör att man under en längre tid nästan lever i en liten bubbla. Det existerar inget annat än valpar, övriga hundar och skötsel och pyssel i massor. Det är mycket, mycket mera jobb än vad någon ens kan föreställa sig. Men är man totalt inbiten i det här med hund så är det så fantastiskt roligt att få följa små liv från födseln & ut i den stora vida världen.
Och efter leverans så finns det inget bättre än att få rapporter om hur allt går, förhoppningsvis goda rapporter, men andra rapporter är också lika välkomnade, förstås.

Man blir så glad och stolt över att ha egna små ”Lanjelinsare” där ute som lever glada livet tillsammans med sina nya ägare. Att vara med om denna resa med ett gäng valpar går faktiskt inte att beskriva i ord. Brinner man för något så gör man! Visst kan det då vara väldigt inrutat och jobbigt mellan varven, men mestadels så är det bara ett nöje. Det enda man sedan önskar varje gång man levererar en kull fina valpar är att dom ska få ett fint och innehållsrikt liv.
De är de så väl värda, dessa fantastiska små parvlar!

Ha nu en fin 2:a Advent!
Och snart är det
 NYTT ÅR & NYA MÖJLIGHETER FÖR OSS ALLA,
HÄRLIGT!

NYHETER 24/11  Valparna 7 veckor!
Kan bara konstatera att veckorna rusar i väg! Valparna har som sagt då hunnit fylla hela 7  veckor! Det är levnadsglada små varelser som diggar livet till max! De har fått än mer spring i benen och ibland går det inte att få stopp på dom. De springer fram och tillbaka och jagar varandra och verkar ha himla roligt i alla fall!
Lena som är matte till valparnas pappa var på genomresa i vårt län och kom och hälsade på oss och alla hundar.
Roligt att hon fick chans att se Tinos avkommor.

Valparna kommer att börja flytta till sina nya hem till Lucia. Då är de nästan 10 veckor gamla.
En av tikarna hade vi sedan länge bestämt skulle placeras ut till en familj på foder, men det är nu inställt. Vi har en annan person som eventuellt är intresserad av att bli fodervärd åt henne. Men om inte så kommer vi att sälja henne istället. För att bli fodervärd så måste man helst känna varandra lite för att det ska bli så bra som möjligt med allt.
Och i dagsläget så kan vi inte bara placera ut henne till vem som helst. Men vi är förstås lika noga med att se till att även denna tik kommer till ett bra hem, även om det då är till en ”vanlig” valpköpare.

Så även om vi har sagt ifrån förut att alla valpar är tingade så finns det då nu ev 1 söt tik kvar som är lika glad och framåt som sina kullsyskon. Hon söker i så fall ett seriöst hem där man har tid för en valp och så småningom en vuxen hund. Gärna till någon som är intresserad av friluftsliv och som gillar att ströva omkring i skog & mark.
Hela denna kull förväntas dessutom att bli bra ämnen att jobba med då det finns många duktiga hundar i deras släktskap.

Det här med fotande har bara blivit hur dåligt som helst….tyvärr. Men jag har sedan länge gett upp om att få till bra bilder. Några uppställningsbilder som ni får ta del av har det då heller tråkigt nog inte blivit, vare sig när valparna var 4 veckor eller 6 veckor. Men kanske får vi besök igen av Gunilla, som då kan fota lite med sin fina kamera.

Ni ser i den här uppdateringen hur bilderna på valparna blir som jag tar….Kan bara fota när dom är trötta, och minsta lilla dom rör sig så blir det ett ”spök-sudd” av allt. I och för sig så prioriterar jag väl inte direkt tiden till att fota, det finns faktiskt så mkt viktigare saker att hålla på med här hemma än det.

De vuxna hundarna är långt ifrån bortglömda. De får sin vanliga dos av motion i skogen x 2 + lite huvudgympa emellanåt. Sedan så tar valparna väldigt mkt tid med allt vad det innebär + då det vardagliga stöket och så allt främmande därtill. Önskar ibland att dygnet kunde ha dubbelt så många timmar!

Just ja, höll ju på att glömma bort att berätta att Bruno ställdes på SSRK utställningen i Frösön förra helgen. Var egentligen inte alls sugen att åka med tanke på småvalparna här hemma och att dra hem någon smitta, det vill man ju inte! Men vi höll oss nära ytterdörren där frisk luft strömmade in och jag försökte verkligen undvika att andra hundar hälsade på Bruno.

Bruno stod som vinnare i jaktklass med CK.  – SE RESULTAT - Vi stannade inte och ”slogs” om bästa jaktmeriterade (fy skäms på mig). I stället följde jag med trevliga vänner och åt en härlig måltid på en restaurang i närheten, det var en höjdare!

Avslutar uppdateringen med att önska alla
TREVLIG 1:a ADVENT!
Glöm inte blåsa ut ljusen när ni lämnar hemmet!
Njut av tiden och stressa inte ihjäl er bara för att julen närmar sig med stormsteg.
Jag lovar, det blir jul i alla fall!

NYHETER  15/11  Valparna 6 veckor (den 17 nov).
Förra uppdateringen var verkligen inte en rolig uppdatering att skriva, det har varit många tårar som trillat nedför kinderna…..
Även om det var jobbigt att få det tragiska beskedet, så är jag så tacksam över att jag fick säga hej då till Santos (även om han redan var borta….)  och så att möta Birgitta & Malin i deras sorg & chock ”där & då”,  när det var som tyngst…. Men mitt i all sorg, framförallt för Birgitta som verkligen förlorade sin allra bäste fyrbente vän så finns det ändå ett ljus i mörkret och hopp om glädje!

Ur denna kull kommer det att vara en ofantligt söt liten ”lille-bror” som på stamtavlan kommer att heta just…. Lanjelins Little Brother. Just denne lille valp (ja, resten av kullen också förstås) är Santos alldeles egne riktige lillebror. Den lillebror som gör att Santos lever vidare, fast i en annan generation.

Denne Lanjelins Little Brother kommer Birgitta snart att bli ägare till och även om ”lille-bror” nu kom några år tidigare än vad hon planerat (Birgitta hade framtids-planer att om 2-3 år skaffa en kompis till Santos), så tror jag att det inte kan bli mer rätt än så här…..ägare till fine Santos alldeles egna Lille-bror! 

Namnet är alltså bundet till Santos, kanske kommer någon där ute i goldenvärlden att lägga namnet på minnet och kunna se ”historien” som ligger bakom hans namn….

För att berätta lite om valparna. Dessa valpar är… helt underbara! Totalt orädda! Väldigt sociala! Påhittiga! Spontana! Världsvana med gott självförtroende! Gosiga som bara den! Väldigt busiga med härligt mkt spring i benen! Väldigt snälla också! Omtyckta av alla! Med andra ord precis så som vi vill att valpar ur en bra kull ska vara.

Måtte de bara få förbli så här när de flyttat till sina nya hem också och växer upp till vuxna hundar. Ni valpköpare har något fint att förvalta! Ta vara på det fina material ni snart får i era händer och den fina grund som vi uppfödare har lagt åt er. Man får så sant den hund man förtjänar!

Fostra valparna med mkt glädje och lagom anpassade tillrättavisningar. Låt valparna få vara just valpar och istället för att hamna i konflikt med en busig valp, försök hellre finna glädjen & kontakten som en ”röd tråd”  tillsammans, genom dessa viktiga punkter kan ni komma nog så långt.

Sedan finns vi alltid som ”back up”, har ni minsta lilla fråga ni undrar över så finns vi här för er! Bättre att fråga för mycket än för lite.

I dag lyser solen och det har återigen blivit plusgrader. Känns väldigt kontigt att det så här långt in i november månad är som rena rama höstvädret. Måste säga att det har varit väldigt skönt när det var minusgrader….Då var hundarna mer rena efter att ha varit ute och dammsugaren samt skurmoppen kunde därmed få lite välbehövlig vila.

Ta hand om varandra och ta aldrig någonsin era djur för givet!
Lev varje dag som om den vore den sista!
Försök att förgylla dagarna med glädje!
Det gjorde Santos, och det känns gott att tänka på!

NYHETER  11/11  Ingen rolig uppdatering denna gång….
Vår duktiga & snälla valpköpare Birgitta miste hastigt sin lika duktiga, fina och snälla hund Santos tidigare i veckan….
Alla våras hjärtan blöder!!! Det gör så ont så ont att ett liv kan slockna så fort….

En liten gnutta tröst i det ofattbart tragiska är att levnadsglade Santos sprang busig & lycklig ända in i hans sista språng.
Och även om hans liv nu blev alldeles på tok för kort (1 ½ år)  så levde han livet fullt ut från början till slut och hans matte Birgitta hann uppleva så mkt glädje med honom, på så kort tid.

En vacker hund som dagen innan hans bortgång duktigt jobbade sig fram till ett godkännande i anlagsklass viltspår. Alla var så stolta över detta ekipage framgångar.
ALLT Birgitta & Santos tog sig för lyckades dom med och detta med stor glädje! På första utställningen som junior åkte dom hem med ett Cert & BIM i bagaget. Men det som i hjärteroten känns allra bäst är att Santos hade det så himla bra hemma hos Birgitta och hennes familj.  Han var sååå älskad och jag lovar att vi aldrig, aldrig någonsin kommer att glömma denne glade lille spillevink.

