NYHETER: 27/6 SM LYDNAD, RESA (del 2), valpköpares lydnadsresultat, osv…Varning för en lååång uppdatering!! Nu har vi efter Stockholms-resanlandat i vardagen och dess vanliga bestyr. Någon direkt semester i sommar blir det inte för min del. Har istället valt att under vår, sommar & höst ta ut semester i form av ”strödagar” här och där, för att kunna delta på diverse tävlingar med hundarna. Men som tur är så är jag alltid långledig efter min ”tungvecka”(5 nätter) och är då jämnt ledig i hela 10 dagar i sträck och mjukstartar med endast 2 jobbnätter på en vecka innan det åter är dags för”tungveckan” och sen då den välbehövda långledigheten.

Nu till lite framgångar! Vi lyfter på hatten och säger STORT G R A T T I S till Ki Olsson i Strömsund med foderhunden Roxy, som på fredagen, dagen innan SM gick av stapeln, duktigt jobbade sig fram till 1:a pris i lydnadsklass I + klassvinst!!! - SE RESULTAT –
Det gjorde ni bra! Fortsatt lycka till med träning & tävling. Hoppas ni hinner med de tävlingar ni hunnit anmält er till innan Roxy börjar löpa och det då bär iväg på kärleksresa för henne. Val av hane jobbas det med för fullt, har några kanditater i åtanke och får se vem det blir när allt är ”klappat & klart”. Valpsidan kommer att uppdateras så fort det är bestämt.

Nu till annat smått& gott! SM-resan började med nedfärd på torsdag morgon. Jag,Patrik & Bruno blev det som färdades i bilen. Trafiken i Stockholm var hemsk! Jag trodde jag skulle svimma av alla bilar som dundrade förbi i flera olika filer till höger och vänster. Och tempot var såå jobbigt! Patrik läste karta och kollade GPS och höll reda på alla skyltar. Så för mig fanns inget annat val än att som en stenstaty sitta bakom ratten med stirrande blick och med händer som febrilt kramade ratten, livrädd för att styra oss fel eller att ställa till kaos i trafiken! Men att läsa kartor osv är inte min grej…. Och definitivt INTE att köra bil i Stockhomheller! När man bor i en så liten pluttby som vi gör, där det inte är mycket till trafik, så blir det jättejobbigt att pang boom slungas ut i trafik med så mycket bilar på en och samma gång och avtagsvägar åt alla möjliga håll.

Nåväl, vi hittade till polishögskolan där SM skulle gå av stapeln och även till campingen som låg 7 km bort. Dock så tog det oss över 1 timme i rusningstrafiken att komma dit! Så campingen blev bara ett ställe där vi vaknade upp & snabbt lämnade för att sen komma tillbaka sent på kvällen och då var det nästan direkt God natt.

På fredag morgon började vet.besiktningen och några timmar senare fick vi se en provhund gå lydnadsprogrammet med tävlingsledarna.
Efter det så var det invigning och parad och slutligen då lottning för oss deltagare. Jag hade siktat in mig på ett koppel (som hängde i en fiskdamm där startnumret satt fast i kopplets ände)
Ingen drog ”mitt” utsedda koppel så det var verkligen mitt SM-koppel när det var min tur att gå fram. Fick ett himla bra startnummer, nr 15. Men så här i efterhand så hade jag nog önskat att jag hade haft tid eller kanske rättare sagt tagit mig tid och chans att hinna se några fler ekipage innan det var dags för mig och Bruno att äntra planen.

Har man inte tidigare varit med på ett SM så är det svårt att veta hur man ska planera sin start på bästa möjliga sätt. Men nu vet jag lite bättre! Och dessa erfarenheter lägger jag nu i min erfarenhetsryggsäck som kan vara bra att plocka fram vid andra liknande tillfällen.

Annars så är vi jättenöjda över Brunos arbete på SM lydnad 2011! Det var så roligt att både kända & okända ansikten spontant kom fram till oss efter tävlingen och uttryckte väldigt fina lovord om Bruno! TACK alla för att ni var så spontana och gladde oss med era fina ord. Det är roligt att kunna visa att en golden inte alls behöver vara av sk lätt ”jakttyp”för att kunna vara duktig på att jobba, och att man faktiskt överlag heller inte alls behöver ha tex en bordercollie för att kunna nå långt i tävlingssammanhang, även om de förstås har en helt annan smidighet. Men Border är ju avlade för att snabbt kunna styra tex får än hit & dit. Ganska häftigt att varje ras har sina specifika drag.

Bruno är en stor hane och med tanke på hans rätt så tunga kroppshydda där hans exteriör passar utmärkt in även som utställningshund så är vi så stolta över vad våran egen avel under åren har åstadkommit!

En golden ska helt enkelt kunna vara snygg och samtidigt vara arbetsglad, inte bara kunna vara antingen eller.

Efter SM helgen så åkte vi till Lotta & Björn som har 2 hundar från oss, den ene är Brunos kullbror och den andre Brolles kullbror. Lotta kikade på SM-finalen tillsammans med oss och sen lotsade hon oss genom Stockholm och 10 mil till innan vi kom till hennes & Björns hem. Där möttes vi av överlyckliga hundar som blev väldigt glada över att få ha sina uppfödare hos sig! Härligt glada hundar som har det så bra i deras fina hus långt ute på landet och med ägare som har hjärtan av guld! Hundarna har det så bra och det är vad man som uppfödare strävar efter, att alla valpar som man föder upp ska få leva ett fortsatt härligt liv.

God mat fick vi också av superkocken Björn. Vi övernattade och styrde sedan på morgonen kosan hemåt. Tack så mycket Lotta & Björn för er gästfrihet!

Väl hemma så har vi hunnit med en hel del. På midsommardagen samtränade vi jakt i Ottsjöntillsammans med Gunilla, Björn & Tomas. En väldigt bra träning med nya fina jaktmarker. Så nyttigt att variera ställen hela tiden. Flera bilder från jaktträningen kommer i nästa uppdatering.

Nu har värmen åter kommit.
Får väl passa på och göra en massa icke hundrelaterade grejer då det inte är så
kul att träna hund i stekhet värme.
Ni får ha det så bra och njut nu av sommaren, ty den går fortare än fortast!

NYHETER 21/6 Lydnads SM 2011! (Del 1) Hemma igen efter ett väldigt roligt äventyr i Stockholm!
Är mycket nöjd över vår prestation. Bruno klarade av den stora tävlingen riktigt bra och brydde sig inte nämnvärt om allt folk kring ringarna, bortsett då från skicket till ”rutan”, där jag ganska säkert kan ana mig till att det blev knepigt för honom att skickas nästan rätt in i en folkhop där rutan stod uppställd alldeles intill publiken& dess avspärrning. Men sånt måste man träna på och med tanke på att vi samtränar allt för sällan med våra träningskompisar och tränar alltför lite med störningar och oftast lägger ut grejer osv själv så ska vi nog vara helnöjda över våran start.

Jag skulle lätt kunna skriva hur mycket som helst om detta Lydnads- SM, men måste nog försöka sansa mig och skriva väldigt kortfattat om ALLT vi har varit med om!
Jag börjar med bedömningen av samtliga moment. Vi nollade tyvärr ett moment och då är man snabbt ”borta ur leken” i sådana här sammanhang och sedan så var det 3 moment på slutet, med hög koeff, där jag fick ge några DK till Bruno (förmodligen pga osäkerhet som smittades av sig från mig till honom.) Men även om det blev poängförluster på dessa moment så är jag väldigt nöjd! Vi gick till pris och hade det inte varit för nollan så hade vi även kommit upp en bra bit på slutresultatlistan. Jag var inte direkt nervös faktiskt, men jag höll kanske inte ihop hela tävlingen ut och jag vet att Bruno väldigt lätt läser av mig och tar in mitt mående och blir själv påverkad av min”stämningsnärvaro”

På en tävling och framförallt på ett SM så har man inte råd med några misstag alls. Och det var många, många ekipage som lätt skulle kunnat platsa i slutfinalen, om inte de där små misstagen letade sig in. Jag vet att Bruno också kan alla moment & utför dom riktigt bra när allt klaffar, det gäller bara att hitta säkerheten hos sig själv och hunden så att allt till 99.9 % går som på räls och ingen osäkerhet smyger sig in.

Vi tränar ju oftast själva på våra lugna planer här i vår lilla by, där endast fåglarna kvittrar som störning…. Men det var ändå inte folket i sig som gjorde att han var tvungen att dubbelchecka av en del kommandon från mig, han tittade faktiskt inte alls på människorna som stod intill ringarna utan det var nog bara så att han tyckte det kändes konstigt att tex skickas mot rutan där en massa folk stod ”i vägen”, något som vi aldrig tränat på förut och som säkert kändes främmande för honom.

Att tävla med så mycket folk & hundar runt omkring sig kan förstås göra hundar & förare lite okoncentrerade på vad som är på gång, om man inte har den vanan. Men övning ger färdighet och kanske lyckas vi kvala in till SM nästa år igen och då ska vi vara betydligt mer förberedda och träna lite mera på olika störningar och helt enkelt satsa lite mera.
Vi har under den här resan lärt oss en massa, och jag känner redan att jag tar med mig en hel del erfarenheter från detta SM till vår fortsatta träning & tävling och det känns jättebra!

Så här blev poängen för Bruno:

Tävling är tävling och allt kan hända, det såg man även hos de allra erfarnaste ekipagen som har varit med tidigare i sådana här större tävlings-sammanhang. Man blir påmind om att det ej är några maskiner vi har, utan levande varelser med dagar som kan se olika ut vad det gäller prestationer och mående.

Det har varit en helt fantastisk upplevelse att få tävla på SM och vet ni vad? Jag tyckte det var så roligt att stå på startlinjen! Kände att jag ville mera, mera!
Åh, så roligt det skulle ha varit att få tävla ytterligare en dag på SM, i finalen. Men nu ser jag glatt fram emot att få tävla på vanlig mysig klubbnivå och ni som ännu inte börjat träna & tävla lydnad, gör det! Även om själva tävlingen är lite strikt så är det ju inte så man tränar! Men tävling ger faktiskt en kick och det är så himla trevligt med alla människor man lär känna.

TACK till alla trevliga människor som vi träffade på SM (både gamla bekanta & nya bekantskaper) och framförallt ett stort tack till arrangörerna som gjorde ett jättefint jobb! Pratade med en massa trevliga ”funkisar” och jag hoppas dom förstår att vi och många med oss var supernöjdaöver arrangemanget. Tyvärr så rår ingen över vädrets makter….Störtregnet som kom på finaldagen var förstås ingen höjdare, men folk letade sig runt ringen ändå och hejade fram vinnaren.

Vår förhoppning var att Niina Svartberg med sin helt underbare tollare Skoj skulle ha vunnit årets SM. Nu blev det lite missar för dom och därmed så blev det inte vinst. Men vilken härlig hund! Den viftade sig fram genom hela tävlingen och det syntes att Skoj trivdes i centrum och svansen gick som en propeller, hela tiden! Det hade varit härligt att se dom vinna, och att Skoj är en tollare (retriever) hade ju inte gjort saken sämre! Men vi gläds förstås med årets SM-vinnare, helt klart en värdig sådan!

Skriver mera i ”Del 2” någon annan dag.
Har en hel del att skriva om!
Kram på er!

NYHETER: 14/6 Svalare väder! Såå skönt för djuren att de får det lite lättare att leva igen!
Sol & värme är ju behagligt för många av oss tvåbenta, men… för oss som har ett stort djurintresse så går det inte att vara aktiv tillsammans med djuren när solen steker som den har gjort.

Hundarna hässjar och flåsar för fulla muggar för att hålla temperaturen nere. Ett bad är det enda som hjälper att kyla ner hundarna till en mer behaglig kroppstemperatur.

I går kväll var det dock svalt och jag tränade lite med Bruno och det gick riktigt bra, bortsett från att det var väldigt mycket knott i farten, så det var inte värt att träna moment med för mycket stillastående, då skulle han ha blivit totalt uppäten! Avslutade med att åka & träna ”Dumrutan” på asfalt, där var det inte alls lika mycket flygfän som på gräsmattan.

På torsdag åker vi mot Stockholm för att delta på Lydnads SM 2011! Ser fram emot att med egna ögon få uppleva tävlingsatmosfären och att få knyta nya härliga kontakter inom hundvärlden.

Förhoppningarna om att över huvudtaget skrapa ihop poäng till ett 1:a pris är inte speciellt stora och jag ställer inga sådana krav på oss heller. Vi har för det första tränat lite för mycket för oss själva (lagt ut apporter själv, ingen som kommenderar osv) och så har vi kanske tränat lite för lite den sista tiden för att göra momenten 99,9% säkra.

Vet heller inte hur Bruno kommer att reagera med flera ringar intill där det samtidigt som oss tävlas, vet inte om han klarar av att hålla gnistan på topp med allt nytt som resan innebär, lång resa, sova borta osv. Kan tänka mig att allt detta tar på knoppens krafter, men det är ju lika för alla och definitivt ingen ursäkt i fall det inte skulle gå så bra för oss. Tanken är att vi tar tävlingen som en positiv erfarenhet och något som vi kommer att bära med oss i bagaget och kunna ha nytta av i vår fortsatta träning. OM vi skulle lyckas kvala in någon fler gång så tror jag det känns mycket lättare när man vet hur det är och känns att delta på ett SM. Det allra roligaste blir att träffa en MASSA likasinnade!

Tindra har fått flyttat hemifrån! Nej då, inte för gott, bara nu några dagar innan vi åker ner till Stockholm. Det är nämligen så att Bruno inte kan koncentrera sig på något annat här hemma än att uppvakta fröken Tindra. Löpet är på intågande när som helst och även Brolle är väldigt intresserad av henne och är minst lika kär i söta tjejen som Bruno! Vill att Bruno ska kunna få chans att slappna av ordentligt här hemma innan vi åker så att han inte är helt slutkörd i huvudet av kärlekshormoner redan innan vi ens har kommit i väg. I övrigt så är jag överlycklig om Tindra sätter i gång att löpa nu i dagarna, för då har hon avklarat löpet under tiden vi ändå har en lugn tävlingsperiod framför oss.

Hundutställningen i Vännäs är avklarad. Det blev nog lite många frågetecken från många av oss utställare faktiskt. Av hanhundarna så var det endast 1 hane som fick CK och det var från unghundsklassen. Inte ens CK till två fina championhanar ?! Vi stannade inte kvar och tittad på tikarna, men hörde att tikarna gillades bättre och några fler CK delades ut där.

Brolle fällde och även om han hade mycket päls kvar och heller inte såg pälslös ut så ryckte och drog domaren i pälsen så att hårstråna flög. Hundar i fällning gillade domaren förstås inte och över huvud taget så tror jag att det var många hundar som helt enkelt inte föll den Belgiske domaren riktigt i smak. Omdömet för Brolle och Bruno blev Very Good.
Samtliga foton tagna av Jenny Persson, tack för dom!

Efter utställningen så fick hundarna bada och gissa om dom förvandlades från två trötta hundar till överlyckliga & kvicka jyckar med en massa bus & spring i benen! Härligt att se! Vill tacka Jenny och hennes syster Jessica som var väldigt snälla och tog med sig vårat utställningstält och som i förväg satte upp det åt oss! Kanon att veta att vi hade vårat tält på plats. Själva åkte vi på Lördag e.m och övernattade hos min bror m. fam som bor i Hissjö i Umeå. Trevligt värre, önskar dock att vi hade haft mera tid på oss att umgås.

