NYHETER: 22/12 Ber om ursäkt för att denna hemsida blivit så dåligt uppdaterad på sistone. Men ska (försöka) bli bättre på att skriva lite. Saker händer hela tiden och ”hunderiet” fortsätter här hemma som vanligt med långa skogspromenader och trevligt umgänge med hundarna samt lite lydnadsträning, dock inget tävlande alls (just nu). Kenneln har nämligen fått ett nytillskott i form av en tvåbent liten familjemedlem, en liten flicka som heter Livia och som i skrivande stund har hunnit bli hela 4 månader gammal. Därav har vi också varit osynliga på alla tävlingsbanor och det redan när Livia låg i magen. Många har undrat vart vi tagit vägen och vi borde ha uppdaterat hemsidan om denna nyhet för länge sen, men bättre sent än aldrig!
Tikarna är mitt i höglöp nu, som tur är så ställer mina föräldrar upp och har tikarna hos sig när höglöpet infinner sig vilket gör att alla får lugn & ro under dessa kärlekskranka dagar…. Snart är löpet över och då ser vi fram emot långa promenader med hela gänget samlat igen. Finns inget som är så mysigt som att ta en promenad i knarrande snö och med glada hundar springandes omkring en lösa.
Det börjar lacka mot jul och vi hoppas väl alla på en vit jul även i år. För att bo i Jämtland så har vädret verkligen varit upp & ned….regn, ishalka och plusgrader mitt i december! Tacka vet jag en vinter med snö och lagom temperatur, dock ska det förstås vara minusgrader. Börjar bli så sugen att få ta fram längdskidorna och få träna igen. Nu kära vänner önskar vi er en riktigt fridfull jul
Midvinternattnens köld är hård
NYHETER: 21/8 Så har vi kommit till mitten av augusti. Sommaren har varit fantastiskt fin och tror nog att kvarvarande tid av augusti och september kan bjuda på en hel del fina dagar med lagom värme. Tror inte att hundarna klagar om det skulle bli lite svalare än vad det varit i Juli. Det blev väldigt mkt bad i sjön för de fyrbenta när värmen var som värst, det var uppskattat. Har en jättefin sandstrand med vass längre ut i sjön som hundarna älskar att greja omkring i. Alla hundar är nedtrimmade och badade i schampoo, en massa hundplädar i hus & bil är tvättade, känns fräscht. Huset har fått sig en rejäl omgång städ också, känns lika fräscht det. Annars så har det varit en lättsam sommar vad det gäller vanlig städ då det inte varit så blött & lerigt ute = rena golv nästan hela tiden! Tänk att som hundägare så gör man ibland inte annat än att städa, men man är ju van efter att ha varit hundägare i så många år så man tänker väl inte så mkt på det egentligen utan gör det av bara farten.
Inga tävlingar har det blivit på sistone. Detta har varit ett år då jag tävlat nästintill ingenting och det lär inte bli så mycket tävlande resterande av detta år heller. Bruno har ju varit halt men är nu på bättringsvägen. Brolle har jag inte tränat klart inför hans lydnadsklass och Ida har jag tänkt börja träna lite jakt med i höst. Hon har ett mkt stort intresse av jakt & vilt, så det ska bli väldigt spännande att lägga in lite seriös träning och det mest grundläggande i alla fall i höst. I sommar har hon mestadels enbart fått levt livets glada dagar med skogspromenader och så då bad i massor och allmänt fått njuta av sin frihet igen efter sin långdragna skada. Hon njuter och är en mkt aktiv liten fröken som tar ingen allt som hon missat under uppväxten. Tindra är pensionerad förutom att hon fortfarande går att ta med på utställning och kan slåss om de bästa platserna, trots sin ålder.. Hon är riktigt fräsch och fin i kroppen just nu, men kommer ej att ställa henne något i år. Fy bubblan egentligen. vad vi har haft otur med diverse skador på jyckarna det senaste 1½ året! Inte klokt att det kan gå troll och att det ena bara avslöser det andra, man blir så måttligt road…. Men hoppas nu att det får vara lugnt, ett tag i alla fall. Och ni kan vara lugn, ni kommer att se oss på diverse tävlingsbanor igen, så intresset har långt ifrån falnat (om det nu är någon som kanske tror eller trott det.) Vi har bara ett pausuppehåll i just tävlandet, av flera olika anledningar.