Älskade Santos, nu får du springa på de evigt gröna ängarna tillsammans med
alla andra änglahundar och ha roligt dagarna i ända.

Lillebror hälsar till dig att han ska göra allt för att din matte ska bli glad igen….

NYHETER 4 /11  VALPARNA 4 VECKOR (3 nov). Tiden går verkligen fort!
Jag måste säga att valparna är gudomligt snälla! De är som små änglar! Visst lär de kunna bli små busfrön av dom vad tiden lider, men det känns ändå som om det är en otroligt snäll valpkull.
Är väldigt nöjd med hur de ser ut exteriört också. Roxy & Tino har verkligen lyckats åstadkommit något riktigt bra tillsammans! TACK till Tinos matte Lena för att vi fick förtroendet att låna hennes fine hane! www.combine.nu

Dröjer inte länge förrän valparna ska börja träna på att ställas upp och man då lättare kan se små detaljer i deras byggnad. Men det är en väldigt jämn och fin kull, fina huvuden och rejäla stommar.  Som ni förstår så skulle allihopa kunna behållas!

Då valparna fortfarande sover väldigt mycket så har de inte fått flyttat ut i kök och hall på ”riktigt” än, känns onödigt då de ändå sover mest hela dagarna. Men de får komma ut korta stunder utanför lådan och det är nyfikna små krabater som glatt viftar på sina små svansar över att upptäcka allt nytt.

Brolle ofta står vid valplådan och ”hejar” på de små och de blir överlyckliga när han stoppar ner sitt huvud mot dom och vänligt snusar på var och en. Då viftar både hans och deras svansar som små propellrar och det ser bara för gulligt ut! Även när valparna är utanför lådan så ska Brolle vara där och kolla in de små. Nyttigt för valparna att få en första fin kontakt med snälla hundar omkring sig.

Bruno kommer med stor sannolikhet hjälpa till att ta hand om dessa små när de flyttat ut ur lådan under dagtid. Han har alltid tagit på sig rollen som ansvarsfull ”pappa”, helt otroligt egentligen! Han har ett så fint lugn över sig och han har präglat tidigare valpar så fint. Skönt för Roxy att hon kommer att få ha en hjälpsam ”pappa” vid sin sida också.

Roxy själv är en väldigt duktig mamma. Det märks att hon vill börja få ut sina valpar ur lådan nu. För hon hämtar alla deras leksaker och inbjuder till lek och går alltid ut ur lådan med munnen full av små leksaker och står sedan och hänger över öppningen och piper lite och det syns tydligt att hon vill dra med sina barn ut ur ”lyan”. Men snart så ska hon få som hon vill, dvs ha alla sina små omkring sig i ”den stora vida världen”, dvs kök och hall. DÅ börjar jobbet för en annan här hemma, med skurmoppen ständigt i handen, redo för att STÄDA!

Besök från bla valpköpare ska tas emot till veckan. Då det är många som ska hinna komma och titta på de små, så får ni räkna med att vi ibland måste säga nej till besök. Mellan alla besök så vill vi försöka få tid själva också för de små och för de vuxna hundarna som också kräver sitt och allmänt få till en fungerande vardag med sånt som hör vardagen till. Men prio ett är förstås ni som ska ha valp från denna kull och de allra närmaste vännerna/familj.

Namnen på valparna är så gott som klara, har inget tema utan bara namn som fallit i smaken. Det lutar åt att deras namn i stamtavlan kommer att bli dessa:

Lanjelins Little Love bomb (tik)
Lanjelins Little Soulmate (tik)
Lanjelins Valentino
Lanjelins Touch Too Much
Lanjelins By Your Side
Lanjelins Dirty Dancer (kan ev bytas ut till något annat)

En hel del roliga saker är inplanerade framöver, både med hund och utan hund.
Avslutar uppdateringen med att sända en krya på er hälsning till Lotta Larssons hund Lukas
som gjort illa en muskel och därmed får röra sig begränsat nu ett tag framöver.

 Och så krya på dig hälsning till vår träningskompis Gunilla Malmqvist hund Bozz  som numera är en kastrerad hane. Snart har ni båda yrglada hundar som återigen får kasta sig ut i skog & mark!

 På återseende snart!

NYHETER:  28/10   LANJELINS-HUNDARNA BRUNO & BIRK HAR GÅTT VILTSPÅRSPROV, med strålande resultat! Förra fredagen så gick jag & Bruno samt vår träningskompis Gunilla och hennes tollare Bozz anlagsklassen i viltspår.
Bruno har inte kunnat spåra bättre! Han fick väldigt fint omdöme skrivet i protokollet om hur han spårande och han fick max poäng på spårförmåga och arbetstempo och blev då förstås godkänd i anlagsklassen! – SE RESULTAT -
Roligt var det att även Gunillas Bozz spårade sig fram till ett godkännande i samma klass, GRATTIS till er!

Vi kommer att fortsätta spåra med alla hundar ”till vardags”, för det är så himla roligt! Skulle tro att Gunilla och jag även startar på några prov  till våren. Bruno fick dagen efter provet vara med på ett riktigt eftersök, det påskjutna djuret var dock inte skade-skjutet, skottet var en bom och alla kunde andas ut, även älgen.

I skrivande stund så har vi fått glädjande besked! Susanna Axelsson har gått viltspårsprov i öppenklass för SSRK J/H med sin duktige Birk. En ung spårstjärna på framfart! Dom spårade sig fram till ett fint 1:a pris! Är så glad över era framgångar och för att ni tycker det är så kul! STORT GRATTIS! – SE RESULTAT –

Fick även ett glatt mms idag från Birgitta som äger Sanhos (som är kullbror till Birk och Brolle). Hon hade lagt ett långt spår och Santhos hade varit jätteduktig och lugnt och metodiskt spårat sig fram till spårslutet. Blir så glad när ni valpköpare aktiverar er tillsammans med era hundar, och det är nog inte svårt att lista ut att hundar som aktiveras mår väldigt bra!

Och valparna har hunnit fylla hela 3 veckor. Vart tar tiden vägen?! Utvecklingen går i rasande fart! De är nu som små miniatyrhundar, helt perfekta! De kan gå rätt så bra, småspringer ibland, skäller, morrar, viftar på sina svansar, de leker med varandra och tycker väldigt mycket om när vi kelar med dom. Än så länge så är de dock vakna i väldigt korta stunder, det kan vara i ca 10 min de orkar ”hålla i gång”, resten av tiden sover de, flera timmar i sträck och det är viktigt att de får vara ifred och ha lugn och ro.

De har blivit avmaskade för 1:a gången och de har också börjat äta lite fast föda.
I helgen ska de få flytta till sin stora valp-låda med en massa nya saker att upptäcka. De vuxna hundarna har nu tillåtelse att gå in i valprummet för att säga ”hej” till de små.
Bruno har alltid älskat småvalpar. Han är så himla fin mot dom. En fin förebild för de små.

Brolle är jättenyfiken på sina småsyskon och det var ju inte alls länge sen han själv var en liten valp. Ska bli kul att se om han blir lika omhändertagande som Bruno eller om han enbart blir en rolig lekfarbror.
Tindra är nyfiken och verkar tycka dom är väldigt söta.

Just nu så ska jag erkänna att det känns väldigt främmande att vi ska kunna släppa i väg någon av de här fina valparna till andra ägare…. Just nu, är de bara vårasmå skyddslingar och det är vi som sköter och älskar dom till max!
Låter kanske överdrivet, men vi tycker ju så mycket om dom små att det nästan gör ont i hjärtat att ens tänka på att vår fina tid med dom snabbt rinner ut för varje vecka som går.
Vi är ju hemma på heltid med de små under hela deras uppväxt, så det finns som ni kanske förstår många guldstunder som lagras i hjärtat på oss….

Det är många funderingar som dyker upp…, tex så funderar man på hur valparna kommer att fortsätta utvecklas hos sina nya ägare, kommer de att uppfostras till fria & lyckliga hundar där de nya ägarna tar tillvara på allt det som vi grundlägger under valparnas första tid hemma hos oss,  kommer de nya ägarna att tycka lika mycket om dom små som vi gör, har vi gjort rätt ”bedömning” av de som snart kommer att bli nya ägare till ”våra” små osv.

Vi brukar vara noga med att upplysa intresserade valpköpare om så gott somallt och är det så att man vill köpa en hund för att sedan aldrig mera vilja ha kontakt med sina uppfödare, ja, då är det ingen mening att köpa en valp från oss. Vi lägger ner så mkt tid & kärlek på våra valpar och det minsta man som uppfödare kan begära är att då och då få veta hur allt går för valparna.

Under valpens första år vill ha regelbunden kontakt & information om hur saker & ting går, efter det så är det förstås lika glädjande att kunna fortsätta ha kontakt, men då inget direkt krav.