I kväll kommer Susanna & Kurt Axelsson hem till oss på besök. Trevligt! Dom har två hundar från kennel Lanjelins, varav den senaste är Brolles bror Birk. Kurt har egen firma, Skyltverkstan, och han kommer med fina dekaler till våran bil som han har gjort och som han vill ge till oss! Åh, tänk vilka snälla människor det finns överallt!

Så har vi kommit till Månades Lanjelins-ros,
som ges till någon/några som är väl värda den finaste
Lanjelins-rosen som finns!

~ MÅNADENS LANJELINS-ROS  ~ ges till Strömsunds Brukshundklubb som sponsrar vårat SM! & till Kurt Axelsson, Skyltverkstan för bildekalerna! TACK så jättemycket!

NYHETER: 9/6 Hipp hipp hurra! Brolle har haft födelsedag! Den 5 juni fyllde Brolle och hans fina bröder hela 1 år!! Vad tiden går fort! Brolle tackar så mycket för alla gratulationer och fina foton han har fått av sina kullbröder. Såå fina är dom allihopa.

Brolle ska i helgen på sin andra officiella utställning. Det ska tydligen bli vääldigt varmt, enligt väderprognoserna. Är glad att det ”bara” är en utställning vi ska på och inget prov av något slag.
Hundarna mår inte alls gott av värmen, men att bara stå och se snygg ut ska de nog klara av. Och efter utställningen ska de få bada precis hur mycket de vill, vare sig det är i svarta dyhål i skogen eller i en svalkande ren sjö.

Lydnads SM 2011 är nära nu! Det ska bli spännande! På Torsdag åker vi mot Stockholm för att delta på detta arrangemang.

Antingen får jag blodad tand (oavsett resultat) och kan tänka mig att delta flera gånger (om vi skulle lyckas kvala in igen förstås), eller så känner jag att det är alldeles för stort för oss. Det är så svårt att bilda sig en uppfattning innan man har varit med om det hela. Men efter SM så vet jag!

Bruno och jag förbereder oss inget speciellt, rätt eller fel?
Mitt koncept får bli att vi försöker göra helt vanliga saker här hemma och kort & gott ”vara oss själva” och främst gå in för att ha en himla rolig helg tillsammans med alla andra duktiga SM-deltagare!

Jag skulle verkligen vara supernöjd om vi lyckas genomföra SM utan någon nolla på något moment, samt att Bruno ska kunna fungera hyfsat arbetsmässigt, trots alla störningar runtomkring ringarna. Men skulle vi inte prestera så värst bra så vet jag precis vilka vi är ändå. Jag vet att jag åker hem med en lika högt älskad hund som innan vi for, jag åker hem med en lika duktig lydnadschampion som när jag åkte ner. Att över huvud taget ha tagit oss till SM är vinst nog för oss.

Jag blir väldigt glad för alla tummar och tår som hålls uppåt för oss! TACK snälla ni!

Jakttränat har vi gjort och det blir snart ännu mera av den varan. Efter midsommar lugnar allt ner sig betydligt och inga tävlingar är hittills inbokade förrän i augusti då det blir full aktivitet igen. Vi ska starta på ett inofficiellt jaktprov i augusti och mest troligt ett officiellt jaktprov samma månad. Sedan är det DM i lydnad, ”vanliga” lydnadsprov och så SKK utställning i Svenstavik, PUH! Vila från tävling kanske, men ej från träning.

Unge herr Brolle ska i sommar/höst (som jag kanske nämnt tidigare) debutera i lydnadsklass I. Han är så glad & yster när vi tränar! Lite orutinerad ännu och inte van vid tävlingsledare som kommenderar oss m.m. Men det ska vi snart börja träna på. Sedan om han håller som tävlingshund, det återstår att se. Har inga höga mål satta (som vanligt), utan vi tar allt som det kommer med ro. Men om jag får TRO, så tror jag att Brolle också kan bli en riktigt bra tävlingshund, och förhoppningsvis en riktigt bra jakthund också, och utställningshund! Hi hi, nu tror ni väl att jag ändå har höga mål. Men nej, det har jag faktiskt inte.

Däremot så sätter jag kanske vissa krav på mig själv, på vad hundarna ska göra & hur jag tycker hundarna ska lära sig och inte. Mina sådana krav har väl blivit lite annorlunda motför när jag började tävla aktivt för 15 år sedan (tänk att jag har haft golden retriever i hela 17 år!!! Ja, tiden går minsann fort!...)

I alla fall så var allt mer kravlöst då, från min sida. Med åren och erfarenheten av att träna & tävla med flera olika hundar så har jag förstås en lite annan tanke & syn med all träning. Man lär sig & provar något nytt hela tiden. Men på sätt och vis saknar jag den där tiden när man var nybörjare och helt ”grön” och bara nyfiket ”prövade sig fram” med ditt & datt & stegade in på tex lydnadsplan utan förhoppningar & medvetenhet om något…I dag kan jag faktiskt tycka att tävlingar inom allt möjligt blivit så prestigefyllda. Vart tar glädjen vägen, eller får plats kanske är ett bättre ord? Jag försöker starkt värna om just glädjen i allt jag gör, och någon gång så måste man sätta en gräns på vad och hur mycket man ska kräva av hundarna. Det ska i tävlingsvärlden vara så himla strikt allt…Varför?

Jag har också förstått att ”hundvärlden” är ganska ytlig och jag önskar att det fanns mer ödmjukhet oss hundägare emellan. Mitt sätt att ”hjälpa” hundvärlden på traven till en fin gemenskap är att ALLTID bry mig om just nybörjare på olika hundarrangemang. Det räcker gott och väl med ett litet vänligt ord. På hundutställningar är det väldigt tydligt det här med klyftan mellan ”nybörjare” och sk. ”proffs”, jag har aldrig riktigt förstått varför det ska vara så? Alla har vi väl samma intresse och har samma värde som människa?

Jag försöker alltid finnas till hands & slussa in våra valpköpare i diverse aktiviteter, både för att jag tycker om att ledsaga dom in i allt roligt man kan göra med sin hund + att det är så fantastiskt roligt att sedan se & höra om framstegen de gör med sina hundar (oavsett om dom bara tränar och inte tävlar). Men också för att valpköparna inte ska behöva känna sig så bortkomna vid tex en utställning. De ska kunna känna sig trygga i det de ger sig in på och inte behöva stå där ledsna och förtvivlade för att de inte alls visste hur saker och ting gick till och därmed inte fick med sig en egen positiv bild av att tävla med sin hund.

Nu har jag svävat i väg nog!
Skriver så fort! Men den långa uppdateringen får väl kompensera att jag
fortfarande uppdaterar lite för sällan…

Månadens Lanjelins-ros delas ut vid nästa uppdatering!

~ TREVLIG HELG TILL ER ALLA! ~

NYHETER 24 /5
Vinnare av juniorklassen, CK, Bästa hane, CERT & BIM till Lanjelins Born To Be Wild på SSRK utställningen i Östersund i helgen!! - SE RESULTAT -
G R A T T I S Birgitta till fina framgångar med din Santhos! Vi är så glada för eran skull! Skulle inte bli förvånad om Santhos så småningom kommer att visa framfötterna även på ”jobba-fronten”. Han är en pigg & glad hund som verkar tycka att livet är en riktig fest!

Kullbrorsan Brolle blev placerad tvåa i juniorklassen med omdömet Excellent och med en jättefin kritik. Inget CK men är nöjd över Brolles officiella debut. Han skötte sig också jättebra i ringen. Domaren delade bara ut ynka 2 CK (totalt) till hanarna och på tiksidan bara ett endaste CK, totalt! Jag kan faktiskt tycka att betydlig fler var värda ett CK. Men jag tycker att domarens bedömning överlag var ok, för hon hade en egen röd tråd i sin bedömning som hon höll på från början till slut och man förstod ganska snabbt vad hon önskade av hundarna exteriört och hon var trevlig mot oss utställare samt hade ett väldigt fint bemötande mot hundarna.

Fodervärden Ki ställde ut Roxy som fick omdömet Very Good, domaren tyckte hon för dagen var i lite för högt hull. Susanna ställde ut Birk & Easi och fick som så många andra denna dag också omdömet Very Good, men ändå med riktigt bra kritiker. Det behövdes så lite för att inte få omdömet Excellent. Bruno tillhörde också skaran som fick omdömet Very Good.

Vi hade även uppfödargrupp med Brolle, Santhos, Birk och Bruno. Vi fick HP med fin kritik och slutade i finalringen som BIS-4 uppfödargrupp! TACK Birgitta, Susanna & Ki för att ni stannade kvar till finalerna så vi kunde delta med vår uppfödargrupp. Utan er valpköpare skulle det inte vara möjligt. TACK!

Nu har vi då avverkat en utställning och nu har vi siktet inställt på internationell utställning i Vännäs den 12 Juni. Efter det så är det bara en stor ”grej” kvar och sen så blir det nog inte lika mycket tävlande var och varannan helg i sommar. Måste ju njuta av sommar & bad och lata dagar också!

Snart måste vi börja planera ordentligt inför kommande valpkull. Roxy ska löpa någon gång i sommar.

Är ni intresserad av en liten valp så hör gärna av er i god tid. Att få följa en planerad valpkull är väldigt roligt för en blivande valpköpare. Att veta att snart ser de små dagens ljus och att sedan vecka för vecka få följa valparnas utveckling/få rapporter/foton och veta att någon av de små krabaterna ska bli just deras högt älskade hund, det gör att man som valpköpare och uppfödare får en väldigt fin kontakt med varandra redan från första stund och sist men inte minst så får valpköparna en fin kontakt med valparna.

Ska uppdatera valpsidan så snart valet av hane är klar. Men annars så är nyhets-sidan alltid den sida som är aktuell och regelbundet uppdaterad och där kan ni hålla koll på vad som händer & sker hos Lanjelins.

Snart åker vi till Ottsjön och jakttränar med Gunilla & Bozz. Denna gång kör vi med vilt, och skott förstås.

Foderhunden Roxy är efter helgens utställning hemma hos oss några dagar till och hon ska också få jobba sig rejält trött. Har under två dagar tränat sök/fält med henne och hon har varit jätteduktig! Effektivt sök med bra näsa och snabba inlevereringar med fina avlämningar, vad mer kan man begära av henne?

Hon är inte tränad speciellt mycket på jakt, men hon har verkligen anlagen för detta naturligt medfött i sig och jag har en förhoppning om att hon kan få fortsätta jobba regelbundet med detta hemma hos sin fodervärd (blink blink).
Roxy och Ki jobbar annars duktigt på med lydnaden och 2 lydnadsprov har de anmält till i juni. Lycka till tjejer!

Nu ska ni ha det så bra vänner!
och
LYCKA TILL,
med allt ni tar er för med era hundar.

På återseende!

NYHETER: 16/5 1:a pris Lydnadsklass Elit + klassvinst! Det blev resultatet från helgens lydnadstävling med Bruno. – SE RESULTAT -
Vi hade tur med vädret just på tävlingsdagen, inte en endaste regndroppe under den tid tävlingen pågick. Dagen innan spöregnade det precis hela dagen! Fast Bruno är inte speciellt känslig för regn, hellre det än stekande sol!

Jag har lätt för att tycka att andra ska vara nöjda med sina prestationer, oavsett resultat. För jag tycker verkligen att de flesta gör väldigt bra ifrån sig på tävling. När det gäller en själv så är man förstås alltid mer kritisk. Men oftast så är jag faktiskt nöjd, däremot så kan det ta en liten stund innan man ”förstår” att man bör vara det.

Till er som jag peppade, så tycker jag att ni gjorde många fina utföranden, även om det inte för er räckte hela vägen fram till ett 1:a pris.
Det är tex så himla lätt att ett eller flera moment går åt skogen, även om hundarna jobbar på riktigt bra ändå! Men det viktigaste är ändå att man är ett team och att man har kul tillsammans och att hundarna verkligen försöker, så gott de kan.

Alla ni som tävlar vet ju även att momenten ska utföras perfekt för att få de där riktigt höga åtråvärda poängen. Men återigen så är mitt största mål att hundarna ska utföra allt detta också med en sann glädje!

I söndags så gjorde Bruno en riktigt bra tävling, och jag är & ska vara nöjd. Men jag känner ÄNDÅ att han inte till fullo är i sin riktiga gamla vanliga toppform, under tävling. Men vi har i stort sett tävlat varje månad x flera ända sedan i September i fjol då han debuterade i eliklassen, fram till nu. Det har nästan blivit lite ”för mycket av det goda”. Så snart ska vi ha ett uppehåll i lydnads-tävlandet ett tag och istället bara TRÄNA lite tävlingsmässigt. Men först ska Lydnads-SM få gå av stapeln, och sen lägger vi då lydnaden åt sidan ett litet tag, för nu kliar det så förbaskat rejält i ”jaktträningsfingarna”! Och det är dit ”krutet” kommer att få gå, vad det gäller framförallt Bruno. Hojta till framöver, om ni vill vara med oss i skog & mark vid något eller några tillfällen.

Även som förare så behöver man en rejäl omväxling i träningen, det mår man bara gott av och jag längtar verkligen efter att helt & hållet tillbringa våra träningstimmar i skogarna runt om där vi bor och så vid sommarstugan på Kakuåsen (bara ett stenkast från där bästa jaktträningskompisen Gunilla bor, i Ottsjön)
Ska jobba rejält med jakten nu i sommar/höst så att vi känner oss redo för att göra en eller två starter på jaktprov i år, bara att hoppas man kommer med och inte blir bortlottad…Synd att det ska vara så, att inte alla som anmäler sig alltid får chans att starta.

Så här blev i alla fall Brunos poäng från lydnadstävlingen. Skriver även lite egna kommentarer också, för det är intressant att gå tillbaka och kolla resultaten ibland). Samtliga klasser dömdes av Pecka Olander (en ”kändis” från radioprogrammet ”Hundstunden”)

Sittande i grupp: 10 Poäng
Platsliggande: 8 poäng (hm, Bruno lade sig på annans liggkommando, så onödigt…Måste träna bort detta omgående!)
Fritt följ: 8 Poäng (Förstår faktiskt inte varför domaren drog ner på poängen, för Bruno gick så himla bra!. Står ”tränger” som kommentar, men jag kände inget av det och de som tittade på såg heller inte några konstigheter alls…Men domaren dömer i alla lägen och så är det för alla.)
Stå, sitt, ligg under marsch (Dumrutan): 8.5 poäng (DK)
Inkallande m. ställ & lägg: 7 poäng (många steg)
Sändande. m läggande & inkallning (Rutan): 5 poäng (många kommandon. Vet inte vad jag tänkte på, men jag använde andra kommandon i rutan motför vad jag brukar…Jag ville ha Bruno mer i mitten av rutan då jag var osäker om bakbenen verkligen stod inom rutans markering. Bruno bara stod & såg förvånad ut då jag började kommendera saker som jag inte i min träning annars gör. Tog några kommandon innan han stod där jag ville. I övrigt utförde han momentet som han skulle. Men stor poängförlust på ett moment som han brukar fixa, och det riktigt bra!)
Apportering m. dirigering: 10 poäng
Apportering m. metall & hopp över hinder: 10 poäng
Vittringsprov & apport: 10 poäng
Fjärrdirigering: 10 Poäng

Är nöjd med resultatet, bortsett då från ”Rutan”. Förlorade många poäng där. Men ibland är inte hjärncellerna med hos oss förare heller.
Hade som vanligt en trevlig dag. Trevliga arrangörer och träffade en hel del trevliga ”hundmänniskor” att prata med. Det är alltid lika kul! Såg även flera duktiga ekipage på lydnadsplanen som garanterat kommer att gå långt.
En hund som tävlade i klass III var bara drygt 15 månader & redan ”nästan” i elitklassen! Och Brolle här hemma är snart 12 månader och vi har inte ens tränat klart momenten inför den lägsta lydnadsklassen, klass I! Men att hålla i gång och tävla med flera hundar samtidigt kräver sin kvinna. Men till sensommaren så ska vi, Brolle & jag debutera i klass I, ja, så får det bli. Bära eller brista!