Bruno är nu DNA testad fri (A) på GR_PRA 1 samt GR-PRA II. Roxy med sin ägare Ki Olsson har debuterat på sin allra första rallylydnadstävling ( inofficiell) och gick och vann sin klass och de blev dessutom klubbmästare i rallylydnad. Var bara 1 poäng ifrån full pott! Det gjorde ni bra tjejer! GRATTIS och lycka till också på kommande officiella lydnadsprov. Zimba med sin matte Kerstin Sundberg ställde tidigare i våras ut på Open Show och där vann de sin klass med HP och slutade sedan som 5:a Bästa hane. Ställdes också på en inoffare där han blev BIR & BIG-3. GRATTIS till er också! Ni är så fina och duktiga båda två! Lillebror med matte Birgitta Karlsson har ställt ut några ggr också med resultatet klassvinnare alla gånger och Excellent. CK:t har de varit snubblande nära, men han behöver växa till sig i kroppen lite mera bara. Jag tror att att CK och säkert CERT kommer att kunna komma längre fram, för detta är också en jättefin hund med bra konstruktion
. Vill avsluta med att önska alla en fortsatt fin sommar!
NYHETER 1/7 - Återigen länge sen det blev uppdaterat här på hemsidan. Skäms skäms! Sommaren är iallafall här för fullt med ömsom sol och ömsom regn. Men hundarna njuter av bad både i rent svalkande vatten i sjön, men också i precis alla stora eller små vattenhål de kan hitta i skogen. Klart att det svalkar gott och gör gott under promenaderna. Bad i rent vatten är förstås att föredra, men låter de göra som de vill då jag vet hur lyckliga de är när de får plaska i vatten, rent som smutsigt är ju inget som våra kära hundar bryr sig om inte.
På tävlingsfronten är det lugnt. Vi avstod ju årets Lydnads SM och tur var väl det för hade ändå inte kunna tävla med Bruno då han varit halt på ena frambenet de senaste veckorna efter att vi gått på lite andra tuffare skogspromenader där det hela nog blev lite väl roligt för hundarna, ty de for fram som dårar på sommarbete och vräkte sig fram över diken, stock & stenar…Det var efter detta som Bruno började halta på vänster fram. I går tog jag med honom till veterinären för undersökning. Slog ett par plåtar också för att säkerställa att han inte dragit på sig artros och det var en härlig känsla att se hur fina hans leder är, trots hans ålder och väldigt aktiva framfart under livet både vad det gäller tuffa hopp, skutt och snabba ”tryck” i arbete (jakt & lydnad) men också de dagliga (och faktiskt då smått galna & glada) framfarterna i skog & mark under våra vanliga skogspromenader. Han har fått sig en rejäl muskelinflammation och ska nu gå på Rimadyl och ta det lite lugnare ett tag innan han sätts igång så smått igen. Skönt att ha kollat upp det hela så man slipper oroa sig över ytterligare skador….Har haft ett tufft skadeår med hundarna av olika de slag. Övriga hundar här hemma har också semester från träning & tävling. Låter de ha lite härligt sommarlov och njuta av andra aktiviteter som att åka till mina föräldrars sommarstuga där det finns så mycket för dom att upptäcka dagarna i ända och där de kan hoppa i plurret när de vill & hur ofta de vill. Ida är fullkomligt galen i vatten! Hon kan simma, leka och greja i vatten i evigheter och det är så fint att se henne glad & lycklig. Förra sommaren gick hon ju i gips och sedan bandage en längre tid och så då enbart kopplad. Inget kul liv det för en så pass ung hund. Men det tar hon igen med råge nu! Hon har så roligt tillsammans med kennelns övriga hundar. Framförallt Brolle är hennes stora idol och de leker och pysslar mkt med varandra, men så är de närmast i ålder också.