Nu känns det faktiskt som om vi har fått jättefina nyblivna ägare även till denna kull, trevliga & ansvarsfulla människor, och det är viktigt att känna sig trygg med den känslan till att börja med.

Vi går alltid på magkänslan och den brukar för det mesta stämma.

På söndag har jag & Jenny Persson avslutning på den valpkurs som vi varit ledare för.
Det ska bli trevligt att tacka alla för en rolig tid tillsammans.
Vi hoppas kursdeltagarna fortsätter att vara aktiva och
att de deltar på många av Goldenklubbens aktiviteter
som erbjuds framöver.

Till veckan kommer äntligen lite bättre bilder på de små!

Avslutar med en bild på en smörgåstårta som jag
gjorde i två exemplar, en till Brukshundsklubben
och en till jaktlaget för en lyckad älgjakt!
Ser rätt så god ut, eller hur!

NYHETER  20/10    Valparna har hunnit fylla 2 veckor (den 20 okt).
Nu har det börjat hända en massa saker i deras utveckling. Ögonen är öppna och de kan gå på stapplande ben, de kan sitta och de börjar bli mer medvetna om varandra, leker lite smått. Leken med varandra kommer att utvecklas för varje dag som går. DE ÄR SÅ FINA! Mycket välpigmenterade! Tycker så oändligt mycket om dom alla!

Valparnas klor kommer att fortsätta klippas varje vecka, det är ett måste så att de inte gör illa mamma Roxy när dom diar och då trampar med sina små tassar och dess sylvassa klor.
Roxy har gott om mat och de ökar en massa i vikt, de ser med andra ord välmående ut. Roxy själv är bara glad över att få äta 20 dl foder om dagen! Ytterligare mera mat kommer att ökas på till henne allt eftersom valparna växer. Så Roxy lever i paradiset för hon har alltid gillat att äta, och nu får hon verkligen äta och det flera ggr om dagen!

Valparna ska så fort de får mera ”spring i benen” (dvs snart) få flytta till en större valplåda. Sedan när de blivit riktigt kavata & stadiga på benen så är det dags för dom att umgås med våra andra hundar utanför lådan och efter det så kommer valplådan endast bli en plats där valparna måste vara nattetid samt när vi åker iväg på kortare ärenden. Valparna kommer alltså om ett tag att få leva och vara tillsammans med oss och hundarna i kök och hall och få växa upp med alla vardagliga ljud och händelser omkring sig.

Det är en hane som är otingad (kanske en tik också, har inte bestämt än om vi ska behålla båda tjejerna)
Vi tar givetvis emot alla som är intresserade av hanvalpen med lika stort intresse. Men vi kommer inte att släppa honom vind för våg utan det ska kännas 100 % rätt. Vi har ett stort ansvar och en given skyldighet gentemot våra valpar att se till att de får de allra bästa  hemmen och att de får gå en ljus framtid till mötes med ägare som ser sin hund som sin allre bäste vän.

Det som ibland kan kännas lite sorgligt är att många människor inte förstår att en golden faktiskt är en jakthund och inte en hund som är gjord för att bara ligga som en prydnad i soffan och slöa och som knappt får komma ut i skog och mark. En golden är en robust & levnadsglad hund som är som lyckligast när den får springa fritt i skog & mark och skita ner sig i diverse vattenhål. En golden som utöver det sysselsätts med någon sorts aktivitet är en ännu lyckligare hund. Och så den sista hörnstenen, att en hund (oavsett ras) inte ska lämnas hemma själv under alltför många timmar.

För oss är detta en självklarhet, men alla är vi olika och inget fel med det.  Men, för att det ska bli så bra som möjligt så måste de som är intresserade av en valp från vår kennel ha ungefär likadana värderingar som oss om det här med att ha hund. Man behöver inte alls vara aktiv och tävla, men en allmän sund ”hundsyn”, det är ett måste.

Ni får hålla till godo med dåliga valpbilder.
Känns som ingen mening alls att fota med denna kamera.
Men fotade nyss ändå några bilder, lite svårt när man samtidigt ska hålla i en valp
och så då själv ta kort….

 Förhoppningsvis så kommer det snart bättre bilder, med en annan bättre kamera.
Håll ut bara! 

Däremot så har ”proffsfotografen” Johan Axelsson tagit jättefina bilder på sin och sina föräldrars hundar,
TACK för dom! 

~ På återseende snart! ~

NYHETER 16/10   Valparna har hunnit bli 1 vecka gamla (torsdag 13 okt).
De växer som bara den! Runda och trinda om magarna och Roxy har så gott om mat. Alla har fördubblat sin vikt + mera. Helt otroligt egentligen vad de ökar i vikt bara på ett dygn!

Roxy är en super-mamma som tar väldigt bra hand om sina valpar. Hon är lugn och fin i lådan och pysslar och mår gott tillsammans med de små. Det syns så väl att hon tycker väldigt mycket om sina små skyddslingar, fint att se!

Hon ligger fortfarande mestadels av tiden hos sina små barn. Detta resulterar i att valparna snuttar titt som tätt och ibland tror man nästan de ska spricka efter att de ätit.

Klorna har blivit klippta för första gången och det gick snabbt och lätt. Ögonen lär öppnas på söndag eller i början av nästa vecka, det ska bli roligt att få titta in i söta små valpögon.

Utvecklingen kommer sedan att gå i snabb takt. Det dröjer inte många dagar förrän valparna kommer att kunna börja gå på vingliga ben. Sitta kommer de snart också att kunna göra och börja upptäcka varandra på ett helt annat sätt. Snart åker även mjukisdjuren fram, bra att leka med och vila på. Alla våra hundar har älskat gosedjur, kanske för att de alltid har fått tillgång till sådana att leka med från att de var små

I övrigt så får de stora hundarna jobba med viltspår. De har alltid tyckt om att spåra och det är bra för hundar att aktivera sig med olika saker.
Just nu så tränar vi ingen lydnad alls (sedan valparna kom). Däremot så är jag och Jenny Persson kursledare för en valpkurs i goldenklubbens regi. Kursen är förlagd i Ö-sund, men avslutningen ska vi ha i Hammerdal.

Så visst tränar vi lydnad, fast åt det håll att vi lär ut till andra. Dock så innehåller en valpkurs inte direkt lydnad, utan det mesta handlar om att försöka få en fin kontakt med sin valp. Och med en god kontakt går det sedan att bygga på i stort sett vad som helst.

Denna uppdatering blir inte längre än så här. Men allt eftersom valparna växer så kommer det att bli uppdateringar lite oftare. Kort kommer det också att läggas ut mera av, men har fortfarande ingen vettig kamera…trist, då man verkligen vill fota en massa. Å andra sidan så kan vi trösta er med att det än så länge skulle bli mest sova och äta kort, det är ungefär vad valpar i denna ålder har för sig.

Snart är vintern på ingång.
Kör med försiktighet
när ni är ute längs vägarna!
Bättre att komma fram lite sent än inte alls… 

På återseende snart!

NYHETER  9/10  VÄLKOMNA SÄGER VI TILL NYA FINA LANJELINS-VALPAR!
Dagen efter sin mors födelsedag föddes då äntligen de efterlängtade Roxy & Tino valparna!
Valpningen gick förvisso bra och Roxy var jätteduktig, men den tog ganska lång tid motför när hon fick sin första kull.

8 valpar fick hon nu, varav de två sista tyvärr inte klarade resan ut till stora vida världen…
Men i valplådan ligger 4 fina pojkar och 2 fina flickor. Både mor och barn mår prima och det råder ett fullkomligt lugn och ro i valplådan.

Vi börjar så smått känna oss levande igen och vi är såå jätteglada över våra fina valpar!
Nu ska vi se till att mor och barn får ha det lugnt och skönt tillsammans ett bra tag framöver innan vi börjar ta emot besök. Men sen, när det gått en tid så är det viktigt för valparnas utveckling att de får börja träffa andra än oss här hemma. Den som väntar på något gott heter det ju!

Tyvärr så fungerar inte kameran som den ska…så det blir inte så många ”första-bilder” nu och de är heller inte av bra kvallite, men bättre än inga alls. Ska försöka låna en kamera, så det kommer nog bättre bilder snart.

Har även varit och tävlat lydnad i Strömsund med både Bruno & Brolle. Härligt tävlingsväder så här på hösten!
Brolle jobbade duktigt till sig sitt tredje 1:a pris i lydnadsklass I och därmed så kan han lägga till titeln LP till sitt stamtavlenamn! Han är så levnadsglad, en riktig spjuver! Och trots att vi nollade momentet läggande under gång så klarade vi oss med råge, 170 poäng + klassvinst! – SE RESULTAT -

Den mer rutinerade Bruno gjorde också ett jättefint prov i elitklassen med ett 1:a pris + klassvinst!
– SE RESULTAT -

Har sagt att jag ska skriva ut poängen för varje tävlings moment när det blir 1:a pris, men jag orkar inte skriva in det nu….Valpningar och på tok för lite sömn tar på krafterna, men snart är energin tillbaka.