GRATTIS till Ki & Roxy som tävlade i klass I & som fick med sig ett 2:a pris! - SE RESULTAT –
Åh herre jisses vad spännande att få stå som åskådare när ens egen uppfödning tävlar! Jag levde mig in i tävlingen och hoppades såå att allt skulle gå vägen! Stod där och pratade högt för mig själv vad jag trodde, tyckte och tänkte! Det jobbiga är att man inte kan påverka något som åskådare. En sak i träningsväg som Ki & jag hade pratat om glömde hon alldeles bort där inne på träningsplan, så hon praktiserade inte det ”nya” ute på tävlingsplanen som vi klurat ut tillsammans, och även om man skulle vilja så kan man ju inte ropa ut en påminnelse när tävlingen har satt i gång, nä, det går ju inte.

Men Roxy och Ki gjorde var riktigt duktiga, framförallt med tanke på att de inte tränat så mycket inför tävling. En nolla blev det och vore det inte för den så hade ni fixat det. Men nästa gång så sitter 1:a priset som ett smäck! Ett trevligt ekipage att se på var dom, och sånt räcker långt för oss som uppfödare, dvs att GLÄDJEN i det ni gör finns där!
(Har tyvärr inga bilder på Ki & Roxy just nu.)

I helgen stundar hundutställning. Har nyss badat Bruno och har en lite pälsjobb kvar på både honom, Brolle & Roxy. Men sedan har vi hela 2 veckor utan en endaste tävling inplanerad!
Ska faktiskt bli riktigt skönt att ta dagarna som dom kommer. Ska jobba en hel del med unge Brolle, lägga in lite mer energikrävande övningar med honom och träningar som förbereder honom för kommandet tävlingar.

Ha det nu så gott alla vänner!
Hittade ett så fint citat som lyder så här:

~Vi är alla änglar med en ensam vinge.~
Endast om vi omfamnar varandra kan vi flyga.
Av Luciano De Crescenzo

Kanske något som är värt att tänka på?
Även i hundsammanhang, mot våra kära fyrbenta vänner
&
att ha en fin attityd gentemot våra medmänniskor i livet.
För änglarna är ljuspunkterna i livet!

NYHETER 11 /5: Nytt tänk! Jag & bästa Gunilla www.ottsjon109.se var iväg på en superbra föreläsning där skidskytten Helena Ekholms mentala coachtränare föreläste.
Så nu har vi konstaterat att vi framöver kommer att vara betydligt mer fokuserade på det vi gör. Vi kommer att praktisera det vi har lärt oss och det ska bli intressant att göra en uppföljning tillsammans efter ett tag och se om vi känner & ser att vi har förändrat oss i vårt agerande, under just tävling. Är mycket glad över att vi anmälde oss. Tack Ki för att du skickade inbjudan till mig! Synd bara att du själv inte kunde delta…

Förstår om ni kanske är nyfikna på vad vi fick med oss i bagaget från föreläsningen. Kommer absolut att berätta mera om detta någon gång, framförallt till er valpköpare! Men först så vill jag i lugn & ro jobba med ”verktygen” ett tag och se om jag själv märker någon skillnad. Förhoppningen är att vi alltid ser oss som vinnare, i vad vi än gör! Men jag lovar, ödmjukheten kommer inte att förändras. Ni behöver alltså inte vara rädda att vi ändrar vår personlighet, åtminstone inte till vardags!

När det är dags för tävling så drar vi på oss ”tävlings-mössan”, och då kan det hända att vi går in i någon sorts trans. Ha ha, nejdå, så blir det inte. Däremot är förhoppningen att det kommer att ske en förändring med oss när det är dags för tävling och därmed bör vi kunna prestera ännu bättre än vad vi gjort hittills. Fast egentligen så är jag inte det minsta missnöjd med det vi har åstadkommit så här långt! Men jag tror starkt på att det här kommer att göra oss just starkare och det tror jag kommer att hjälpa oss att bli ytterligare ett snäpp bättre.

GRK J/H www.jamland.goldenklubben.se hade goldenträff här i H-dal i måndags. Vi grillade korv över öppen eld, fikade, surrade och tränade jakt med våra hundar. En supertrevlig kväll med likasinnade och med vackert väder dessutom. Håll gärna utkik på goldenklubbens hemsida, för där händer en massa trevliga aktiviteter hela tiden. Goldenklubben är en sån fin och enkel klubb där ALLA verkligen ska & kan känna sig välkomna.

Nästa goldenträff genom GRK J/H går av stapeln i Ö-sund den 7 Juni och då tror jag att det också skulle bli korvgrillning och mysig samvaro förstås. Ni som bor i Östersund med omnejd och som har golden, ta med era hundar och åk dit. Allmänt så är samtliga aktiviteter under året av blandad kompott, vilket är bra för då finns det alltid något för alla att vara med på.

Vi laddar för lydnadstävling i helgen. Ska bli skoj. Hoppas att vädret blir åt det svalare hållet, även om värmen är så behaglig för oss tvåbenta så är det lite synd om våra lurviga fyrbenta som inte kan klä av sig sin kostym när värmen slår till.
Värmen har nu gjort så att myggen har börjat ”dansa” så där retsamt i luften! Har redan fått en hop med kliande myggbett lite här & där.

Nu så har vi kommit till givande av Dagens ros,
som ges till någon/några som är väl värda den finaste
Lanjelins-rosen som finns!

~ MÅNADENS LANJELINS-ROS  ~ ges till Sven & Clary Johansson i Hammerdal (Åsas föräldrar)

NI ÄR BARA BÄST!
Ni är allt!

*************

~ PÅ ÅTERSEENDE SNART! ~

NYHETER: 8/5 FULL RULLE hos Lanjelins!

Ja, tänk att man aldrig är syssloslös! Och även om det faktiskt finns andra intressen än just hund också, så är det mest ”hund” som står inplanerat i schemat denna månad. Ja, ungefär som det är under årets övriga månader. ”Vanliga” hundägare som inte har kennel och uppfödning har oftast bara sina egna hundar att lägga tiden på. Som uppfödare så brinner man för att finnas till hands för alla fina valpköpare man har och därmed så har man wips ett betydligt större hundantal att lägga tiden på, och inte bara på sina egna hundar.

Men det är minst lika roligt att hjälpa och coacha valpköpares ägare m. hundar som att hålla på med ”sitt eget”.
Förra veckan kom tre Lanjelins hundar till oss och hälsade på. Så roligt att träffa er och hundarna! Samtliga hundar blev friserade och så fina! Det märks att hundarna alltid känner igen oss uppfödare, de blir så glada! Och det blir vi också!

I lördags åkte vi till Strömsund och tävlade lydnad. Bruno var den som var anmäld i Elitklass. Brolle fick hänga med som fint sällskap och för att han ska få börja komma ut och beskåda ”tävlingsvärlden”.

Brolle var superglad att få vara med! Hälsade och pussade glatt på alla. Extra förtjust blev han i att få mysa med Kerstin Näsmarks otroligt söta labbevalp. Hon var så liten och bedårande att både jag och hundarna lätt hade kunnat tagit med henne hem. Ska bli spännande att följa denna tös, som säkerligen kommer att komma ut på tävlingsbanan när hon har den rätta åldern inne.

Hur gick det för Bruno då? Om jag säger så här, poängmässigt så blev det långt ifrån vår bästa tävling. Med en nolla och rätt så dåliga poäng på flera moment så fick vi ändå ihop till ett 2:a pris. Fritt följ som Bruno oftast får fina poäng på fick han denna gång en 8:a på, då han, när det var ett fåtal sekunder kvar av momentet, satte sig lite snett vid näst sista halten, och när jag korrigerade honom med ett Bruno Fot så började han glatt att hoppa & studsa mot mig som han brukar få göra när han är ”klar”. Men annars så gick han snyggt.

Vid ”dumrutan” så missade han mitt liggkommando (som antagligen uttalades för otydligt, skulle jag tro…inte kul att ha fjärilar i magen…), Inkallning m. ställ & lägg så drog domaren poäng då det var jag som gjorde ett förarfel med två av mina kommandon (sa hundens namn + HIT vid inkallning efter stå & ligg, man får bara säga hundens namn vid första inkallningen) vilket jag tar till mig och från och med idag tar bort helt & hållet, no problem. Och så var det vittringen där han tog rätt och sen när han kom emot mig så släppte han den 1 m ifrån mig… jag kommenderade honom m. röst & kroppspråk att ta upp den igen, en 5:a.

En tråkig rund nolla blev det på apportering m. dirigering då han tyvärr sprang och hämtade den mittersta apporten, men där tror jag att det beror på att apporterna helt enkelt inte syns nu i det grådassiga gräset, de flyter liksom ihop med apporternas färg. Och en golden är ju apporterande hundar och det är inte så lätt att hinna med att hejda dom när dom väl har ett ”byte”t i sikte…Dessutom har man inte många sekunder på sig att agera & tänka på en tävling innan det är för sent.

Rutan fick vi i alla fall full pott på och några andra moment var helt ok både utförande & poängmässigt, även om jag VET att Bruno inte bjöd på sin bästa showigaste sida med helskärpt hjärna. Men det kommer flera tävlingar, där vi säkert kan vända poängen & utföranden från ”moll till dur”.

Jag vet ju att vi kan betydligt bättre och jag tror att farbror Bruno här hemma minsann ska få börja ha det lite tråkigt då och då innan tävling. Han aktiveras i så himla mycket, inte bara lydnaden och han och de andra hundarna hänger alltid med, jämt och ständigt vart vi än far. De är så bortskämda med att få ha det alltför bra och roligt! De är aldrig hemma själva då jag är nattjobbare och därmed är ledig rätt så mycket. Och när jag jobbar så är Patrik dessutom oftast ledig och hittar på något med hundarna. Men givetvis så vill man ju att de fyrbenta vännerna ska få må som prinsar & prinsessor, de är ju värda ett innehållsrikt liv.

De är varje dag ute på gården, från morgon till kväll och strosar på lösa som dom vill, de tränas och drillas i olika saker. De får helt enkelt alltid utlopp för sin energi och de få gånger man inte har gjort så mycket med hundarna så märks det direkt att de nästan ber om att få jobba & göra nåt. Ska absolut praktisera detta vid tillfälle framöver, då tror jag att de får ”myror i brallorna” och det kan man utnyttja när det är just tävling. Nu måste vi dock lydnadsträna lite under veckan och dessutom hålla konditionen i tipptopp då vi ska tävla lydnad nästa helg och så är det snart utställning.

Och sist men inte minst så är det snart dags för Lydnads SM 2011! Milda Matilda, tur att jag på tisdag ska på en föreläsning med Helena Ekholms mentala coachtränare och kanske kan få med mig något matnyttigt därifrån, att praktisera på mig själv när vi tävlar! För man ska inte bara skylla på hunden när allt inte går som man vill. Naturligtvis så är man ett team, hund & förare. Och det är såå viktigt att vi som förare utstrålar trygghet och ger våra hundar stöd, med vad vi än pysslar med. Vi är ju hundarnas flockledare och när man låter tex nervositeten ta plats så märker förstås hundarna att man inte kan ge det fulla stödet som man annars ger till dom, och då får dom jobba på sin egen tro, på det dom kan. Ibland klarar dom det och ibland inte.

Nä, nu ska hundarna här hemma få sig en omgång med trimsaxen så de blir fina till kommande utställningar. Och sedan blir det till att njuta av solen och det fina vädret som nu ska vara några dagar!

Dagens Lanjelins-ros kommer med nästa uppdatering.

Ha det nu så bra alla och ut och aktivera er med era fyrbenta vänner!

~ På återseende! ~

NYHETER 30/4 LYDNADS SM 2011!!!

Att Bruno skulle kvalificera sig redan i år och att den ”nykläckta drömmen” om att någon gång få delta på ett SM nu har gått i uppfyllelse och det så snabbt, är förstås superroligt men samtidigt väldigt pirrigt! Men nu är det klart med vilka som får delta och den 16:e Juni åker vi ner till Stockholm för att under helgen tävla tillsammans med 60 andra svenska ekipage. Totalt är det 4 golden från vårt avlånga land Sverige som har blivit kvalificerade. Men även en flat, en labrador, en springer spaniel & en tollare har också kvalat in bland den dominerande deltagande rasen i SM, som då är Border collie.

Vi är dessutom glädjande nog hela 3 ekipage från vårat län Jämtland som har kvalificerat oss detta år, så himla roligt! GRATTIS Lena & Camilla m.hundar från Åre BK! Bruno och jag tävlar för Strömsunds BK och vi ska försöka göra vårt bästa. Vi hoppas att SM går av stapeln en dag då solen och därmed värmen lyser med sin frånvaro, men att vi själva istället bär solen & glädjen inom oss och kan visa oss från vår bästa & gladaste sida!

Tänk att våren går så himla fort! Det är så mycket man vill göra och hinna med innan den värsta högsommarvärmen sätter sina klor i oss…Träna hinner man förstås alltid, men att träna allt så man känner sig helt redo att delta på olika tävlingar, det hinner vi inte med i riktigt samma takt. I och för sig så är det bara lite finjusteringar här och där vid det mesta, så egentligen är vi väl nästan redo för att bedömas på alla dessa olika prov. Men finjusteringarna ska fixas innan, så är det bara.

Vi tränar just nu både jakt, lydnad och viltspår. Samt att vi ska försöka oss på lite bruks denna säsong också. Och så mitt upp i allt detta roliga så ska vi också försöka klämma in en och annan utställning framöver…Och för att hundarnas pälsar ska hålla så måste vi nu en kort period försöka undvika att hundarna badar och plaskar i sjön och alla blöta & inbjudande vattenhål som finns i skogen (vilket är vääldigt svårt när man har hundar som formligen äälskar vatten!)

Vatten är ju inte skadligt alls, men pälsarna tar lite stryk när man som vid tex jaktträning kör vattenmarkeringarna. Just nu undviker vi all sådan träning och kör mest sökarbete och landmarkeringar och så en hel del stadga. Vad det gäller våra skogspromenader så är det jättesvårt att hindra hundarna från att gotta ner sig i alla vattenhål som finns lite varstans där vi tar oss fram genom terrängen. Så där är det bara att gilla läget och låta hundarna få njuta av varenda vattendroppe de hittar…och det är många, och inte alltid de renaste vattendropparna heller!

TACK Gunilla, Roland & Ki för en jätterolig lydnads-träning i går! Det var som vanligt skoj!
Gunilla & jag var även i påsk flitiga och samtränade jakt. Hundarna skötte sig mycket bra. Bruno skötte sig dessutom perfekt vid skottlossningarna = såå nöjd! Vid tillfälle så kanske det dyker upp en och annan filmsnutt på hemsidan från olika typer av träningar, kan vara kul för er som besöker hemsidan att se vad vi pysslar med.

Brolle kan nu några moment hyfsat i lydnadsklass I, och ändå så är det mesta bara inlärda under lek och utan några som helst krav. Vi siktar in oss på att kunna starta på en officiell lydnadstävling i Augusti/September. Än så länge så vill jag bara låta honom få vara en yster yngling som får ha sina spontana glädjefnatt på framförallt lydnadsplanen. Vad det gäller jakten så är även Brolle (liksom Bruno) en naturbegåvning och jag tror han kommer att bli riktigt bra och rolig att ha att göra med i skog & mark. Men vi skyndar även där långsamt, vi ska ha så roligt vi bara kan längs vägen, ja…till vad då måntro? Det överlåter vi till framtiden. Vi sätter inga direkta mål, utan det som komma skall kommer och vad som än ”händer & fötter” så är hundarna alltid lika högt älskade! Och det viktigaste är som vanligt att ha roligt!

Många andra Lanjelins-hundar jobbar och kursar också för fullt. Det är både viltspår, lydnad och jakt, samt hundutställningar. Ni är alla så duktiga som visar stort intresse för era hundar och som låter dom aktivera sig i olika former. Återigen så är det nog glädjande för oss uppfödare att veta att hundarna har en sysselsättning, något som både ni och hundarna tycker är roligt att göra tillsammans. Att delta på prov/tävlingar är inga krav, det bestämmer ni själva förstås hur just ni vill göra.

Som sagt så är det en stor glädje bara av att ni i någon form är aktiva tillsammans med era fina fyrbenta Lanjelins-hundar. TACK är det minsta vi kan säga för att ni tar så väl hand om era hundar och för att ni även låter oss få lite inblick i era hundars liv. Som uppfödare har man alltid ett gott öga till alla de hundar man fött upp…Man har själv under valparnas första levnadstid avgudat dessa parvlar, och i våra hjärtan är hundarna alltid ”våra” hundar…

En välmenad uppmaning nu inför Valborg!
~ Var rädd om era hundar! ~

Skona våra vilda djur i skogen & våra tamdjur,
mot dessa eländiga fyrverkerier!

Hoppas att fler & fler människor bojkottar detta
onödiga skjutande,
…och tänker efter lite…

Ha nu en trevlig helg!
Vi hörs!

NYHETER: 18/4 Länge sen sist! Men kör väl en desto längre uppdatering nu då istället!
Vad pysslar vi med då? Svar = Allt möjligt och mera därtill! Med andra ord så är vi aldrig sysslolösa en endaste sekund nästan, ganska trivsamt faktiskt och man väljer ju själv hur många järn i elden man vill ha samtidigt.

Vi styrde i lördags kosan söderut för lydnadstävling med Bruno. Bruno lade ytterligare ett 1:a pris i lydnadsklass Elit till sin ”samling”! Duktige guldgossen! - SE RESULTAT -
Det ska bli så roligt att ta sig an ”valpen” Brolle också och se vad han kan åstadkomma i sitt arbete, inom olika kategorier. Det blir nog en hel del jobba i skog & mark nu framöver, både med honom & Bruno. Brollisen är så glad och det räcker långt bara av att han är så mysig att ha att göra med. Och om Bruno är guldgossen i huset så är Brolle minsann gullplutten här hemma.

Återigen till tävlingen…

Vi klev upp strax före 04.00 (en himla tur att man är van vid sådana tider då jag är nattjobbare) och 1 ½ timme senare var vi på väg mot Matfors. Helt otroligt att det skilde så pass mycket på vädret där mot för här hemma. Jag tror nästan att det blev en sån där ”första värmen chock” för många av de hundar som deltog på tävlingen. Det var nämligen strålande sol och det blev hastigt varmt.

Det var som en grop där vi tävlade och där blev det ännu varmare. Av 6 hundar i vår klass så bröt 3 av ekipagen redan efter något/några moment då hundarna inte alls orkade jobba. Så vi som tog oss igenom tävlingen och gick till pris ska nog vara nöjda över våra hundars prestation.

Själv hade jag full mundering med lättfodrade täckbyxor och långkalsonger & pannband (man är ju van lite sämre väder här i Jämtland) Ja, långkalsongerna brukar jag faktiskt behålla på ända tills isen har släppt. Jag brukar ha lätt för att frysa. Dock så kan jag erkänna att det denna dag blev alltför varmt även för mig, så det var tur att jag hade ombyte med mig och kunde byta om till jeans & tröja när det sedan bar iväg till Ikea en sväng. Träffade även Lotta som har två fina hundar från oss, nämligen Brunos kullbror (Isac) och så Brolles kullbror (Lucas). Så roligt att ses innan erat flyttlass nu går vidare mot Stockholm…Men är så glad att vi har så fin kontakt, då spelar ju inte avstånd någon roll. Och vi kanske ses till sommaren redan, hoppas det!

Bruno fick startnummer 1 och även om jag under tävlingens gång kände att den där rätta & sprudlanden gnistan, som jag är van vid att Bruno oftast har, inte ville infinna sig till fullo så jobbade han ändå på bra. Med tanke på tidig uppstigning, lång resa och så då värmen så ska jag nog skämmas om jag inte är nöjd.

Brunos prestation räckte till ytterligare ett 1:a pris & en 2:a placering med 284.5 poäng! En poängsumma som är långt ifrån dålig, men vi hade hoppats på att höja våra SM-poäng liite till för att vara helt säkra på att kvalificera oss till lydnads-SM 2011, som går av stapeln den 18-19 Juni i Stockholm. Vi har inte haft så lång tid på oss av kvalperioden, då vi började tävla i elitklassen så sent som i höstas och därmed missade vi 5 månader av säsongens många kval-tävlingar. När man bor som vi bor så finns det heller inte så många närliggande tävlingar att välja på och framförallt under vintern så arrangeras det dessutom ännu färre tävlingar.

I skrivande stund så finns vi med på kvallistan. Kvalperioden (som pågår under 1 år) går snart ut. Men än är det inte ”klart”. I helgen har det varit en hel del tävlingar söderut och många duktiga ekipage runt om i vårt avlånga land kan nog ha gjort bra resultat ifrån sig som gör att de går förbi oss på kvallistan och vi åker ner som reserver istället.

Man kan alltså inte vara helt säker förrän kvalperioden är slut. Jag försöker vara realist och det är ju bara så att det finns faktiskt aldrig i förväg något facit på någonting och tanken på SM har därmed inte fått tagit så stor plats i tankeverksamheten. Har tänkt att ”kommer vi med så kommer vi med” och gör vi inte det så finns det ju alla möjligheter att kvalificera oss till nästa år. Och snart vet vi ju, det är bara att vänta och se vad som ”händer & fötter”.

Tanken med vår träning & tävling med hundarna är ändå att ha roligt, det är inte det allra viktigaste att nå de allra största framgångarna. Så länge hundarna tycker det är skoj att träna & tävla så känns det helt rätt och är därmed roligt även för oss tvåbenta. Sedan går det väl kanske inte sticka under stolen med att det förstås alltid är en härlig bonus att hundarnas arbetsglädje ofta resulterar i fina tävlingsresultat. Och att ha drömmar och mål här i livet, det ska man ju ha, så länge man inte låter drömmarna ta över så att man glömmer att ha skoj längs vägen.

Men den mesta av tiden tillbringar man ändå inte på tävlingsplanen/jaktskogen/utställningsringen osv, utan den mesta av tiden vi alla umgås med våra kära hundar är ändå i den enkla vardagen, med allt dess innehåll såsom en massa rolig träning & vanlig kärvänlig gemenskap.

Så här blev i alla fall Brunos poäng. Dömde gjorde Kent Åhman.
Sittande i grupp: 10 poäng
Platsliggande: 8 (Jag råkade stöta till Bruno lite med vänstra benet och han spratt upp i sittande ställning…onödig poängförlust..)
Fritt följ: 9 Poäng (Är så glad över att Bruno alltid går fritt följ så fint)
Stå, sitt, ligg under marsch (Dumrutan): 9.5 poäng
Inkallande med ställ & lägg: 8 poäng (Lite långt på stå & ligg)
Sändande m. lägg & inkallning (Rutan): 7 poäng (Vet inte varför Bruno kom ur kurs och hamnade på fel sida av rutan. Fick omdirigera honom in med några extra kommandon...synd…)
Apportering m. dirigering: 10 poäng
Apportering m. metall & hopp över hinder: 10 poäng
Vittringsprov & apport: 9 poäng
Fjärrdirigering: 9 poäng

Överlag ett bra resultat, bortsett då från 7:an på rutan. Bruno brukar vara rätt så säker på rutan, han gillar den. Så det var lite dumt att den var tvungen att strula just denna tävling…Men jag är så nöjd ändå över det Bruno gjorde. Alla hundar som tävlar gör det faktiskt himla bra som klarar av att lyda sina förare, trots att en tävling är långt ifrån samma sak som när man tränar. Jag slutar nog aldrig att fascineras över vad våra fyrbenta faktiskt gör & presterar, och som låter oss tvåbenta få hålla på med hundsport, som de flesta av oss hundägare älskar! För jag tror nog att har man börjat jobba med sin hund/hundar så är man fast! Det är så himla roligt!

Avslutar med att säga GRATTIS till Lena & Sky som på samma tävling som oss höjde sina kvalpoäng till SM! Stort grattis, vilken glädje för er!

Och så ett uppmuntrande ord till Roland & Vackra som också tävlade men som valde att bryta då Vackra inte kunde koncentrera sig. Ni är så himla duktiga på träning! Säkerhet, fart & glädje är det då och förr eller senare så klaffar allt för er, även på tävling. Jag är helt övertygad att ni kommer att fixa erat lydnadschampionat!
Om det blir i morgon, om en månad eller om ett halvår spelar ingen roll. Ni är ett team och vägen till något kan i bland vara krokig och svår, men förr eller senare når man fram och då blir lyckan desto större!

Nu ser vi fram emot en massa aktiviteter i Maj. Det blir utställningar, lydnadsprov och så en massa träning med dogsen, framförallt i skog & mark. Häng med om ni vill! Ser också fram emot en föreläsning som jag ska gå på + en massa annat som också är inplanerat i almanackan.

En lång uppdatering blev det, som utlovat!

SKÖT NU OM ER!

NYHETER 4/4  Premiär jaktträning!! Och så har vi hunnit med en utställning.
Börjar med utställningen. Brolle ställdes ut på J/H kennelklubbs supertrevliga inofficiella utställning på F4 i lördags. Domaren i vår ring var verkligen fin i sitt agerande mot både oss ägare & hundar, vilket alltid är ett extra plus i kanten och något som gör mig extra glad, för det ska vara trevligt & lättsamt att vara på hundutställning!

Brolle blev BIR och slutade i gruppfinalerna som BIG-4. Han var så duktig & glad hela dagen lång och så lättsam att ställa. Trots att jag inte hade brytt mig om att bada och fixa pälsen mer än trimning och lite lätt borstning så var han riktigt fin. Så det ska bli spännande att se hur han ser ut när han får en grundligare genomgång med bad och allt inför nästa utställning som går av stapeln i Maj. Får hoppas bara att kostymen sitter kvar till dess….

Brorsan Santos med matte Birgitta deltog också och bröderna blev överlyckliga över att få vara med varandra i flera timmar! De är så himla goa hundar så man kan inte annat än le och skratta åt dom. De var nog utställningens charmigaste hundar (enligt oss och några till i alla fall som beskådade dom och deras upptåg).
De lekte så fint med varandra utan att för den skull vara alltför uppspelta och de grejade med så komiska saker tillsammans medan de låg bredvid ringen och väntade på sin tur. Bröderna hade en jättetrevlig dag och hann aldrig tröttna i all väntan, för de hade ju fullt upp hela tiden med allt skoj som de hittade på. Och det krävdes inte mycket för att roa dom, om man säger så.

Birgitta som dagen till ära helt debuterade i utställningsringen, visade Santos så fint att ingen hade kunnat ana att det var debuten. Santos fick liksom Brolle en jättefin kritik, men då han för dagen var i lite för högt hull och domaren naturligtvis både såg och kände det så bidrog det till att han inte fick något HP. Men med lite mindre mat så ordnar det där till sig till nästa utställning som även för Santos blir i slutet av Maj.

Det var så trevligt att få umgås med er under dagen! Och roligt att ni har fått mersmak på det här med utställning. Vänta bara tills ni kanske kommer i gång med jobba-aktiviteterna också, då lär du bli frälst Birgitta, för det finns inget som är så roligt som att låta hundarna jobba. Gemensamma jakt & viltspårsträningar kör vi i gång med så fort all snö har försvunnit. Alla Lanjelins-hundar är varmt välkomna.

Brolles kritik blev i allafall så här:

Maskulint huvud. Mörka välformade ögon. Bra välplacerade öron. Bra hals & rygg. Välanlagd  skuldra & överarm.Välformad bröstkorg med bra längd & djup. Mkt bra vinklar bak.
Härliga rörelser.Bra päls & hårlag. Trevligt temperament.
Välvisad & välskött. Sund helhet.

Tack snälla Jenny & Malin för foton.

Och så äntligen har vi jakttränat efter en lång vintervila! Som vi har längtat efter att få leta fram dummisarna och ge oss ut i skogen och jaktträna! TJIHOOO!
Under en promenad i skogen så fann vi ett ställe där det var alldeles snöfritt. Så dagen efter packades ryggsäcken och samtliga hundar fick träna. För unge herrn Brolle så var det första gången han fick prova på lite mer riktiga övningar. Han var ju bara en liten plutt i höstas så det är inte förrän nu man kan testa på ”riktigt” vad han går för. Körde några enkel-markeringar med honom och det var som om han inte har gjort annat i hela sitt liv, så duktig! Det ska bli en riktigt rolig tid framöver att träna honom. Jag förväntar mig faktiskt att han ska bli lika duktig som Bruno, han har definitivt anlagen, så det är upp till oss att förvalta egenskaperna på bästa sätt.

Tränar även lydnad, men fortfarande bara på leknivå med Brolle. Tänker inte skynda fram något alls, han har tiden framför sig och även när man bara leker in saker så rätt som det är så sitter allt som det ska ändå, utan att man lagt ner någon direkt tävlingsinriktad träning på det hela. Han är fortfarande så barnslig och jag tycker han ska få vara en sprudlande ”valp” så länge han vill. Han är nu i dagarna snart 10 månader gammal och är ett enda stort charmtroll!

Tindra & Bruno fick förstås jaktträna också och vi samtränade även med Gunilla & Bozz dagen efter våran premiär www.ottsjon109.se

När vi samtränade så körde vi med skott också, det gick jättebra för Bruno, han satt så fint vid min sida när det sköts, utan att bli för ivrig = nöjd matte! 
Vi fikade emellanåt och grillade även korv medan solen sken så vackert. Men allt har sitt slut, så även denna härliga träningsdag och vi var tvungna att packa ihop och promenera genom skogen tillbaka till bilarna. Kan säga att det var väldigt nöjda hundar som låg i sina bäddar på kvällen.

Bilder från dagen finns…men tyvärr så kan jag inte ladda upp dom…Det får bli en annan gång.

Tack Gunilla & Bozz för en trevlig dag! Vi fungerar verkligen bra ihop i vår jaktträning och vårat tänk kring det hela. Måste också säga att vi har väldigt duktiga hundar! Tänk vad de jobbar för oss, man blir lite förundrad ibland över att våra hundar (oftast) gör allt vi ber dom om. Tror bestämt vi ska vara väldigt rädda om våra fina fyrbenta vänner och tala om för dom varje dag hur mycket de betyder för oss. De har en given plats i våra hjärtan, och jag tror i alla fall att hundarna här hemma är väl medvetna om det.