Bruno fick totalt 269 poäng och några onödiga missar på apportering med dirigering samt platsliggande i grupp (satte sig upp på annans kommando) gjorde att en del viktiga poäng flög iväg. Rutan och en hel del andra utföranden från Brunos sida är jag jättenöjd över. Han känns riktigt säker i det han gör och det skapar en trygghet för mig som förare när det är tävlingsdags.

Det är så obeskrivligt roligt att träna och tävla med sina hundar! Och så länge hundarna tycker så mycket om att träna som de gör så kommer de också att få komma ut och tävla.

Ett stort GRATTIS till vår träningskompis Roland Häggblad som med sin kelpie Vackra kammade hem sitt andra 1:a pris i elitklassen! Nu fattas bara ett så är lydnadschampionatet i hamn! Härligt!

Kul var det också att träffa och prata med alla andra trevliga & duktiga tävlingsekipage.

Och så ett stort GRATTIS till Birgitta Karlsson som idag ställde ut sin Lanjelins hund Santhos på SKK-utställning i S-svall där de fick Excellent med superfin kritik! Han är bara lite mer än året och utställd på endast 3 officiella utställningar med 1 Cert & BIM resultat samt 2 Excellent, och dessa gånger har han dessutom ej varit i någon vidare pälskondition. Fortsatt Lycka till Birgitta med allt du tar dig för med din glade kille!

I morse var det -3 grader kallt! Bilrutorna fick skrapas och det känns att man är ovan kylan. Långkalsongerna har varit på sen länge, men nu måste man nog börja leta fram lite varmare ytterkläder så man slipper frysa så fort man öppnar dörren.

Återkommer snart med nya valpuppdateringar!
Tills dess, sköt om er alla!

NYHETER  3 /10  Fina röntgenresultat och fina tävlingsresultat! Och väntan på valpar…
Röntgenresultat: Nu har 3 st Roxy & Keeper barn röntgats och dessa 3 är fria på höfter & armbågar!
Glada är vi alla som har med denna kull att göra!

Och vad det gäller tävlingsresultat så resulterade helgens lydnadsprov i 1:a pris med både Bruno & Brolle!
Hade en jätterolig dag från kl. 10.00 – 15.30. En lång tävlingsdag (blir så när man tävlar med fler än en hund).
Men vad gör det när det alltid finns så många trevliga och likasinnade att prata med, dvs sådana som är lika tokiga i ”hunderiet” som en själv.

Först ut var Bruno i elitklassen där vi var 8 ekipage. Bruno gjorde ett superbra jobb där det enda förargliga var att han nosade mer än vanligt på momentet vittringsprov samt tappade pinnen på väg in. Detta gjorde att poängen snabbt föll ner till en 6:a. Men ett välbärgat 1:a pris blev det och en andra placering. – SE RESULTAT -

I övrigt såg poängen ut så här:
Sittande i grupp – 10 poäng
Platsliggande – 10 poäng
Fritt följ – 9 poäng
Stå, sitt, ligg under marsch (dumrutan) – 9 poäng
Inkall m. ställ & lägg – 7 poäng (Bruno ställde sig sent på båda två)
Sändande m. lägg & inkallning (rutan) – 10 poäng
Apportering m. dirigering – 10 poäng
Apportering metall & hopp över hinder – 10 poäng
Vittringsprov & apport – 6 poäng (Bruno tappade tyvärr pinnen på väg in)
Fjärrdirigering – 8 poäng

Sedan var det unge herr Brolles tur. Lille gubben var så duktig trots att han hade fått suttit i bilen sedan tidig morgon (15 mil till provet enkel resa) och sedan då fått vänta hela dagen lång på sin tur.
Ca 14.30 så var det i alla fall dags för han att äntra tävlingsplanen. Han gjorde liksom Bruno ett toppenfint prov! Ett 1:a pris + klassvinst blev det!! – SE RESULTAT -

Brolle är så ny i tävlingssammanhang så jag är oerhört glad över att han presterar så bra som han gör.
Vi har egentligen inte satt ihop programmet/momenten på träning utan mest bara ”lekt” in alla moment. Så det här kan bara bli ännu bättre när han får börja jobba med lite mera svårare saker framöver. För självklart så ska vi använda vintern till att försöka klättra på lydnadsstegen.

Så här såg poängen ut för Brolle:
Platsläggande – 10 poäng
Tandvisning – 10 poäng
Linförighet – 9 poäng
Läggande – 10 poäng
Inkallande – 9 poäng
Ställande – 8 poäng (gav ett DK för säkerhets skull)
Apportering – 10 poäng
Hopp över hinder – 10 poäng
Helhetsintryck – 9 poäng

Och så går vi då in väntans tider. Roxy ska valpa när som helst. Dock så är det i skrivande stund inga tecken på att det blir inom de närmsta 24 timmarna. Hon är lugn och harmonisk och ligger just nu vid mina fötter och sover.

Roxy fyller år på samma dag som valpningen beräknas sätta i gång, dvs onsdag den 5 oktober. Det skulle förstås vara väldigt roligt om valparna föds på samma dag som sin mammas födelsedag.

Men det vi önskar mest av allt är att allt ska gå bra och att både valpar och mor sedan får må gott i varandras sällskap.

Nu hoppas jag att alla ger sig ut i det fina höstvädret med sina fyrbenta!
Passa på att få lite varma solstrålar på er, det gör underverk för både kropp & själ. 

På återseende snart!

NYHETER 24 /9   Många järn i elden! Som vanligt står det inte stilla hos oss på Lanjelins.
Det är mycket som har hunnits med och som ska hinnas med. Mycket som har med hund att göra (förstås) men även annat, såsom familjeträff & firande av min brors 40-årsdag, min mammas födelsedag, potatisupptagning, höststädning ute, natt-jobb m.m.

Dock så går hundarna här hemma ALLTID före allt annat. De är levande individer och är så beroende av oss människor. Det är vi hundägare som avgör vilket sorts liv våra jyckar får under deras alltför korta tid tillsammans med oss. Här hos oss lever hundarna ett mycket aktivt liv, rikt på många spännande händelser dagligen.
De är dessutom högt älskade och det märks att de är väl medvetna om deras betydelsefulla plats i våra hjärtan. Det är levnadsglada hundar vi har och det gör så gott i hjärteroten när man ser hur glada & nöjda de är dag ut och dag in.

Tyvärr så går en hunds liv fortare än fortast… Det är med riktig sorg i hjärtat som vi sänder en varm tanke till mina kära föräldrar Sven & Clary, som förra veckan hastigt & lustigt tvingades säga hej då till sin finaste lilla gråhund Selma….Hon var verkligen inte som vilken gråhund som helst. Hon var så duktig, för att vara en älghund.

Mina föräldrar kunde ha sin Selma lös på gården, trots att människor och andra hundar gick förbi. Hon vek aldrig från gården.  Hon gick lös på promenader och var alltid så himla snäll och tillgiven mot allt och alla. Hennes ögon var fyllda av värme och vänlighet när hon tittade på en. Och lekfull var hon också, hon gillade verkligen att leka med sina saker. Upp i luften kastade hon sakerna och skrattet nästan syntes på henne!

När det var jakt så var det en väldigt ivrig Selma som lätt som en plätt fann åt älgarna i den djupa skogen. Hon var kanske lite väl ivrig, vilket inte alla gånger var så bra då våra jaktmarker inte är stora. Men hon var en tillräckligt bra älghund för vårat jaktlag.

Trots att Selma var gammal så följde hon även denna höst med på jakt, och det med stor iver.  Dock så fick hon inte längre springa lös på jakten pga hennes höga ålder. Men Selma vittrade som vanligt älg och talade tydligt om åt vilket håll hundföraren skulle gå.

Nu finns inte finaste lilla Selma längre bland oss alla, som tyckte såå mycket om henne….Men jag kommer alltid att minnas denna speciella hund... Få älghundar har haft det så bra som hon hade det hos mina föräldrar. Hon var verkligen ”lill-barnet” deras och förmodligen den sista hunden i deras egen ägo. 

Ha nu så kul lilla finaste Selma,
tillsammans med dina andra fina änglakompisar!
Vi saknar dig!

*******************

Nya hundar ser snart dagens ljus. Roxy går om några dagar in i sista dräktighetsveckan. Hon börjar bli ganska rund, men har ända tills nu orkat rört på sig dagligen. Men nu ser man att hon börjar tycka det är lite jobbigt att gå på promenad, så det blir bara kortare rastningar nu. Hon är dock pigg och glad och framförallt matglad! Hon dansar vid matskålen och höjdpunkten för henne just nu är nog att få äta! Roxy är en så otroligt snäll tik. Så följsam och lättsam att ha att göra med. Att Roxys foderfamilj saknar sin ögonsten kan vi mycket väl förstå. Hon är en liten pärla, allas vår ”Roxy-gumma”!

Nu ska vi ut i spårskogen tillsammans med bästa Gunilla.

Må så gott!
På återseende snart!