Hoppas ni andra också njuter av våren som är på intågande och att den lervälling som blir när snön sakta men säkert börjar tina bort inte hindrar er från att ge er ut i naturen. 
Låt hundarna få vara just hundar och låt de skita ner sig på promenaderna och vara just lyckliga hundar!
Hundar är ju inga prydnadssaker, de vill leva och få vara fria och ibland måste man låta dom leva, på just deras vis.

SKÖT OM ER! 

~ På återseende! ~

NYHETER 28/3  1:a pris lydnadsklass elit & klassvinst för Bruno!! Han fick också pris för ”Marsskallets bästa hund 2011”!! Vi blev jätteglada över den fina utmärkelsen! Vi hade med andra ord en lyckad kvälls-lydnadstävling i Åsele ishall i fredags kväll. Ja, vi halkade inte omkring som Bambi på hal is, utan arrangörerna hade kört in spån som hade frusit fast på isen, så underlaget kunde inte ha blivit bättre, det var helt suveränt faktiskt.
– SE RESULTAT –

Jag är mycket imponerad av Åseles tävlingsledare Ulla, alltid så tydlig och bra på alla sätt och vis och inga som helst tveksamheter i vad som ska göras. Tror bestämt att tävlingsledarna i Åsele och Vilhelmina är bland de bästa vi någonsin har haft under tävling. De inger dessutom automatiskt en viss trygghet för oss tävlande, i alla fall en känsla som infunnits hos mig. Har ju min absoluta favorit i Vilhelmina i form av en tävlingsledare som heter Carina. Titta förresten in på hennes mans otroligt fina fotosida, grymt fina bilder vill jag lova! www.only4dogs.se

Det enda vi deltagare oroade oss över innan vi startade var att det väldigt lågt från taket sett, hängde en massa vajrar med högtalare och några skyltar ovanför våra huvuden. En ganska konstig miljö för hundarna med andra ord. Det skulle nämligen arrangeras hundutställning i ishallen under helgen. Men tack & lov så reagerade inte hundarna så mycket på detta och inte Bruno heller. Han är överlag riktigt ”störningstålig”.

Bruno var betydligt mer lik sig själv denna gång på tävling och han gick riktigt bra under hela provet. Själv så var jag inte så darrig på benen denna gång heller, tack & lov… Hade haft en lite kort mental förberedelse med mig själv innan start och försökte tränga undan de fladdrande fjärilarna och helt enkelt intala mig om att vi bara skulle in på plan och köra som på en vanlig träning och ha kul, och ta allt som det kommer utan att i förväg lägga energi på saker och ting.

Sedan hade vi så många trevliga människor som man kunde prata med och då glömmer man också bort att känna efter och leta efter de värsta störande fjärilarna i magen. Så TACK till alla ni fina medtävlande och andra kring arrangemanget som vi fick en pratstund med, sånt förgyller alltid en tävlingsdag.

Nu är det slut på inomhustävlingar (för vår del)  och vi ser fram emot att få tävla ute i det fria. Åh, vilken härlig känsla att få vistas under bar himmel när det ska tävlas, helt klart en mer naturlig miljö för våra tävlings-hundar.

GRATTIS vill vi säga till Mona Aronsson som fick ett 1:a pris i elitklass med sin Trix och så till vår träningskompis Roland Häggblad som också fick ett 1:a pris i klass II med Arn, det var kul!  Flera andra ekipage gjorde också bra ifrån sig, men på tävling räcker det att något moment går snett så ryker en massa poäng all världens väg, tyvärr. Vi fick också ett par onödiga poängmissar, bla på inkallning m. ställ  & lägg där han inte lydde/uppfattade (?) kommandot ligg nog snabbt.

Owe Burström dömde samtliga klasser och så här blev Brunos poäng:
Sittande i grupp: 10 poäng
Platsliggande: 8 (Bruno lade sig tyvärr på tävlande nr. 2 ligg-kommando. Så detta ska vi nu börja träna  på)
Fritt följ: 9.5 Poäng
Stå, sitt, ligg under marsch (dumrutan): 9.5 poäng
Inkallning m. ställande & läggande: 7.5 poäng (sent läggande)
Sändande m. lägg & inkallning (rutan): 9.5 poäng
Apportering m. dirigering: 9 poäng
Apportering metall & hopp över hinder: 10 poäng
Vittringsprov & apport: 10 poäng
Fjärrdirigering: 8,5 poäng (flyttade ngt framåt)

En valpköpare har varit till Gävle på utställning med sin junior-hane Birk.  Hela 14 juniorer var anmälda i hans klass. Birk fick bedömningen Very good och gick sedan då inte vidare i den hårda konkurrens som rådde. Han hade skött sig jättebra i ringen! Härligt Susanna & Kurt att ni är så intresserade av allt som har med hund att göra! Ni är ett föredöme för många om att det ska vara kul att ha hund och att göra saker tillsammans med sin fyrbente kompis. Vi önskar er Lycka till på viltspårskursen och det även till Lotta & Lukas från Brunflo som också ska kursa! De klarade galant anlagsklassen i viltspår i fjol och jag hoppas ni kommer att få många härliga spårdagar i skogen till våren. 
– SE RESULTAT –

Och så har vi kommit till givande av månadens ros,
som ges till någon/några som är väl värda den finaste
Lanjelins-rosen som finns!

~ MÅNADENS LANJELINS-ROS  ~ ges till Roland Häggblad

För fin kamratskap och att vi alltid har så roligt när vi
tränar tillsammans med våra hundar.
Hundar är livet!

Snart är det ”valpen” Brollisen som ska ut på äventyr, det ser vi fram emot!

Ha det nu så bra alla!

NYHETER 23/3  Mars månad men väder som i luriga April! Himmel, vad det har stormat i natt! Trodde taket skulle lyfta och fönsterrutorna gå i tusen bitar! Tack och lov så lugnade stormen ner sig lagom tills dagen började gry. Dock så vinkar trädtopparna sakta, och man vet inte om de är trötta efter nattens härjningar och behöver sträcka lite på sig eller om det är en liten förvarning om att en ny stormattack är på G, så småningom? Snö i form av vita lapphandskar börjar nu också falla i ett enda virrvarr i luften.

I helgen var vi på lydnadstävling i Kramfors. Jag tog ledigt från mittt nattjobb på fredagen och vi åkte redan på kvällen för att övernatta då tävlingen började tidigt på Lördagmorgon. Även denna gång följde Patrik & Brolle med och så Bruno förstås  (fler hundar än så får inte plats i bilen om de ska ligga bekvämt.)

Vi bodde alldeles i närheten av ridhuset där tävlingen skulle gå av stapeln. För att slippa ta med hundarna på övervåningen av det hus vi hade hyrt så hämtade vi ner madrasserna och bäddade på golvet i det enda rum nere som gick att sova i, köket. Kom väl i säng ca 23.00 och någon sömn blev det inte för fem öre! Bruno & Brolle var uppe och traskade på hela natten, undersökte rummen, drack vatten och lekte med varandra och hämtade allt de kunde hitta att bära på och kröp glada i hågen på oss och skulle gosa där vi låg under täcket på golvet, till följd av att man fick en sko tryckt mitt i ansiktet osv …Bruno bar t.o.m min mobil som han hade norpat från golvet och tyckte han var JÄTTE-duktig när han glatt kom och väckte mig på natten. Tappra försök om att ”Gå och lägg er” hjälpte föga.

Till råga på allt när vi trötta var på plats vid ridhuset kl. 07.30 för den tänkta samlingen för upprop & lottning och hade städat ut oss ur stugan så fanns det inte en enda kotte på plats! Jag var helt övertygad om att vi hade tagit fel på ridhus, snopet!

Men strax efter kl. 08.00 så dök det upp en person som  sa att uppropet började inte förrän kl. 09.00! Så där satt vi i bilen och väntade ytterligare 1 timme och var måttligt roade över att ha varit uppe så tidigt när all extra sömn vi hade kunnat få hade varit väldigt värdefull för oss alla.

Hur som haver.  Det blev då tävling till slut. Bruno kändes bättre mot för vad han gjorde sist när vi tävlade. Men han var ändå inte fullt ut sitt ”rätta jag”, men jag är glad att han ändå fungerade så pass bra med tanke på den långa resan och utebliven sömn och en helt nytt ställe att tävla på. Gladast är jag över att han hade sitt gamla vanliga fina fritt följ med fin position och en glad & uppmärksam attityd. Och i det stora hela så gjorde ändå Bruno det han skulle riktigt bra, även om den där rätta och härliga gnistan som han oftast brukar ha inte fanns där precis hela provet igenom.

Det var jättetrevligt att tävla i Kramfors, alla var så himla trevliga. Tänk att det finns så många trevliga klubbar lite varstans.  Ett stort plus i kanten  var att jag faktiskt inte tänkte så mycket på domaren och de andra som finns på planen under en tävling.  Dock så är det så svårt att vara sig själv i ridhus och belöna hunden glatt med naturlig röst då det var tyst som i graven även denna inomhustävling i ridhus. En nål skulle höras om man tappade den, och när man ska belöna med sin röst så fastnar berömmet i strupen på nåt vis.  Det blir inte alls en naturlig miljö för hunden och en själv. Det är nästan bättre att det hörs lite ljud från läktaren faktiskt, som blandas med ens egen röst. Men alla är ju så vänliga och tar hänsyn för att störa så lite som möjligt och därmed så blir det då, knäpptyst.

Men snart börjar utomhustävlingarna och det ska bli så skönt att få tävla utomhus på barmark och med fåglarnas kvitter och folks skratt och prat i bakgrunden,  med andra ord en helt vanlig och natrurlig miljö, vi längtar!!

Torbjörn Eriksson dömde samtliga lydnadsklasser. Egentligen så tänkte jag bara sätta ut resultat om det blir ett 1:a pris. Nu var vi ett ynka ½ poäng ifrån, men jag räknar det som ett ”nästan” 1:a pris.

Så här blev Brunos poäng:

Sittande i grupp: 10 poäng
Platsliggande: 10 poäng
Fritt följ: 9 poäng
”Dumrutan”: 8.5 poäng (Jag gjorde för säkerhets skull ett DK vid sitt)
Inkallande med ställande & läggande: 6 poäng (Jag skulle tro att jag var för otydlig och tyst i mitt liggkommando, för Bruno gjorde  ansats till att lägga sig men förblev kvar i stående. Det var synd, för här förlorade vi mycket poäng…
Sändande m. lägg & inkallning (Rutan): 10 poäng
Apportering m. dirigering: 0 poäng och hela 30 poäng åt skogen… (Precis utanför sågspånsmarkeringen till konen så låg dumrutans vita vinkeljärn och Bruno ställde sig vid den och fick för sig att det var konen. Jag fick honom sen med halva kroppen innanför sågspånsmarkeringen, men alla 4 tassar måste vara inom cirkeln för att få poäng, så jag hjälpte Bruno ganska omgående  istället för att tjata på honom. Tråkigt med en nolla på ett moment som han älskar att utföra, däribland att ställa sig vid konen, han brukar bli så glad av att få springa dit.
Apportering metall & hopp över hinder: 10 poäng
Vittringsprov & apport: 9 poäng (jag tyckte den var klockren)
Fjärrdirigering: 8 poäng (gav ett DK vid stå)

I helgen blir det blandad kompott för olika Lanjelins-hundar. Det blir ögonlysning, lydnadstävling och officiell SSRK utställning i Gävle.

Har nu trimmat foderhunden Roxy, hon blev jättefin. Roxy-gumman blev så glad när jag kom och det känns så bra, att hon tycker om en så mycket som hon gör, det är ömsesidigt vill jag lova.
Roxy ska förhoppningsvis bli mamma igen till hösten. Om det hade gått så skulle bäste gossen Bruno ha fått äran att bli pappa till de planerade valparna, men det går tyvärr ej då Roxy & Bruno är halvsyskon. Så jakten efter den ”perfekta” hanen till Roxy har börjat. Men vi har gott om tid på oss att bestämma vem valet faller på. Ser fram emot valpkullen enormt mycket.

Må nu så gott allihopa!
Och ta väl hand om era fyrbenta vänner!

 ~ På återseende snart! ~

 Bjussar på några bilder till.

NYHETER: 15/3 Sol, vind och vatten, höga berg och djupa hav! Så låter ”Teds” fina låt. Själv ”sjunger” jag bara sol, sol och åter sol!

Vårvintern är ju bara så vansinnigt härlig! Vi njuter av denna årstid varje dag och i skrivande stund (16.00) är himlen fortfarande klarblå, solen lyser så snön gnistrar kritvit. Jag blir nästan bländad när jag tittar ut genom fönstret. Så vackert!
Vi har redan varit ute i flera timmar och njutit av det sagolikt vackra vädret. Det har blivit både lydnadsträning och en massa motion och även en ”bara vara stund” vid en grillplats vid sjön. Hundarna älskar när man stannar till på någon mysig plats. De utforskar, leker och stökar på. Själv mår jag så himla bra när jag ser hur bra hundarna mår och hur glada de är!

Hur en hunds liv ”är” hänger faktiskt till största del på oss ägare, men tänker alla så? Bara en stilla undran..
Det är vi människor som ger hundarna livskvalite och ett innehåll i deras liv. Hundar är så beroende av oss människor. Det vi ger dom tar de tacksamt emot och det vi inte ger dom längtar dom nog väldigt mycket efter, men finner sig alltid fogligt i detta uteblivna…vad det nu må vara.

Hunden är så sant människans bästa vän! TACK mina fina vänner för att ni finns!

Så fort snön tinat bort och det blir barmark i skogen så tänkte vi köra igång lite samträning jakt för Lanjelins-hundar. Alla kan vara med, vi tränar efter var och ens kunskap. Alla är kanske på olika nivåer och det är inga problem att skräddarsy träningen så den passar alla., såväl nybörjare som de som kommit lite längre i sin träning.
Träning i glatt sällskap tillsammans med lite fika i skogen är inte helt fel. Mer info om tid och plats kommer på hemsidan framöver.

Men riktigt än får inte snön tina bort! För vilket härligt skidföre det är nu! Har åkt rätt så mycket skidor i vinter och det är så härligt att spänna på sig skidorna och ge sig iväg. Och nu när solen skiner var och varannan dag så får man ett ännu större sug efter att åka skidor, och det försöker vi göra flera gånger i veckan. Bruno är riktigt pigg och hänger med oavsett tempo. Det sitter fint sen när jaktträningen börjar, att ha byggt upp en bra kondition som gör arbetet mycket lättare för honom.

Våren medför många aktiviteter på en och samma gång!  Ska verkligen försöka hinna med så mycket det bara går av allt smått & gott. Det är utställningar, lydnad, jakt och viltspår + en massa annat.

Ni kan ju gissa om vi får friskluft i massor! Jakten & viltspåren kommer vi i startskottet av våren att lägga den mesta tiden på. Vad det gäller lydnaden så var ju planerna att nu på våren åka till grannlandet Norge med Bruno och försöka tävla oss till ett Norskt Lydnadschampionat, men tyvärr så krockar de närliggande tävlingarna där med en massa saker som jag vill åka på här i Sverige...Så mest troligt så får vi vänta och se om det kan passa bättre i höst. Ska kolla deras tävlingskalender och så hoppas jag vi inte behöver åka så långt utan att det är tävlingar som går av stapeln relativt nära oss. Men i helgen blir det lydnadstävling, här hemma i Sverige.

Planerna för en ny Lanjelins-kull har börjat. Det ska bli spännande att återigen få följa små liv från födseln och ut i den stora vida världen.
Roxy var en otroligt duktig mamma och hon har verkligen präglat sina valpar med sitt stora vänliga hjärta.
Ser jag på Brolle här hemma så är han vänligheten & glädjen själv. Så glad och älskar livet! Och likdadana är hans kullsyskon.

Ev så söker vi fodervärd/fodervärdar till en eller två tikar ur den planerade kullen.

I morgon kommer Brolles kullbror Birk hit för att trimmas igen inför en SSRK utställning söderut. Ska viska det i örat på Brolle så han får något att se fram emot. Birk & Brolle var nämligen som ler och långhalm när de var små, och det var inte så länge sen....Förstår inte vart tiden tar vägen! "Valparna" har nu hunnit fylla hela 9 månader.

Ut i solen med er nu och ta tillvara på de fina dagar som är, denna härliga vårvinter!

~ Vi ses snart! ~

NYHETER: 9/3   Vi är ”utegänget”! Vi är alltså ute så mycket det bara går. Även om det har blåst en hel del så har det varit flera fina dagar också med sol och en härlig doft av våren!
Hundarna får rikligt med motion och det har blivit mycket skidåkning också den sista tiden, vilket gör oss alla gott. Hundarna springer lösa och vi åker på så fina breda skoterspår långt in i skogen. Föret har varit helt suveränt nu en längre tid, härligt!

En bra kondition både för två och fyrbenta är aldrig fel och vad det gäller hundarna så är det heller inte helt fel att de har en bra kondition när jaktträningen i skog & mark snart börjar. Att jaktträna och  springa på tungjobbad mark kräver lite styrka och ork hos hundarna, samtidigt som de ska jobba med huvudet. Vad det gäller lydnad så tror jag även där att det är ett plus att de har fått fysträna mycket. Det känns som om de blir mer uthålliga psykiskt också i och med att de har så mycket ork i sin kropp.
Den ende hund här hemma, som inte får så mycket motion, ja det är Brolle. Han har nu precis gått från valp till en nykläckt junior, vad fort tiden går!
Då han är en växande hund får han nöja sig med betydligt lugnare och kortare skogspromenader, lagom anpassade till hans ålder, och skidåkning får han vackert vänta med tills nästa vinter.

Ett Sundsvallsbesök har vi hunnit med. Hälsade på Lotta & Björn som har två hundar från oss, den äldste är Brunos kullbror Isac och den yngre är Brolles bäste bror Lucas. Det var så roligt att få träffa alla igen! Dessa hundar har det ruggigt bra, med ägare som älskar sina guldklimpar väldigt mycket. Det värmer såklart i hjärtat när man ser hur bra hundarna verkligen har det, i sin hemmiljö. De var så glada,  fina och harmoniska pojkar, och väldigt goa!

Lucas är under rehabilitering och för att inte fresta honom med en massa bus så tog vi aldrig med oss Brolle.  Samtliga hundar fick vara hos mina (åsas) föräldrar.
Vi blev bjudna på jättegod mat så vi var verkligen proppmätta när vi sedan åkte vidare mot Birsta centrum & IKEA och några andra affärer i det området. En snabbshopping blev det.
TACK snälla Lotta & Björn för en jättetrevlig f.m. Det dröjer kanske då inte så länge tills vi ses igen, det ser vi verkligen fram emot!

Snart stundar lydnadstävling. Bruno har haft ledigt från sitt ”jobb” då vi istället bara har varit ute i naturen och ”förfriskat” oss (ja, inte som det kanske låter, i form av intag av dryck, nej av frisk luft i massor som gör att man blir så där härligt trött och nöjd efteråt!)

Vad det gäller lydnadsträning så har vi nu efter ca 1 veckas vila från ”jobb” satt i gång igen och vi har som vanligt roligt när vi tränar & aktiverar oss och det är det allra viktigaste.

Tänk om man under pågående tävling fick visa sin uppskattning till sin hund, för det den utför! Men på tävling får man vackert vänta med att berömma sin hund först när hela momentet är slut… Förstår faktiskt inte de som en gång bestämde reglerna för lydnadsprovens utförande från början till slut…Hur mycket bör man kräva av våra hundar för att de ska anses vara duktiga? Är det robotliknande hundar & förare vi ska ha på tävling? Nä, så vill inte jag ha hundarna (och helst inte vara så själv heller) Samarbete ska byggas utav glädje och viljan att ha roligt, men såsom man tävlar, ja på det sättet tränar man ju inte sina hundar speciellt ofta. Det sägs att en hund ska ha beröm inom loppet av ½ sekund för att den ska förstå precis vad den var duktig på. På lydnadsprov så får du inte berömma din hund över huvudtaget, mer än efter avslutat moment, och berömmet får heller inte vara överdrivet.

Trots detta så tycker jag dock fortfarande att det är roligt att tävla! Och än så länge så tycker hundarna att det är riktigt kul också.

Här hemma tränar vi minsann med mycket glädje och med glimten i ögat! Brolle  får leka in lite saker väldigt korta stunder och det går bra. Får väl se om jag orkar lägga ner allt jobb som krävs för att även kunna föra Brolle uppför lydnadstrappan. Jakten är något han absolut ska introduceras i och få jobba med, om han vill förstås!

 Men jakten är något som hundarna har naturligt inbyggda i sig och har de den medfödda förmåga (som de faktiskt ska ha) så gör mycket sig självt. Givetvis så krävs det en hel del jobb från oss förare när det gäller jakten också, absolut! Men den kräver ändå inte lika mycket skärpt hjärna som när man tränar lydnad (hos oss förare, just när man ska lära in nya saker). Även om man givetvis samarbetar en hel del med hunden när man jakttränar så går det inte alls att jämföra med samarbetet vad det gäller lydnadsträning, där krävs lite mera. En lydnadshund är inte född med lydnadsmomenten, medan en apporterande hund såsom golden retrievern ska ha anlagen för ”jakten” i sig från födseln.

Men det är ju så himla roligt det här med hundträning, så det är väldigt svårt att låta bli att träna allt från lydnad till jakt.  Men det är också svårt att tävla med flera hundar samtidigt och det kräver också en hel del att hålla i gång flera hundar på toppnivå samtidigt, vad det gäller träning inför tävling.

Tindra tex är  en riktigt duktig hund hon också (bortsett från löp och ett tag efter då hon som så många andra tikar går in i sig själv lite, med andra ord lite skendräktig) men då Bruno och hon var i samma klasser (upp till klass III) så blev det till slut att Bruno var den som fick tävla mest (och Saga) Därmed så ”tävlingstränade” jag inte Tindra på samma sätt för att göra en start, utan hon fick jobba för att aktivera sig och ha kul och jag la inte ner jobb på att detaljträna saker och ting. Blev det inte perfekt utfört så var vi lika glada ändå, för det viktiga var ändå att hon fick göra något.

Men man ska aldrig säga aldrig. Jag kanske gör ett ryck och tränar klart Tindra i vår. Hon är tränad för klass III och har även tävlat i den klassen, fast det blev bara 2 ggr, sen var det då Bruno som fick tävla. Men egentligen så kan hon alla momenten och det skulle vara lite kul att få uppflyttet till elitklassen med henne och se om vi kanske, kanske kunde få med oss 3 st 1:a pris därifrån. Tindra har precis fyllt 7 år. Ja, vi får se vad som ”händer & fötter”.

Givande av Dagens Lanjelins ros är ändrad till Månadens Lanjelins ros.

 Det är inte så att man kan strö ut en massa rosor till höger & vänster,
utan det ska verkligen vara till någon/några som har gjort starka intryck på oss i olika avseenden.
Ni som hittills har fått rosen har varit väl förtjänta av den!

* Nästa ros delas ut i slutet av denna månad! *

Lååång uppdatering även denna gång! Så ovanligt!

~ SKÖT NU OM ER ALLA!  ~

NYHETER: 28/2  Så har vi i helgen avverkat tävling nr 2, detta nya år 2011.  Kvällstävling ridhus i Vilhelmina. En av mina favoritklubbar, alltid så trevligt att tävla där. Alla är öppna och glada mot varandra och inga sura eller avundsjuka miner så långt ögat når. En härlig stämning kan förgylla en tävlingsdag enormt mycket. Domare för samtliga klasser var Cecilia Lundgren.

Men först ska det gratuleras till valpköpare, som varit på utställning i helgen! Hurra vad ni är bra! Birgitta & hennes glade Santos debuterade på inofficiell utställning i Timrå i Söndags. De vann sin valpklass med HP, blev BIR-valp och slutade sedan som BIG-2 i gruppfinalen! GRATTIS i massor till er och ett berömmande ord ska Birgittas dotter Malin ha som var den som visade Santos så proffsigt i ringen!
Birk, som ägs av Susanna & Kurt blev tvåa efter Santos och han fick också HP. Två jättefina bröder som säkerligen kommer att visa framtassarna mera framöver, kanske inom både utställning och jobbabiten? Önskar att vi också hade fått varit där och beundrat er i ringen. 

Kan bara säga att vi är så stolta över er! Oavsett resultat så är det så himla roligt att ni valpköpare anmäler er till diverse tävlingar/prov, och tycker det är kul att ha hund och att aktivera er, oavsett om det är på låg eller hög nivå och oavsett om ni inte ens tävlar utan bara tränar, så är det guld värt att veta att ni gör något tillsammans med era hundar. 
- SE RESULTAT –

Åter till lydnadsprovet:

Till skillnad mot den senaste tidens träningar & tävlingar, där Bruno varje gång har känts taggad, fokuserad och säker på alla moment, så var dagsformen på denna tävlingsdag inte riktigt på topp.
Fick en lite konstig känsla redan från morgonen då han vägrade äta sin frukost (har i skrivande stund fortfarande inte ätit, dagen efter…Har alltså hoppat över hela 3 mål med mat…) sedan fortsatte dagen i samma frånvarande stil. Kanske den långa resan och att det var tävling på kvällen också gjorde sitt till?  Fast det är ju bara Bruno som kan förklara sin känsla…Önskar att man kunde läsa sina hundars tankar fullt ut, vad de tänker, känner och sist men inte minst hur de mår.

Redan vid de gemensamma momenten platssittande & platsliggande i grupp så ”jobbade” han inte uppmärksamt, utan var lite lat och var faktiskt under platssittande på vippen att lägga sig redan några sekunder efter att vi avvikit utom synhåll! Hade tydligen gäspat (tecken på stress?) och samtidigt sett allmänt trött ut. Fick lite poängneddrag då han både på sitt & ligg förflyttade sig också.

Sedan när det var vår tur och de enskilda momenten började så gjorde nog Bruno sitt allra sämsta fritt följ någonsin…Han brukar alltid gå fritt följ så följsamt & fint och aldrig tappa ögonkontakt med mig och han brukar heller aldrig sväva ut ifrån min sida, men det gjorde han bitvis denna gång, fick därmed bara 7,5 poäng. Dumrutan så utförde han alla ställningar bra, men vände sig lite mot  mig vid ståendet och även ngt vid sittande när jag skulle hämta upp honom, det bidde en 8:a.

Med andra ord så kändes han lite ”puckad” i mycket (förlåt fine Bruno) Men ska väl inte helt döma ut honom, för han gjorde ändå en hel del bra saker också, på flera moment. Men det räcker att några moment går dåligt så är det svårt att få bra slutpoäng.

Tyvärr nollade vi vittringen då han först sprang mot dumrutans vita markering som låg strax framför vittringspinnarna. Sedan när han kollat där så gick han raskt tillbaka till pinnarna och tog direkt en pinne och vände tillbaka till mig. Jag var helt bergis på att han bara högg första bästa pinne! En bit ifrån mig så släppte han pinnen?! Jag kommenderade ”sök apport” en gång till för att han skulle få chans att göra rätt. Han letade och snusade på samtliga pinnar 3 ggr om, men utan att plocka upp någon…. Då sa domaren till mig att avbryta. Just då kände jag bara att jag ville så gärna att han skulle få avsluta rätt, men vad glad jag blev då hon sa att det var ju rätt pinne som han tagit från början! Jag tycker Bruno var jätteduktig som inte gjorde ett desperat försök att bara ta upp någon pinne sen, för där fanns ju faktiskt inte mattes pinne! Ibland kan man, trots en nolla på ett moment, ändå känna glädje över hundens utförande. I det här fallet så blev det ju rätt, fast det blev fel i själva beskrivningens utförande. Med nollan så slutade vi på 238,5 poäng och ett 2:a pris. - SE RESULTAT –

Tänker inte fästa alltför stor vikt vid att Bruno denna gång kändes rätt så obalanserad och okoncentrerad. Jag tänker inte skylla på något speciellt heller, även om jag i vissa moment faktiskt kan ana mig ganska säkert till varför det inte blev så bra i en del utförande, det tror jag att jag snabbt kan lösa. Men i det stora hela så tror jag faktiskt att Bruno hade en lite sämre dag. Hundar är bara djur och inga robotar eller maskiner som vi på förhand kan veta med säkerhet hur de kommer att sköta sig.

En del åskådare berömde Bruno och tyckte han var så duktig, det känns förstås jätteroligt att det ändå inte såg alltför förskräckligt ut, men det känns nästan lite fånigt och som en dum egoistisk ”ursäkt” när man svarar att ens hund inte alls presterade såsom denne/denna egentligen brukar … Men faktum är att jag tror nog att vi alla hundägare känner våra hundar utan och innantill, och det en utomstående inte vet kan den heller inte se eller förstå.

Jag tror heller inte att man alltid bara kan ”skylla” på hunden. Jag tror faktiskt, om Bruno (liksom mig) kunde tala fritt ur sitt hjärta…att han skulle tycka att hans matte också var väldigt annorlunda & nästan dålig i sitt utförande…För fy tusan vad nervös jag var denna gång! Hur ska man då kunna lotsa sin hund genom provet, på bästa sätt? Jag blir alltid lite pirrig när jag ska tävla, oavsett i vilken gren. Men det är nästan en färd ned till dödsriket att känna sig så här sjukt nervös…Jag vet ju att vi kan och jag vet att jag inte ska fokusera på människorna runt omkring, men ändå så spökade nervositeten denna gång riktigt extremt mycket, och jag blir så medveten om att vi har allas blickar på oss…

Det är verkligen synd att man inte älskar att stå i centrum, jag tror det hade varit lite lättare då…

Men vi har överlevt alla gånger tidigare och så nervös som jag var denna gång brukar jag tack & lov inte vara annars. Och det är ganska skönt ändå, att låta ”solen få gå i moln” ibland. Bruno har gjort så bra ifrån sig nästan jämnt annars på tävling, så det lättar faktiskt lite på ”pressen”, att nu ha fått ett bakslag.
Nästa gång bör vi ska kunna göra en bättre tävling, kan inte vara svårt att slå helgens utförande i alla fall. Vi går vidare och fokuserar på att hitta säkerheten tillsammans igen och så hoppas vi att solen snart tittar fram på nytt. 

Woops! Så lååång uppdatering det blev! Inte min mening från början…Har en tendens att skriva alldeles på tok för mycket! Ni som följer hemsidan får gärna ge en vink om det blir för mycket av det ”goda”, ibland.
Någon gång ska jag ta itu med min dröm om att skriva en bok! Har som jag kanske nämnt tidigare, sedan barnsben, haft en stark längtan efter att få skriva en alldeles egen bok.
Har ingen aning om det ska vara en praktisk hundbok, en barnbok, en berättelse, en saga eller något annat. Men om drömmen går i uppfyllelse och jag gör slag i saken så lovar ni väl att ni köper min fina bok? 