NYHETER: 14/9   1:a pris Elitlydnad + klassvinst för Bruno! Och sist men inte minst så föds Lanjelins-valpar om 3 veckor!

Förra helgen åkte vi då till Strömsund för att tävla lydnad med pojkarna. Hade ingen större lust att åka och tävla då en förkylning med lite feber samt halsont satte sina klor i min kropp. Men med lite piller så lurade jag kroppen för en stund att den var ok. 

Bruno kändes heller inte så där i sin absoluta toppform, men som den underbare hund han är så skulle han aldrig riktigt ”erkänna” det & strejka, utan Bruno jobbar på ändå och försöker alltid vara mig till lags, som den trofaste hund han är!

Han gjorde ett bra jobb, men visst missade vi en del saker som tyvärr drog ner betyget ganska mycket på 3 moment. Bla så stötte han i hindret när han skulle hoppa efter metallapporten (en 8:a). Men där blev det en miss från tävlingsledaren, som efter att jag kastat apporten direkt gick och plockade upp föremålet då hon tyckte jag kastade för kort bit…..

Men jag hade haft full rätt att skicka redan från första kastet. Nu fick vi ett onödigt avbrott mitt i ett pågående moment och Bruno tittade på mig som om ”vad nu då matte?!”…..Kändes så trist att bli avbruten så där på tävling, man tappar faktiskt fokus. Men det där är nog bara något som vi som tävlar med hund kan förstå…

En ställning i ”Dumrutan” missade vi, vilket är hej och good bye till många värdefulla poäng. Och sist men inte minst ”Apportering m. dirigering”.  Ja, kanske inte så konstigt att det blev lite tokigt, upplägget där var inte alls bra.

Alldeles i närheten där var och en av de tre apporterna lades så fanns det konor som hörde till föregående moment, bla rutan & dumrutans konor. Dessutom så syntes inte den vänstra apporten alls där vi tävlande stod, den hamnade i en grop (apporterna ska vara väl synliga).

Detta moment blev förståeligt nog ganska virrigt för hundarna att lösa… Lotsade Bruno till rätt apport, men det kostade en del extra kommandon och därmed även poängförlust (fick en 7:a)   - SE RESULTAT -

I övrigt så fick vi jättefina poäng på alla andra moment. Är väldigt, väldigt glad över att vi nästan jämnt får nästintill full pott på tävlings-momentet fritt följ (denna gång  9,5 poäng) På SM fick vi också nästan full träff (9 poäng) och det känns extra roligt!

Vi försöker alltid vara noga med att valpköpare tidigt skapar en bra & trevlig relation med sin hund (det tycker vi förstås att alla hundägare ska sträva efter, oavsett om vi tävlar med våra hundar eller ej.)

Lyckas man skapa det där osynliga förtroliga bandet mellan hund & förare så har man uppnått något som är väldigt viktigt i ALL fortsatt träning.

Brolle skulle ha startats i klass I, men han har pga mycket bad (han är minst sagt GALEN i vatten, rent som skitigt) fått ganska mkt vax i öronen som irriterar honom, så jag rengör öronen ofta nu och det är nog inte så kul för honom att ständigt ha en kluckande epiotic-vätska i örat. 
Egentligen så gjorde det inget att vi stod över, för jag vet inte om vi skulle ha kunnat gått ut på plan och presterat vårt bästa en dag som denna….

Susanna Axelsson gick för några veckor sedan viltspårsprov med sin Birk. De spårade sig fram till ett 3:dje pris. GRATTIS! Han var lite okoncentrerad denna dag och även om vi vet att han är spårnoga och tar sig an sitt jobb på träning så var det någon vinkel just på detta prov där han hittade på nåt annat.
Men Susanna, vi vet att du och Birk är jätteduktiga och vi har med egna ögon fått varit med er i skog & mark och sett Birks fantastiska spårarbete! Att aktivera sin hund och ha kul tillsammans, det är ändå det allra viktigaste!

Och så har vi då varit på ultraljud och visst fanns det valpar i Roxys mage! Nedräkningen har börjat, valparna anländer om ca 3 veckor. Ska bli så roligt att följa ännu en härlig Lanjelins-valpkull.  

Lite mer info om kullen kommer snart under sidan VALPAR.

Nu hoppas vi att vi får vackert höstväder snart!
Må så gott alla,
på återseende!

NYHETER 8/9   TINDRA  BIS II, OPEN SHOW!!

I lördags åkte vi till Aspås för att delta på Open Show.

Tindra vann först sin klass och blev sedan BÄSTA TIK och slutligen BEST IN SHOW II!! Hon älskar verkligen att stå i centrum! En showig dam är vad hon är! Ann-Cristin Anderssons söta Lanjelins-tik ”Lilly” stod som 2:a Bästa tik! GRATTIS till erat fina resultat, det var nära att ni stod i BIS-finalen!
– SE RESULTAT-

Bruno var anmäld i klassen för hundar med cert, men då han även har jaktmerit så ändrade jag till jaktklass för skojs skull. Hade gärna velat gått i båda klasser, men då skulle jag ha anmält det innan anmälan gick ut, men att byta klass blir en annan sak.  Det är ju så kul att ställa på Open så jag hade nog kunnat gå i ALLA klasser!
Bruno vann jaktklassen och slutade sedan som 4:e Bästa hane!

Juniorerna Brolle, Birk och Santhos skötte sig superfint i ringen. Det var bara Birgittas Santhos som fick HP.  Dessa grabbar kommer att platsa mkt bättre när de kommer upp i mer vuxna klasser, för de är rejäla gossar och en del tycker säkert dom är stora för sin ålder. Men fina är dom och jag tror dessa gossar kommer att bli riktigt bra när dom är färdigvuxna.

Susanna ställde även upp i Brace med sin egen Birk och våran Brolle. Dom var så fina alla tre! Bröderna var så stolta där de sida vid sida fick visa upp sig! Duktiga Susanna visade dom på ett föredömligt sätt. Kul att se var det! Dom var de enda deltagarna i Brace.

Lanjelins blev även Bästa uppfödargrupp! TACK snälla valpköpare (Susanna, Birgitta & Ann-Cristin) för att ni stannade kvar och deltog i gruppen. Utan er inga framgångar!
Det var så roligt att umgås med er under dagen. Glada skratt förgyller dagen och vi hade riktigt roligt tillsammans!

GRATTIS också till Jenny Persson med Marwin som blev BIS!

Direkt efter hemkomst 16.45 så packades bilen om och 1 timme senare så var jag och pojkarna på väg mot SSRK utställning i Umeå.
Kom fram 21.45 på kvällen och övernattade hos min bror m. fam som bor i Umeå. Upp tidigt på morgonen för att bege oss till utställningen där snälla Anna-Lena mötte upp mig för att vara min hjälpreda under dagen.
Guld värt att ha en massa snälla människor som ställer upp för en! TACK Anna-Lena, jag ska nog återgälda din hjälp på något sätt vid tillfälle.

Bruno ställdes i jaktklass där han fick CK. Gick sedan vidare för att tävla om bästa hane och gissa hur det känns att stå precis efter det åtråvärda Certet….För så blev det och Bruno fick Reserv-Certifikatet, hm, hade velat tagit bort det där med Reserv så hade vi nog kunnat flyga hem. Men är ändå jättenöjd över Brunos resultat där han var väldigt nära att få sitt 2:a cert. Dock så gläds jag  åt ägaren vars hund som nu fick certet blev champion, dagen till ära!

Brolle ställdes i Juniorklass där han fick Excellent och blev placerad trea  i konkurrensen. Han var jätteduktig i ringen och i denna klass var det ingen som fick CK.

På väg hem från utställningen så upptäckte jag en huggorm som låg på vägen. Tyckte det såg underligt ut där den på samma fläck ringlade och hade sig. Jag vände tillbaka och körde in på parkeringsplatsen intill där jag såg att det var en liten blodfläck på asfalten där ormen låg. Även om jag var rädd så blödde mitt hjärta för den stackars ormen som låg där mitt i vägen men som inte tog sig någonstans, hur mycket den än försökte.

Bilarna swischade över den. Jag tog en lång pinne där jag försiktigt bar den på sidan. Den var så fin, hade inte blivit överkörd men den hade ett litet blödande sår strax bakom huvudet. Förmodligen så hade den fått sig en rejäl smäll av någon bil och jag tror att den var förlamad framtill, för den kunde inte lyfta sitt huvud och försvara sig.

Efter att ha stått där i ca 30 min och noterat hur ormen mådde så förstod jag att livet sakta men säkert höll på att rinna ur den lilla ormen. Så för att förkorta lidandet så hjälpte jag stackaren så att den slapp lida mera. Förstår inte det här med hur folk kan köra på djur och sen bara åka iväg. Hur många ekorrar, rävar m.m ser man inte ligga mitt i körbanan? Stannar alla för att se efter hur det gått för de djur dom kört på? Spelar väl ingen roll hur litet ett djur är….Alla har samma värde och samma rätt till att slippa lida.

Regn och ruskväder ute.
men glöm inte bort att man kan ha solen med sig inombords, i sitt sinne,
vart man än befinner sig! 