Har ni orkat följa uppdateringen ända hit ner så har ni gjort det väldigt bra!
~ Sköt om er alla! ~
Och på återseende, om inte alltför lång tid!

NYHETER: 23/2  Årets första lydnadstävling (för oss) har gått av stapeln i helgen.  Startade med Bruno i elitklassen där han duktigt jobbade sig  fram till ett 1:a pris med 302 poäng! Och som grädde på moset så vann vi även vår klass! Är så glad!! Och Bruno han blev extra glad då matte köpte med sig ett stort ben till honom, på väg hem från tävlingen. Bruno är värd sin vikt i guld, så egentligen borde han vid speciella tillfällen få allt han vill ha! Men snäll och tacksam som han är, så blir han överlycklig för precis allt man ger honom, oavsett vad det är. Men alla lyckligast blir han förstås när man ger honom kärlek & omtanke i form av klappar och så när vi hittar på en massa roliga upptåg tillsammans, och det gör vi ju nästan jämnt!

Jag ger mig tusan på att Bruno kände på sig att vi skulle ut och tävla. Mest troligt så läser han av mig väldigt väl. Dagen innan tävling så följde han efter mig överallt inne i huset och tittade förväntansfullt på mig.  När han var ute på gården själv och jag tittade ut genom fönstret så satt han precis framför hopphindret och såg ut att vilja hoppa, själv och utan förare! Ja, vad vet man vad som rör sig i sina hundars huvuden…Kloka är de i alla fall, det är ett som är säkert! 
- SE RESULTAT –

Så här blev Brunos poäng:
Sittande i grupp – 10 Poäng
Platsliggande – 10 Poäng
Fritt följ – 9 Poäng
Dumrutan – 9 Poäng
Inkallande  med ställand & läggande  – 9 Poäng
Sändande m. lägg & inkallning (Rutan) – 8,5 Poäng (Bruno var på väg  mot dumrutans  sågspånsfläck och fick omdirigera honom in i rutan)
Apportering m. dirigering – 10 Poäng
Apport metall & hopp över hinder – 10 Poäng
Vittringprov & apport – 10 Poäng
Fjärrdirigering – 9,5 Poäng

Ja, man får verkligen skratta åt hundarna! Valpen Brolle tex, är så glad när han är ute på gården själv. Han leker och grejar för sig själv med alla sina saker som han har ute. Hans favorit är en jääättestor teddybjörn som han släpar omkring på och leker med, nästan lika stor som han själv! Han har även en lite mindre leksak som han hela tiden kastar upp i luften, och det högt, om och om igen! Vet inte vart hundarna får allt tok ifrån, men påhittiga är dom minsann! Och det som är extra roligt är att dom kan ta sig för saker på egen hand och aktivera sig själva lite också.

Brolle är förresten väldigt duktig på att bära ved! Han hämtar vedträd på vedträd från vedhögen ute och leker glatt med dessa. Det är dagligen en massa vedträn utdragna på gården, och det duger inte att leka med de som han redan dragit fram, oh nej, det ska vara nya vedträn hela tiden!

Samma dag som det var lydnadsprov så deltog Susanna & Kurt med sin valp Birk på Open Show i Ö-vik. Det gick så bra för dom! Birk skötte sig som om han inte gjort annat och fick jättefin kritik av domaren. Birk vann sin klass med HP och slutade sedan som 2:a Bästa hanvalp! GRATTIS!!! Så roligt att ni redan är ute och visar framfötterna!  - SE RESULTAT -

Har även trimmat av Brolles kullbror Santos, han blev liksom Birk så fin! Bort med en hel del päls och sakta men säkert så framträdde en mycket fin gosse i sin nya fina  ”kostym”. Önskar Santos & Birk med ägare lycka till på kommande utställning i helgen. Ni får säkert en jättetrevlig dag tillsammans med Lotta.

Bruno ska istället för utställning åka och tävla lydnad, och det ska också bli roligt. Men måste försöka pricka in några fler utställningar i år, men ibland krockar saker och ting och man måste välja vad man vill åka på.  

Och så har vi kommit till givande av Dagens Ros,
som ges till någon/några som är väl värda den finaste
Lanjelins rosen som finns! 

DAGENS LANJELINS ROS
ges till

Gunilla Malmqvist i Ottsjön

”Häst & Tollar tokiga tjejen” som flyttade till Jämtland
från Linköping med fam.
En jättetrevlig tjej som vi tränar framförallt mycket jakt med.
Är väldigt glad över att ha fått lärt känna Gunilla,
vi har samma tänk i vår träning och allt
bara flyter på när vi träffas med våra hundar.
Det är guld värt att ha bra träningskamrater!

Ser fram emot vårens jaktträning!

~ Må nu så gott alla som vi känner, men även er som vi inte känner! ~

 PÅ ÅTERSEENDE SNART!

NYHETER: 19/2  Kallt, kallare, kallast…Ja, kylan biter sig fast och kallare ska det tydligen bli. Burr!!
Men det är bara att vackert bita ihop och se fram emot mildare väder som den ”riktiga” vårvintern snart kommer att bjuda på, snart alldeles snart! Sådana dagar då man kan ta av sig vantar och ändå inte frysa. Dagar då det droppar från taket och man bara vill vara ute och ta tillvara på det vädret bjuder på. Fint väder i kombination med en lika fin natur är minsann som balsam för själen.

Det lär inte bli så mycket lydnadsträning den kommande veckan, pga kylan. Har 2 inomhustävlingar framför oss, så det hade ju inte varit helt fel att kunna träna lite… Men vi får väl mentalt ”vila oss i form” och aktivera oss åtminstone fysiskt, genom långa skogsturer, både till fots och med skidor. Fast skidåkning och bister kyla är heller ingen höjdare, så jag tippar på att vi nöjer oss med att ta oss fram till fots, allihopa.

Goldenklubben Jämtland/Härjedalen har haft sitt årliga årsmöte. Tyvärr så ställde jag in planerna på att åka på mötet. Ibland måste man faktiskt prioritera och faktiskt välja bort en del saker… Då det har varit så mycket åkande kors & tvärs ett tag innan och som även kommer att bli ett tag till nu framöver, så kändes det då inte alls lockande att en lördagkväll åka 16 mil själv för att delta på ett möte, dessutom körandes i mörker och kyla. Att det dock skulle ha varit väldigt trevligt att ha deltagit och träffat alla andra, med middag och allt, ja det tvivlar jag inte en sekund på. Men det kommer flera tåg!

Bruno verkar i allafall gå i sin fina mormor Sagas fotspår och tog återigen hem utmärkelsen
* GRK J/H Allroundgolden 2010 *!

Vi har så mycket roligt ihop och Bruno är på något sätt så mycket mer än en hund! Han är så klok och så himla go! Överdriver nog inte om jag säger att ens hjärta svämmar över av ömhet och det är en sann glädje att ha honom vid sin sida. Ska se till att ta tillvara på åren med honom, vet hur fort ett hundliv går och om några år så är han en gammal man, men fortfarande en lika kär vän…

Allt gick så fort i fjol när Bruno blev lydnadschampion. Sommarens valpkull tog väldigt mycket tid och när jag återupptog tränandet med Bruno, efter att valparna flyttat hemifrån, så gick allt väldigt fort.

Helt plötsligt så stod jag där i september, med en hund som kändes väl genomtränad och klar för debuten i elitklass. Av 7 starter inom loppet av 2 månader så fick Bruno 6 st 1:a pris och glädjande nog lydnadschampionatet. Tack Bruno för ett gott & trevligt samarbete!

Fam. Axelssons hund ”Easi” blev GRK J/H 4:e bästa Allroundhund, tack för allt jobb ni lägger ner på ”Easan” (kärt barn har många namn”)!

Väldigt ofta tänker jag på hur i hela friden lyckades jag träna in det där och det där med hundarna….När man börjar träningen med en ny valp så känns det väääldigt avlägset att man ska kunna klättra uppför trappstegen, oavsett vad det än gäller. Men så bara faller alla bitar bara på plats och så har man utan att man egentligen förstod hur det egentligen gick till, lyckats förmedla det man ville till sin hund.

Jag sätter nog inte riktigt rätta ord på hur jag menar…Men det är så fascinerande att träna djur och man försöker på bästa sätt locka fram ”retningar” till att få hunden att utföra saker & ting och en vacker dag så förstår ens hund fullt ut vad det var man ville. När man är just ”här och nu” och är mitt upp i träning av något slag, så tänker man inte så mycket på detta, men när man ser tillbaka så förstår man liksom inte hur det gick till…Hur har hunden förstått allt?!

Lämnar ämnet nu då tankarna finns i mitt huvud och tankar kan vara svåra att förmedla rätt, och svåra att skriva ner också, åtminstone kortfattat, och det är jag dålig på, det här med att skriva bara lite.

Snart lydnadstävling! Fjärilarna i magen börjar göra sig hemmastadda och även om de än så länge bara fladdrar till lite lätt, som en svag vindpust, så vet jag att de välkända fjärilarna kommer att göra uppror och starta en rejäl orkan när dagen tävling närmar sig. Men det är en rätt så häftig upplevelse att fladdra omkring på gummiben emellanåt och för att inte tala om känna de fladdrande fjärilarna i magen! Till er som inte vet hur det känns, ut och tävla så får ni kanske stifta bekantskap med diverse upplevelser!

Avslutar med givande av Dagens ros,
som ges till någon/några som är väl värda den finaste
Lanjelins-rosen som finns!

~ DAGENS LANJELINS ROS ~
ges till 

Susanna & Kurt Axelsson  i Östersund

Som följde sina hjärtan och tog hand om fine Birk,
fast det egentligen inte var meningen, eller…?
Susanna & Kurt lägger ner både tid & kärlek på sin hund.
Tror att det var kärlek vid första ögonkast…
Och Birk har minsann inte kunnat få bättre ägare!

”Det finns någon mening med allt”  

~Ny uppdatering kommer snart, efter att vi tävlat ~

 SKÖT OM ER!

NYHETER: 11/2   Det är kallt ute! Men solen visar sig från sin bästa skinande sida, och gör nog även de flesta av oss skinande glada!  Har många järn i elden och även om det ibland blir lite mycket inplanerat (givetvis självvalt och oftast roliga saker) på en och samma gång, så är det minsann härligt att känna att man lever! Tids nog så sitter man där, gammal & grå, på en lika gammal & grå pinnstol. Så det gäller att passa på medan man kan. Men förhoppningsvis så är det många, många år kvar tills åldern sätter stopp för alla roliga aktiviteter. Och det allra viktigaste är ju att leva här och nu!

Två träningar i ridhus har vi hunnit med. En träning med bästa träningskamraterna, samt en ”öppen” träning, där det dock bara var jag och en tjej till med sina hundar som kom. Men hade även där en effektiv & gemytlig träning där jag & Bruno körde lite av varje ur elitklassens alla moment. Kul har vi alltid när vi tränar och det är så himla härligt att se glädjen lysa ur hundarnas ögon och för att inte tala om deras kroppsspråk, inte bara efter ett moment, utan även under ett moments utförande. Gillar när hundarna har glimten i ögat, den ska jag se till att bevara, så länge de lever. För utan glädje kommer man inte långt här i livet. Tänker själv på det ofta, att man måste försöka hitta glädjen i det mesta, då går allt mycket lättare. Visst finns det dagar och händelser som inte alltid är enbart solsken, men mycket tror jag det beror på hur man gör det till själv, hur man ser och tar saker och ting. Det går att lära sig tänka positivt, i det mesta faktiskt, testa får ni se!

Sätter inga mål för vad hundarna ska prestera på tävlingar under år 2011. Det som komma skall, ja det får helt enkelt visa sig. Däremot så finns det MYCKET vi ska hitta på, i tävlingsväg. Tänkte göra en liten semestertripp till grannlandet Norge och då försöka pricka in någon lydnadstävling där. Det vore väldigt roligt om Bruno kunde få titulera sig Norsk Lydnadschampion också. Vem vet, om det lyckas så kanske man blir lite sugen att ta en semestertripp till Finland också… någon gång. Frågan är om man skulle förstå tävlingsledarna där…Norska är ju ändå ganska lätt att förstå, men finska? Ja, om det inte då är på svensk/finska förstås, det skulle ju fungera. Någon där ute som har tävlat lydnad i Finland?

Ja, en massa annat blir det också, hur ska vi egentligen hinna med allt roligt!!! Säsongen för jakten tex går så fort, så fort. Svisch säger det så är det höst. Men det är till att sätta igång så fort snön tinat bort. Det som måste tränas mera på med Bruno för att kunna ta något pris på jaktprov i Nkl är detta med skott. Han går i gång på skotten och blir på tok för ivrig från början. Men i år ska ”krutet” läggas på ”krutet"!

Två av Brolles bröder ska ut på utställning snart. Så roligt för oss uppfödare att ni vill ”göra något” med era hundar. Det viktiga är inte att prestera eller att ”vara något”.  Det behöver heller inte vara tävling ens en gång. Bara vetskapen att hundarna får göra något, tillsammans med sina ägare, ja det gör så gott i en uppfödares hjärta.  

I onsdags så trimmade jag en av valparna och han blev så stilig så! Om 1 vecka ska den andra brodern trimmas så han också blir i utställningsskick. Så roligt att ni är intresserade och extra roligt att en tredje valpköpare som också äger en hane från denna kull möter upp de andra för att hålla dom sällskap under dagen. Önskar er lycka till och framförallt att ni får en jättetrevlig dag tillsammans! Önskar att vi kunde vara med er, men vi är på lydnadstävling då. Vet att det finns fler Lanjelins-hundar med ägare som under året också kommer att delta på en massa saker, bla viltspår, lydnad och kanske jaktprov. Men först måste vintern släppa taget och efter det så ger sig nog våren tillkänna!

Och så har vi då kommit till givande av Dagens ros,
som ges till någon/några som är väl värda den finaste
Lanjelins rosen som finns!

~ DAGENS LANJELINS-ROS ~
ges till

Josefine Häggman i Brunflo 

Josefine  är sedan någon månad webmaster för vår hemsida.
”Jossan” sitter som ordförande i GRK J/H och är webmaster även där.
Ett kanonjobb gör hon!
 www.jamtland.goldenklubben.se
Goldenklubbens hemsida har ”Jossan” knåpat ihop.
Mest troligt så föds det en ny hemsida hos Lanjelins framöver också.
Om någon söker efter någon som kan göra en hemsida så
kan vi varmt rekommendera denna duktiga tjej!

~ SKÖT OM ER ALLA! ~

NYHETER: 2/2   Valpträff i ridhus har vi haft i helgen. Ett glatt gäng var det som dök upp tillsammans med sina fina hundar. Det var bara 3 valpar från själva kullen, men medräknat alla som deltog så var vi sammanlagt 7 personer och 9 hundar. Alla hundar fick vara en sväng i ridhuset, men mestadels valparna som efter önskemål fick träna en hel del utställningsträning och även lite positiv apporteringsträning. Lite andra småtips ang vardagslydnad fick ägarna också med sig hem i bagaget. Vi började med fika och avslutade med lite mat i magen. Hundträning och något gott att stoppa i munnen hör liksom ihop. Man blir faktiskt hungrig av att träna.

Tyvärr blev det inte mycket fotografering då det inte går att fota så bra inomhus. Men hoppas att någon annan har bilder att dela med sig av till oss.