På återseende snart!

NYHETER 30/8:  FORTSATTA FRAMGÅNGAR HOS LANJELINS!
Unge herr Brolle tävlades i lydnad i lördags och han gjorde en fartfylld start med visad glädje från början till slut! För säkerhets skull, då han är så snabb ibland i sina utföranden, så lade jag till några dubbelkommandon, som förstås ger poängavdrag. Men vad gjorde det? Fina poäng i övrigt och med oss hem fick vi ett 1:a pris samt klassvinst!!! Vad mer kan vi begära?  - SE RESULTAT –

Så nu är Brolle uppflyttad till lydnadsklass II. Har inte bestämt ännu om vi ska tävla oss till ett lydnadsprovs-diplom först innan vi ger oss på nästa klass. I vilket fall som helst så blir det inte aktuellt med den lite högre klassen förrän till våren. Om det går så ska nästintill samtliga klasser tränas in under vintern, så kanske vi har en till elithund att tävla med nästa höst. Mål går alltid att sätta upp, sen om man följer dom helt & hållet, det återstår att se.

Efter lydnadsprovet så träffade jag & hundarna Susanna & Kurt, som äger Birk. Brolle, Birk och Bruno lekte så glatt och fint med varandra. Speciellt kullsyskonen Brolle & Birk var som ler och långhalm. Bruno är ju också brorsa, men en halv sådan, halvbror alltså.
Det värmde i hjärtat av att se att just kullsyskonen fortfarande tyckte så mycket om varandra. Snart får de alla återses igen, fast då på utställning. Ytterligare en brorsa får de då träffa, den minst lika glade Santhos.

I dag har alla hundar här hemma fått bada i shampoo & balsam. Nu doftar de ljuvligt gott och hela hemmet är städat och så där fräscht som man som hundägare önskar att det skulle vara hela tiden. Men jag vet att det dröjer inte länge förrän alla kära hundtassar har dragit in ett gruslass igen. Men dammsugaren står ju alltid framme och vid det här laget så är man en van städare och det går nästan som en dans att städa!

Har även plockat in en massa fina blombuketter från trädgårdslandet. Bäst att passa på innan blommorna fryser bort och det är ju bara så himla fint med färgglada blommor ståendes lite här och där i hemmet. De lyser upp och man blir så glad av alla fina färger.

Snart ska ultraljud på Roxy göras. Spännande ska det bli att se vad som döljer sig där inne i hennes mage. Roxy mår i allfall bara bra och fodervärden Ki aktiverar henne med lite viltspår så hon får aktivera sig och motion som vanligt får hon också. Vi kommer att ta hem henne när hon är i v. 6 så hon får bo in sig ordentligt här hemma innan det är dags för de små att titta ut. Men för att inte gå händelserna i förväg så väntar vi med uppdatering på valpsidan tills ultraljudet är gjort, men snart så vet vi om det är eller inte är!

Till helgen bär det iväg på utställningar. Goldenklubbens Open Show samt en SSRK utställning. Men sedan så tror jag vi lägger utställningarna på hyllan ett litet tag. Skulle gärna vilja åka på SKK utställning i Sundsvall i oktober, men har vi små nyfödda valpar då så känns det för riskabelt att åka i väg på en sån stor utställning och sen komma hem till småvalparna. Men det kommer alltid flera tåg.

Så har vi kommit till Månadens Lanjelins-ros,
som ges till någon/några som är väl värda den finaste
Lanjelins-rosen som finns!

~ MÅNADENS LANJELINS-ROS  ~ ges till Hanna Mattisson i Linköping En trevlig tjej som jag lärt känna genom att hon har sin sommarstuga här i Jämtland, vilken hon besöker varje år. Hon har två hundar, en golden & en flat. Vi brukar ses och träna lite tillsammans och trots att vi inte träffats så många gånger och att det då bara blir under en kort period varje sommar, så känns det som om vi känt varandra i en evighet! * Sådana människor växer inte på träd! *

Önskar nu er alla en fin avslutning på sommaren,
och en ännu finare start på en härlig höst!

NYHETER 22 /8  Jaktprov i Lit hela helgen lång!
Bruno hade startnummer 1 på lördagen och det är väl både för och nackdelar med just det numret.
Men Bruno gick till pris!! Ett 2:a pris! Vilken ”Allround-hund” han och våra andra hundar är! Precis det vi strävar efter i vår uppfödning. – SE RESULTAT –

Bruno gjorde sin andra officiella jaktprovsstart i Nkl och jag tycker han skötte sig bra. Vi har ju jobbat en hel del med att han inte ska bli för ivrig när skott avlossas. Vi har tränat med sunt förnuft och på ett positivt sätt lyckats dämpa ner hans iver så att han nu är lugn och sansad när det jakttränas med skott.

Hade laddat ur lite energi från Bruno innan vår start på lördagen och jag är nöjd över hans jobb. En provsituation med publik, lite nervositet och att man inte får klappa om sin hund, inte alltid skicka/göra/stå var man vill gör att det blir lite stelt & tillgjort och det måste man också träna på.

Jag märkte att Bruno blev lite påverkad i jaktskogen av just den ovana provsituationen med publik osv och därmed så sänkte han sin normala arbetskapacitet rätt så mycket. Jag vet ju att han har ett bra tryck i sitt sökarbete och att han alltid har både motor och näsa med sig otroligt bra när vi tränar. På provet så var han lite slöare ute på fältet, och man önskar att man kunde säga till domaren att sin hund inte  visar sig från sin allra bästa sida…men, man säger ju inte så och det hjälper ju inte heller. Men jag tror nog att de flesta domare förstår att det verkligen är så.

Men fältet av diverse vilt plockades in och både land & vattenmarkeringarna spikade han riktigt bra och han hade fina avlämningar och en fin passivitet där allt ihopräknat helt klart räckte fram till ett fint 2:a pris.
1:a priset var inte alls långt borta, det handlade bara om hans lite sänkta jaktlust ute på fältet, och det är bara att försöka få till mer samträningar framöver som påminner om provsituation, vilket vi har varit alldeles för dåliga på att träna.

Starten på söndagen resulterade i ett 0 pris. Markeringarna både på vatten och land fixade han galant, men på det tungjobbade fältet (sankmark) så mattades han snabbt. Hämtade in 3 vilt men sedan gick det trögare än trögast faktiskt. Tycker han kändes trött & loj redan på morgonen när han rastades av ordentligt här hemma, så det var nog kombinationen trött och så då den ovana provmiljön som var boven i det hela.

Men att vara på jaktprov är ju något helt nytt för Bruno och hädanefter så får det räcka med ett enkelprov för hans del och inte två dagar på raken. Men summan av hela helgen så är vi kanon-nöjda över helgens 2:a pris och det har varit så roligt att träffa alla jaktintresserade människor på en och samma gång.  

Jag vill tacka min bästa och finaste jaktträningskamrat Gunilla Malmqvist för att hon och jag har så trevliga träningar tillsammans och för att vi har sån nytta av varandra. Och nästa år så blir det säkert något fler prov och då tror jag att Bruno kanske inte alls bryr sig om provsituationen utan jobbar på och är helt och hållet sitt rätta jag.

Vill också tacka SSRK J/H för en supertrevlig helg! Jag undrar om folk förstår vilket jättejobb dessa arrangörer lägger ner!
Det är så lätt att bara åka och delta på allt som ”serveras” utan att tänka på att det faktiskt krävs en hel del innan det är fritt fram för oss deltagare att ha en trevlig dag. Vid tillfälle ska jag absolut bjussa tillbaka och försöka dra mitt lilla strå till stacken. Men nu blir det i första hand till goldenklubben som jag ger mitt strå till i form av valpkurs tillsammans med Jenny Persson.

Roxy går nu in i dräktighetsvecka 3. Ultraljud kommer att göras den 2 sept. Valpsidan SKA uppdateras….men det får bli sedan vi ultraljudat. Den som väntar på något gott!

Avslutar med att plocka fram alla fina minnen av en person som för oss har betytt
väldigt mycket genom åren och som vi saknar lika mycket….

Den 23 aug är det 2 år sedan Ulla-Britt Smedberg blev en ängel.

Den dagen, den 23 aug 2009  för precis 2 år sedan,
startades Bruno på jaktprov för första gången,
på precis samma prov som vi i år deltog på.
Saknaden efter Ulla-Britt gör sig ofta påmind….

Tänker också på Bengt en dag som denna.
Men alla vi som saknar U-B kan nog ändå inte låta bli att le
när vi plockar fram alla fina minnen som vi alla har av henne,
 och som vi alla bär med oss i våra hjärtan,
 för resten av våra liv...

NYHETER: 18/8   FRAMGÅNGAR & andra trevliga saker som hänt & händer hos Lanjelins!

• Godkänd anlagsklass viltspår!
•  CERT CACIB & BIM!
•  SM-poäng lydnad!
• Härlig debut i lydnadsklass I!
•  Pris på GRK J/H jaktprov
•  Och sist men inte minst så är det valpar på gång och en massa andra aktiviteter som ännu inte har gått av stapeln.

Har varit väldigt dålig på att uppdatera, trots att det då funnits massor att skriva om. Så det måste bli ett tappert försök till en relativ kort uppdatering denna gång så att åtminstone de ”större” händelserna får plats…

STORT GRATTIS säger vi till duktiga Susanna Axelsson som har gått viltspårsprov med sin Birk där de blev godkända i anlagsklassen med väldigt fin kritik! Susanna lägger ofta spår så att Birk & hans moster Easi ska få jobba och använda sina kloka huvuden. Det är vi glada för! Fortsatt lycka till i spårskogen.  – SE RESULTAT –

GRATTIS säger vi till oss själva också då Bruno fick CERT, CACIB & BIM på SKK-utställningen i Svenstavik den 7 aug. Hans halvsyster Lilly vann öppenklassen med CK och blev sedan placerad som 3:a Bästa tik! GRATTIS Ann-Cristin Andersson till din söta Lanjelins-tiks framgångar!

Våran Brolle vann juniorklassen med omdömet Excellent och kullbrodern Santhos blev placerad som 3:a i juniorklassen, även han med omdömet Excellent.

SM-poäng!!  Vi tävlade lydnad i helgen och Bruno jobbade till sig välförtjänta 300 poäng! Ja, vad ska jag skriva? Han är så duktig och riktigt säker på det han gör.  Extra glad är jag över att han höll ihop så bra trots värmen som plötsligt infann sig på tävlingsdagen. Nu ser vi fram emot att få tävla mera i höst. Har varit så lite tävlingar att åka på i sommar.

Unge herr Brolle debuterade i lydnadssammanhang samma dag. Och vilken debut, både poängmässigt och i utförande & attityd! Jag hade såå roligt tillsammans med Brolle (det var vårat främsta och viktigaste mål, att bibehålla glädje på tävlingsplan från första stund) Vore det inte för att han lade sig pang bom på ställande under gång och om han inte hade sprungit runt hopphindret istället för över så hade vi nog dundrat till med nästintill full pott i lydnadsettan. För hopp över hinder och ställande gör han strålande annars. Men med mer tävlingsrutin så kommer det här att bli riktigt bra.

Lite guldkant över det hela så sa domaren att han bara hade gett ett ekipage tidigare en 10:a på linförighet / fritt följ och nu med Brolle så var det 2:a gången! Han tyckte också att det fanns bara ett fel med mina hundar…och det var att det inte var hans hundar! Det var väl ett väldigt fint beröm till en glad hundägare, som förstås blir jätteglad över sådana fina ord. Det var klart att domaren fick en stor varm kram av mig, fattas bara efter en sådan lyckad dag med så mycket glädje!

Jaktprov har vi också hunit med. GRK J/H anordnade här i Hammerdal ett inofficiellt prov där jag deltog med Bruno. Är mycket nöjd över Brunos jobb. Närsöket så har vi inte tränat med någon speciell närsökssignal så när jag skulle skicka honom på detta så fick jag fint ut honom i rätt riktning, men han sökte sig direkt för långt ut och där stod jag och inte kunde hjälpa honom ….Så på närsöket hittade inte Bruno det han letade efter, men i övrigt så tycker jag han skötte sig strålande!

Överlag så tyckte domaren att vi alla som startade var alldeles för dåliga på att hjälpa våra hundar som faktiskt jobbade på hela tiden, men som fick väldigt lite stöd från oss förare. Sedan tyckte han att vi var lite tysta och alltför otydliga i vad vi ville. Samtidigt så för jag Bruno i ganska fina och lugna/tysta kommandon i all vår träning. Men vi är helnöjda över det 3:dje pris som Bruno tilldelades. – SE RESULTAT –

Roxy är nu parad och det har redan  gått 2 veckor. Pappa Tino var jättefin och jättetrevlig, likaså hans matte Lena Widebeck.  Vi är mycket nöjda över valet av hane.
Min syster och hennes två yngsta barn var med på resan som varade i 4 dagar. Hus fick vi låna av fina valpköpare, Lotta & Björn.. Tusen tack för gästfriheten, ni är så snälla! Hoppas det inte dröjer så länge förrän vi ses igen.

Mer info om valparna blir det inte denna gång. Uppdateringen har redan dragit i väg och blivit nog lång, så det får bli desto mer valpskrivande nästa gång istället. Den som väntar på något gott!

Hoppas ni andra också är aktiva med era hundar
och att ni har roligt tillsammans med era fyrbenta,
 det är det allra viktigaste! 

~Ha en fin sensommar! ~

NYHETER 2/8:  Vi har många bollar i luften! Som vanligt så är det mycket hundaktiviteter hos oss på Lanjelins. Augusti månad innehåller 3 jaktprov, lydnadsprov, utställning och sist men inte minst en parningsresa till Eskilstuna. Med andra ord så är varken vi eller hundarna direkt sysslolösa! Men roligt har vi och det är det som är meningen med livet, och det i största allmänhet!

Vi har nu valt vilken hane som ska få bli pappa till Roxys planerade kull. Vi har fått lov att använda Lena Widebecks fina hane Combine Nintendo ”Tino” www.combine.nu
Lena är liksom vi mån om att värna om golden retrievern som en arbetande hund med en tilltalande exteriör och en sund mentalitet. Det är också väldigt viktigt för oss båda att de valpar vi föder upp får komma till bra hem. Vi är glada över att vi får låna Lenas ”Tino”.

Valpsidan kommer att uppdateras med mer information om föräldradjuren efter att vi åkt till ”Tino” och Lena och vi hoppas förstås att allt ska gå enligt planerna och att resan ska resultera i små Lanjelins-valpar till hösten.

Är ni intresserade av en valp så är ni redan nu välkomna att höra av er för mer information. Både vi och våra hundar uppskattar även trevliga besök hemma hos oss och för valpintresserade så är det alltid bra att komma och se & träffa kennelns hundar innan valpar ens är födda och få en prat & fikastund med oss uppfödare.

Nu till unghundar! Vi har fått glädjande svar på Brolles röntgenresultat som visade HD A samt ED ua!!  Med andra ord så är Brolle ”FRI PÅ HÖFTER & ARMBÅGAR” och liksom Bruno så fick han då det bästa resultatet på höfterna!!!  Vi är så glada!

Samtränat har vi gjort med flera hundvänner! Är glad över att ha ett litet knippe guldkorn omkring oss i form av fina träningsvänner. Även om vi alla naturligtvis tränar mycket var och en för sig också så träffas vi ändå då och då och har väldigt givande träningar tillsammans.

Jakt har vi samtränat med Gunilla, Tomas, Björn och Hanna och våra träningar har gått väldigt bra och hundarna har arbetat på efter våra önskemål.

Lite samträning lydnad har det faktiskt också blivit med bästa träningsvännerna Gunilla & Roland.
Ser jag till Bruno så är han oftast klockren på våra träningspass. Brolle borde kanske tränas lite mera för att till 99% ha chans att nu göra en superbra debut på lydnadsprov. Men han har glädjen och han ska kunna göra bra ifrån sig om han bara kan klara av all störning som är på tävling.

Med Brolle har det inte blivit så många samträningar, så jag kan tänka mig att han tycker det är vääldigt roligt att följa med på just tävling där det är liv och rörelse. Men då är det ju som sagt var inte för att han ska få bli omklappad och få springa och vara glatt nyfiken osv. Brolle har en sprudlande glädje och på hans första lydnadsstart så strävar vi inte efter att han ska sätta full pott på samtliga moment, utan det viktigaste är ändå att han nu kommer ut på tävlingsbanan och att jag ser till att Brolle får ha det skoj även där ute på tävlingsplan! För utan glädje kommer man inte långt, vad det än gäller!

I morgon stundar trimning för några Lanjelins-hundar som ska bli friserade inför nästa helgs utställning.

Något som gladde oss enormt var att vi fick oväntat besök för 1 vecka sen av en valpköpare som bor i Norge och som var på genomresa förbi Hammerdal. Deras hund Caro är Brolles kullbror och det var så roligt att få besök av dom! Det var stolta ägare till deras fine Caro som berättade hur nöjda de är över deras ögonsten. Vi kan bara säga att vi är väldigt nöjda med våra valpköpare. Bilder på Caro kommer vid nästa uppdatering.

Nu ska ni alla ha det så bra!
Njut av sensommaren som är på ingång
och
FÅNGA DAGEN!

NYHETER 18 /7: Jakt, lydnad och valpplaner. Jakten är nu lite prio 1 och sedan då valpplaneringen och faktiskt så får lydnaden nu ett tag komma lite längre ner på priolistan vad det gäller Bruno. Han är ju ändå lydnadschampion och har deltagit på SM så det känns som att det är helt rätt att lägga mer tid på jakten nu med honom.
Brolle måste också snart få komma ut och debutera på lydnadsplan, lika bra att ge sig på trappstegen nu i höst så får vi se vad det blir av det hela med denne glade hund! Jag hoppas att han visar upp samma glädje på tävling som på träning, då lovar jag er att det blir en rolig uppvisning att beskåda! Hm, med det inte menat att det blir en garanterat lysande uppvisning poängmässigt, men garanterat en glädjeuppvisning som jag inte tänker ta ifrån honom.