Det var verkligen roligt att se så pass stora framsteg hos valparna och deras ägare med de saker vi tränade på, och det på relativt kort tid. Samtliga valpar är så glada och även om det finns ”tusen” sätt att träna hund på (nästan) och att varje hundägare har sitt sätt att lära in saker och ting på just sin hund, så är min grundtanke väldigt enkel. Att vad man än gör & begär av sin valp/hund så ska hunden känna glädje i det den utför. Beroende på hur man tränar sin hund så avspeglar det sig sen i hur hunden utför saker & ting.

De valpar som deltog var samtliga väldigt glada och hade en härlig framåtanda! Ni har verkligen ett bra grundmaterial att bygga vidare på! De är ju fortfarande bara ”bäbisar”, och allt behöver inte ske över en natt. Skynda långsamt och träna heller få gånger men med kvallite än att träna ofta men ej konsekvent. Och så inte att förglömma, att träna med glädje!

En annan sak som också är jätteviktig, det är att träna en hel del saker med harmoni, dvs ibland vill man ju tvärtom att  hunden inte ska vara alltför glad & uppspelt, som åtminstone jag vill ha dom när jag ska träna tex lydnad. På en utställning däremot, ska en hund snällt kunna stå stilla en stund i ringen, hos veterinären ska den kunna sitta lugnt osv. Det jag tänker på ang. att träna med harmoni, det är att hundarna givetvis fortfarande ska ha nyfikenheten & glädjen med sig, men även viljan att fokusera på oss förare och sedan då utföra saker & ting med ett behagligt lugn över sig, istället för att vara alltför uppspelta.  Hunden ska helt enkelt kunna känna sig trygg & avslappnad med oss som förare, och lita på att det vi begär av den för stunden är det enda rätta. Vi är de trygga flockledarna och hunden ska med egna ögon lära sig att upptäcka att vi är trevliga, trygga & roliga varelser som det lönar sig att vara till lags.

När man vill ha dessa stunder som utstrålar harmoni, då måste vi som förare snabbt ändra träningssätt från fart & fläkt till ett betydligt lugnare förhållningssätt gentemot hunden. Rösten måste vara lugnare, belöningen ska vara lugnare, våra rörelser måste vara lugnare, kort sagt så måste vi förare utstråla ett behagligt lugn som smittar av sig till hunden, samtidigt som vi ändå vill att hunden ska jobba tillsammans med oss. De ska uppmärksamt & lugnt lyssna på vad vi har att ”säga”. Hundar är fantastiskt duktiga på att lära sig och otroliga på att läsa av oss människor, väldigt kloka varelser!

Skulle kunna skriva en hel bok tror jag! Men inte här och nu, det får bli en annan gång….

Säger TACK till alla ni som deltog på valpträffen denna gång, hade en jättetrevlig dag tillsammans med er. Nästa gång det drar ihop sig till träff igen bör vi ska kunna hålla till utomhus och grilla över öppen eld, och solen ska vi ha med oss! Mer info kommer på hemsidan längre fram.

Bruno är nu anmäld till 2 lydnadsprov i februari. På fredag så har vi hyrt ridhuset igen för att köra den sista inomhusträningen innan tävling. (Kommer att sakna Gunilla & Bozz då…Men snart så är ni på G igen!)
Får hoppas att det fortsätter att vara milt ute sen, annars blir det svårt att träna på saker & ting, då kylan gör att tassarna inte klarar av moment där hundarna ska stå stilla en stund som vid tex ”Dumrutan” osv.
Det känns härligt med en helt ny säsong som öppnar portarna för oss hundägare. Ska bli så roligt att återse alla vi känner på diverse tävlingar/utställningar i år. Trevlig samvaro förgyller minsann en tävlingsdag också!

Skrev tidigare om att vid varje uppdatering ge Dagens ros till någon/några som är
väl värda den finaste Lanjelins-rosen som finns! 

DAGENS LANJELINS-ROS
ges till 

 Lotta & Björn i Sundsvall
som gör ett fantastiskt jobb med sin ögonsten Lucas och hans rehabilitering!
Det värmer i våra hjärtan att Lucas & Isac har sådana fina ägare.

~ Sköt om er alla, på återseende snart! 

NYHETER: 26/1  Vi har gott om energi! Härlig energi! Försöker varje dag göra oss av med den också. Har haft min långledighet på 10 dagar nu och varje dag har varit fylld av aktiviteter. Gillar när man nöjd och belåten kan luta sig tillbaka på kvällen och softa, gärna med nåt gott framför tv:n, och verkligen känna att man gjort rätt för det.

All jul är undanstökad och nya gardiner är upphängda och en hel del damm är helt plötsligt puts väck…åtminstone för ett tag. Har städat ur garderoben med kläder jag sällan använder och det är så skönt att rensa, det känns så rent och fräscht att inte ha för mycket i garderober och skåp. Och tänk vad bra, nu kan jag ju fylla på med nya grejer och det med gott samvete!  

Hundarna får minst 1 mil kondtionsträning varje dag. Oftast promenader men lägger även in skidåkning ett par gånger i veckan också, efter att vi först värmt upp med en lång skogspromenad. Tycker man ska tänka på att både en själv och hundarna är uppvärmda i musklerna innan man lägger i väg. För det går ju ganska fort undan med skidor ibland, framförallt om man spänner på sig skate-skidorna. Hundarna springer lösa, så de kan själva välja mellan att hänga med mig när det går lite för fort, eller att  trava på lite lugnare om de blir trötta, och hinner istället i kapp mig på något ställe där det går lite saktigare.

Försöker även åka utan hundar i vårt elljuspår på byn, för att själv få jobba lite extra. Tyvärr så får inte hundarna alls följa med dit, det är hundförbud där.

Lydnad tränas var och varannan dag. Bruno känns riktigt säker i det han gör, önskar bara att mina tävlingsnerver kunde hålla sig i styr. Det är ju så viktigt att ge rätt signaler till hundarna, och alltför mycket pirr i magen kan ställa till det. Men på något vänster så brukar jag alltid klarna till när jag äntrar planen och har gjort det första momentet på tävling (Fritt följ). Efter det så brukar jag kunna andas någotsånär i alla fall. Men jag kan ändå känna att det trots allt är en viss tjusning med att tävla och vara nervös. Liite fjärilar som killar en i magen ska man ha och på en tävling kan man aldrig i förväg veta exakt hur det kommer att gå, det är ju en viss spänning i det också. Kort sagt, att tävla är trots allt väldigt roligt!

Brolle-valpen är jätteduktig på att apportera och det jag sätter högsta betyget på är att han glatt kommer med apporten i munnen oavsett om jag ger honom den eller om jag har kastat den. Vi har jobbat på den biten, dvs att han ska tycka det är jätteroligt att komma in med sitt ”byte” och glatt visa upp det. Känns som om den biten är klar nu. Är så himla nöjd och det är riktigt roligt att småträna lite på saker som så småningom kommer att ingå i ett helt lydnadsmoment.

Har som mål att använda Brolle inom allt, dvs lydnad, jakt, viltspår och utställning. Agility skulle jag också vilja hålla på med, men frågan är om tiden räcker till det också…Blir kanske som med de andra vovvarna i huset, att dom får ploja lite med agility banan och ha skoj i alla fall. Att tävla även där kräver ytterligare tid och har man flera hundar som ska tränas så kan man inte alltid greja med allt. Var sak tar sin tid. Lydnaden & jakten är prio nr 1.

Ser i alla fall fram emot våren och barmark då Brolle ska få apportera dummisar i skogen. Viltspår (bäbis-spår) hann vi lägga innan snön kom och han var ruggigt duktig på det, och ändå var han bara en plutt då. De riktiga anlagen för jakten visar sig i år, och förhoppningsvis så har han som Bruno en stor arbetsglädje även där.

Men vi kommer inte att ha någon brådska, tänker leka fram allt med Brolle också, precis som med de andra hundarna här hemma, just för att han ska bibehålla sin spontana glädje i allt han utför. Glädje är så viktigt, i största allmänhet, oavsett vad det är. Livet är en enda stor glädje! Ja, själva livet är ju en enda stor fest!

I helgen blir det valpträff igen.  Tyvärr så blir det två som inte deltar denna gång. Vi hade tyckt det vore så himla roligt att återse alla valpar med dess ägare på våra arrangerade valpträffar, just för att man förenar hela kullen samtidigt och inte bara träffar en och en. Men det kommer flera ”tåg” och vi kommer att ordna några arrangerande träffar till för ”grabbgänget 2010” längre fram, hoppas alla kan komma då. Men denna gång blir det alltså en liten skara på 3 valpar, men ändå inte sagt att det blir en sämre valpträff för det! Oh nej, vi ska nog ha det riktigt trevligt i varandras sällskap och glädjas åt att beundra våra valpars likheter och olikheter, samt en massa annat.
Skratta en hel del lär vi nog garanterat göra åt de ”små”, och ett gott skratt förlänger minsann livet!

Ny uppdatering efter valpträffen i helgen.
Sköt om er alla!

NYHETER: 20/1  Hundar, hundar och åter hundar! Här är det mycket hund som tar den mesta av tiden, och det är ju det liv man ”lever”. Hundar är inga döda ting så att säga, utan de tar och kräver sin tid, och sin man eller kvinna. Men det är bara så himla roligt! Har man ett stort, brinnande intresse så går allt som på räls och man får dessutom så mycket glädje tillbaka!

Här tränas det både konditionsträning för den fysiska formen, och så då en hel del hjärngympa för att hålla hjärncellerna vid liv, och detta kan man väl säga gäller för både hund & förare!

Snart ska Bruno anmälas till lydnadsprov och vi har efter jul börjat samträna lite igen med våra allra bästa lydnads-träningskompisar, Gunilla & Roland. Vi fungerar så bra ihop och det går så snabbt och smidigt när vi tränar tillsammans. Oftast så agerar vi tävlingsledare åt varandra när vi tränar ihop. Ett moment blir inte alls samma sak som på en tävling när man själv måste gå och lägga ut ”grejer” som vid tex apportering med dirigering, vittring osv. Det är dessutom så viktigt att hundarna lär sig koppla bort tävlingsledarens röst inne på plan och bara gå på ens egna kommandon, annars finns risk för tjuvstart. Så det är guld värt att få hjälp med lite sådant + att det är så roligt att träffas och prata hund och sist men inte minst fika lite också!

Gunilla är dessutom min allra bästa jaktträningskompis, en nyfunnen vän från Linköping som flyttat med sin familj hit till Jämtland för något år sedan.

Har förstås en hel del andra hundvänner som vi också samtränar ihop med ibland, fast det blir inte lika regelbundet så att säga. Men dessa betyder förstås också mycket och man kan aldrig ha för många vänner! Tack alla för att ni finns! Även ni som vi kanske mest pratar i telefon med, där avståndet ställer till det med att kunna träffas så som man vill. Ni går heller inte av för hackor!

Tidigare i veckan så var jag och Brolle-valpen i stan och vi träffade Susanna som äger brorsan Birk. Vi tränade lite smått på ”ditt & datt”. Sedan gick vi en miljötränings-runda på stan. Stannade till vid busstorget där vi gick in och satte oss vid ett mysigt fik och gjorde en beställning av chips och läsk, som värsta tonåringarna!

Våra kära fyrbenta låg så snällt vid våra fötter och de skötte sig strålande från början av vår träff tills vi skildes åt. Tack Susanna & Birk för trevligt sällskap!

Kommande valpträff är planerad till den 30 januari. Datum är spikat i alla fall och väntar bara på att få bekräftat att ridhuset är till vårt förfogande då. Ytterligare information kommer inom kort.

Sköt om er nu och njut av solen som börjar titta fram alltmer och som värmer kropp & själ!

Återkommer snart med nya nyheter!

NYHETER 5/1 VÄLKOMMEN ÅR 2011!!! Hoppas att det nya året bjuder på många roliga händelser! Och framförallt att vi alla får vara friska, både vi tvåbenta och så förstås de fyrbenta!

Nyårsaftonen tillbringades mestadels hos mina föräldrar där det under kvällens tidiga timmar inte small så värst mycket, till skillnad mot vad det hade gjort runt där vi bor! Tur att vi flydde fältet! Tolvslaget tillbringades i bilen körandes på vägarna för att helt och hållet skona hundarna från att behöva höra smällarna. De få raketer som hundarna dock under kvällen hörde gick ändå ganska obemärkta förbi och valpen Brolle, han var cool som en filbunke.

Många skriver en resume av året som har gått. Kanske dyker det upp en sådan här också, ganska snart. Om inte, så kanske det kan bli en sådan nästa år.

Men kan väl säga att de två största och absolut de roligaste händelserna år 2010, var att Bruno blev Svensk Lydnadschampion! Och så att ett nytt gäng  Lanjelins-valpar föddes!

Många nya och trevliga människor har vi träffat och lärt känna under året och det är alltid lika roligt!

Mindre roliga händelser, som tack och lov är väldigt få, stoppas in i ett alldeles eget litet fack och där får de vara, för ingen saknar negativa händelser. Nu är det dessutom ett nytt år med ett nytt sikte på en massa roliga saker som vi har framför oss. Jag hoppas att alla detta år väljer den ljusa vägen och inte fastnar i dystert tänkande. Här blir det absolut glad och ljus energi, som vi gärna sprider till er andra, hur blir det för er?

Dagen innan nyårsafton så var vi tre stycken hundälskare som hyrde ett varmt ridhus för lydnadsträning. Även två valpköpare kom med sina valpar, Santos & Birk. De satt på läktaren för att träna den viktiga passiviteten och för att se på när vi tränade. Det var också jättebra träning för oss, att få träna med lite störning på läktaren. De glada valparna fick förstås också leka av sig i det varma ridhuset, sedan vi tränat klart. Gissa om det var uppskattat! Oj, vad det värmer i en kennel-mammas hjärta när man ser ”sina” valpar vara såå lyckliga och för att inte tala om att man ser hur mycket deras ägare tycker om dom! TACK för att ni tar så väl hand om valparna och låter oss få inblick i deras liv, det betyder enormt mycket! Passar på att skicka en varm kram också till Lotta & Björn i Sundsvall för att ni månar väldigt mycket om era fyrbenta, få har sådan värme & omtanke i sig som ni! Finns många, många andra som är värda att nämnas också, får kanske ge ”dagens ros” till någon i varje uppdatering hädanefter.

Det var i allafall jätteroligt att samträna och Bruno, han var som vanligt glad och pigg som en mört och förhastade sig lite från början i en del moment, vilket gav en hel del slarv och konerna flög iväg av hans framfart! Han är en racer och en himla rolig hund att jobba med. Bara han får börja träna regelbundet igen och inte är fullt lika supertaggad så blir momenten förstås lite mer städade också. Men jag måste säga att det är precis så här jag vill ha hundarna. Glada & lekfulla med en massa bus & galenskap i ögonen! Alla våra hundar har haft arbetsglädjen kvar i hög ålder. Gamla döva Saga tex tränades in i det sista och hade lika skoj då som när hon var ung. Nyckeln är kort och gott:  TRÄNA MED GLÄDJE!

Avslutar den långa uppdateringen med att meddela att kommande Valp-träff
blir förmodligen lördag 29 eller söndag 30 Januari.
Ska kolla upp om ridhuset är ledigt då. Mer info kommer bla här på hemsidan.

Bjuder på en massa bilder nu från samträningen i ridhuset, kanske inte av bästa kvalitet. Men bättre än inga bilder alls.

Ha det gott vänner! På återseende snart!