Men börjar med att berätta att jag tävlat lydnad med Bruno. Kvällstävling i Vilhelmina på torsdag och kvällstävling i Åsele på fredag. Även Ki tävlade med foderhunden Roxy (som snart ska paras, löpet är nära nu) Ki & Roxy fick med sig 2 st 3:dje pris hem från tävlingarna. Även om det denna gång inte räckte till ett LP så ser ni så charmiga ut på plan tillsammans! Och så roligt vi har haft! Att träffa allt folk och prata och surra en MASSA! Det är så himla roligt att träffa alla trevliga människor, en del som man redan känner och så lite nya bekantskaper. Livet med hund är minsann aldrig tråkigt, snarare tokigt roligt!

Båda dagarna jobbade Bruno på riktigt bra, men på dessa två tävlingar inträffade något som jag faktiskt aldrig själv har varit med om och som jag heller inte alls hade kunnat förutspå. Ena tävlingen gällde det Roxy och andra tävlingen gällde det Bruno. Kommer snart till det. Ingen farligt hände, utan det handlar om kärlek och som ställde till det lite för oss som förare…fast det tänkt nog inte hundarna på!

Jag är jätte nöjd över att det vi finslipat på under vår träning den sista tiden nu verkar bära frukt! Överlag så är jag också väldigt glad över att Bruno glatt jobbar på och klarar sig så bra under tävling utan större belöningar (små klappar och beröm får han förstås). Jag blir också väldigt glad och såå varm i hjärtat (och lite smått förlägen faktiskt) när folk kommer fram och tycker att Bruno är så härlig att se på när han jobbar, att han är så glad & charmig osv. Jag & andra som känner honom välvet ju att han är det, men att även andra ser hans härliga personlighet är så roligt!

Båda tävlingsdagarna så blev det en nolla på protokollet på precis samma moment och det var ”Apportering m. dirigering”. Onödigt, för det ryker en massa poäng all världens väg med en nolla i protokollet….Vi fick höger apport båda dagarna. Fina konskick men båda gångerna lyfte han upp den mittersta apporten!  Men han har varit så säker länge nu på detta moment. Kanske därför som det blev så här, för att man lugnt lutar sig tillbaka och tar för givet att det ska gå lätt som en plätt och inte tränar momentet så ingående. Man lär sig av sina misstag och det är ju bra.

Vi fick ett 1:a pris i Vilhelmina trots nollan och jag är nöjd över Brunos jobb och attityd. Jag är trygg i min vetskap om vad Bruno kan och går för och hur bra han verkligen presterar när alla bitar faller på sin plats, på en och samma gång. Och det är klart att vi återigen snart sätter samtliga 10 moment även på tävling utan några större missar. Vi har förhoppningsvis många tävlingar kvar framför oss och jag är redan så nöjd över Brunos tävlingskarriär och ALLT han gör för och tillsammans med mig. Älskade Bruno, om han bara visste hur mycket kärlek & glädje han ger och sprider omkring sig!

Har bestämt att jag bara skriver ut poängen på hemsidan när hundarna fått 1:a pris, men jag orkar inte skriva poängen nu från Vilhelmina, det får komma i nästa uppdatering i såfall.. Domaren som dömde samtliga klasser i Vilhelmina var Cecilia Lundgren och jag är glad över att vi av henne fick så bra betyg, då vet jag att vi har gjort oss väl förtjänta av dom.

I Åsele var det Ove Burström som dömde alla klasser och där var det också höga poäng ända fram till apportering m dirigering, som vi då nollade. Full pott på rutan bla. Men tyvärr så tappade Bruno fokus på sitt arbete efter halva programmet… och samarbetade inte med mig som han brukar, så där uteblev de riktigt höga poängen och vi fick istället nöja oss med halvdana poäng. Poängsumman räckte till ett 2:a pris.

Vad var det som hände med Bruno och Roxy på varsin tävling då?  Jo, det tror jag också att jag berättar i förkortade drag i nästa uppdatering, för det var faktiskt ganska komiskt, både vad det gäller foderhunden Roxy och Bruno, fast mest tokigt roligt med Roxy! Hi hi!  Skrattar bäst som skrattar sist, det fick jag ju erfara (rätt åt mig, eller hur ki)

Jag säger förlåt till Ki för att jag nästan kiknade av skratt åt Roxy i Vilhelmina. Men i Åsele var det då min tur att uppleva lite samma sak och hade vi tänkt längre än dit näsan räcker så kanske vi hade nått bättre resultat på ena tävlingen var. Men jag säger då bara det! Kärlek kan totalt förvrida huvudet på våra jyckar, mer eller mindre!

Jag måste ju visa en bild på Kanin Puttes nya kompis Maggan. Tyvärr så dog kanin Bruna av ålderdom under vår vistelse på SM och kanin Putte blev då ensam och så ledsen.
Men en snäll arbetskamrat & hans tjej hade bestämt sig för att ge bort sin fina kanin Maggan och nu bor hon sedan några dagar tillsammans med Putte och de kommer så bra överens. Hon är så busigt fin och så social. Bättre bilder kommer sen. Håll med om att hon är ett riktigt charmtroll!

Jakttränat har vi gjort med 3 glada Linköpingbor med hundar. Hanna som har stuga i närheten av mina föräldrars sommarställe och som är här nu en vecka på semester med sin flat & golden. Och så då Gunilla m. tollaren Bozz  som har bott i Linköping innan dom flyttade till vårt fina Jämtland. Och så Tomas som är Gunillas son som tillfälligt bor här i Jämtland, annars bor han i Linköping också. Träningen gick bra för oss alla, trots värmen! Vi körde med vilt (duvor, änder & korp).  Kort kommer längre fram.

Förhoppningsvis så kommer nästa uppdatering att innehålla en hel del om kommande valpkull och
vem som blir fadern till de planerade små.

På återseende!

NYHETER: 9/7 Sommar, sol & bad! Ja, sommarvärmen har gjort att det blivit många besök till sjön för att svalka av hundarna. Brolleälskar liksom de andra jyckarna vatten och han simmar för fulla muggar och han har förstås fått prova på vattenmarkering med and och det gick hur bra som helst.
Brolle råkade smita in i källaren en kväll när jag hade tagit upp vilt till nästa dags samträning och när vi väl hittade honom så spatserade han stolt som en tupp där nere i källaren med en kråka så fint i munnen. Lille fine vän, han kom verkligen till guldgruvan med allt vilt som han fann liggandes och vad duktig han var som bara tog viltet och bar omkring på det utan att hitta på något annat där i sin ensamhet.

Samtränade jakt med Gunilla, Tomas och Björn på midsommardagen och så tränade jag & Gunilla jakt i veckan här och båda träningarna gick jättebra. Den senaste var i stekhet värme, men vi körde mycket vattenjobb blandat med landmarkeringar och avslutade medan hundarna fortfarande var avkylda med ett litet sök. De skötte sina uppgifter så bra! Sedan svalkade vi av dom igen innan vi åt surströmming. Det var bara 2:a gången som Gunilla åt vår jämtländska delikatess och hon som kommer från Linköping tyckte faktiskt att det var helt ok att äta. Surströmming är för mig det godaste jag vet, och det på en stut tillsammans med andra goda tillbehör, mmmm, MUMS säger jag då bara!

Samtränade även lite lydnad i Strömsund på klubbens tisdags träning. Brolle fick träna med kommendering för 2:a gången och han bryr sig inte alls om att någon står där på planen och pratar. Men måste ändå försöka få till lite tävlingsträning med mer folk på planen för att vänja honom ordentligt. Han älskar allt och alla och det bästa han vet är när någon ger honom sin uppmärksamhet, då trivs han!
Tyvärr så har vi haft & har fortfarande så mycket flygfän så det har varit väldigt svårt att kunna träna lydnad, men det kommer ju en höst också och då ska väl knotten ha dragit sig tillbaka.

Gjorde en heldag i stan i fredags.Skulle hämta en av mina systrar med sina 3 äldsta barn på flyget på kvällen. De kom från Turkiet. Uträttade en massa ärenden under dagen och hälsa på lite vänner, men hade ändå 2 timmar ofyllda innan flyget kom, så då åkte jag runt på sightseeing lite och gud så många fina hus jag såg på Rödön. Till slut kom då min kära syster m. barn och det var så roligt att se dom glada & nöjda. Skulle ta lite kort, men det blev inte mer än två foton tagna, då vi hade så mycket att prata om förstås.

Så har vi kommit till givande av Månadens Lanjelins ros,
Som ges till någon/några som är väl värda den finaste
Lanjelins rosen som finns!

~ MÅNADENS LANJELINS-ROS  ~ ges till Ki Olsson i Strömsund som är fodervärd till Brolles mamma Roxy. TACK Ki för att vi fungerar så bra ihop & för fint ”samarbete”, det betyder mycket för oss alla. Och tack för allt du gör för Roxy!

Upp