Bruno har blivit pappa till en kull valpar hos Kennel Attigården. De är snart så stora att det är dags för dom att flytta till sina nya ägare. Mamma Trolla har skött sitt mamma jobb bra.
Ha en fortsatt fin sommar & låt även era hundar njuta av allt det härliga som sommaren har att erbjuda
NYHETER 27 /4: Äntligen så är Ida klar med sin rehabilitering!!! Nu får hon springa lös, gå långa skogspromenader och leka med de andra hundarna osv.
Ida är trots lite träning riktigt duktig till vardags. Hon är alltid lös ute på gården och stannar inom tomtgränsen. Med tanke på all förlorad träningstid bara med sådana enkla grejer så är hon himla duktig och kommer bara att få lära sig mer och mer vardagslydnad allteftersom. Hon är lös på alla promenader och hon söker kontakt och vill gärna höra att hon är duktig när hon gör det (hon har alltid fått godis & beröm vid ögonkontakt även under hennes rehabträning så allt har inte gått förlorat under den här tiden ändå). Det är så obeskrivligt skönt att se henne fri och förstås ännu lyckligare än någonsin! Nu hoppas vi att hon inte är en klumpeduns som gör illa sig igen på något annat vis….Men det går inte att vara överbeskyddande heller, så nu är det bara att blunda när hon flyger fram i skogen och hoppas på det bästa. För en levande hund ska hon få vara, något annat är helt uteslutet. Wild and free!! Hon älskar att vara ute och det ska bli roligt att se henne uppleva en vår & sommar i frihet! Förra året så var det gips i många veckor samt många men korta koppelpromenader och sedan stillhet och bakslag och till slut så visade det sig då att ett stift i tån var löst….inte konstigt att hon aldrig blev bra. För en levnadsglad valp som man ju så gärna vill ska få upptäcka livets goda i ”allt & mycket” så har hennes första levnadsår inte varit direkt lattjolajbans, dock har hon ändå alltid varit go & glad.
Sent om sider så vill vi gratulera Kerstin Sundberg med sin ögonsten Zimba som ställdes ut på Open Show i Örnsköldsvik i februari där Zimba vann sin klass med HP och slutade sedan som 5:e Bästa hane!!!
Vad gör vi annars då? Tja, ute som vanligt på våra dagliga härliga skogspromenader och hundarna är dessutom ute mest hela dagarna där de strosar runt på gården och när de vill ta sig en liten siesta så hoppar de in i bilen där bagageluckorna står öppna så de gör precis vad de vill när de vill. Lyxliv med andra ord för jyckarna.
Lydnad och jaktträningen ligger vi oförskämt lågt med….Har tränat i stort sett ingenting i vinter! Och jag har nu tagit ett beslut som jag har vänt och vridit på ett antal ggr den senaste tiden men där jag till slut har varit tvungen att komma fram till ett slutgiltigt beslut och jag vet att många av er kommer att tycka jag gjort fel i hur jag beslutat…och jag kan nog hålla med lite faktiskt. Men nu är det gjort och jag får ingen chans att ångra mig heller. Med lite erkänd sorg i hjärtat (förstås) så har jag tagit beslutet att det blir inget Lydnads SM för vår del i år…. Bruno hade ett fint tävlingsår förra säsongen och han hamnade på en jättefin kvalificeringsplats till Lydnads SM 2013 (plats 26 av de 60 resultatbästa Elithundarna i Sverige som får delta på Lydnads SM) Men då vi inte har tränat nästintill något i vinter och Lydnads SM närmar sig med stormsteg och det inte går att komma med en helt otränad hund som fått vila sig i form från träning och där momentens utförande säkert skulle bli taggade men ack så slarviga, så känns beslutet som det enda rätta. Samt att jag känner att det redan är och kommer att bli mycket annat som kommer att ta tid & kraft framöver våren / sommaren med olika större projekt här hemma och sist men inte minst att SM detta år går av stapeln nere i Falkenberg, vilket blir en kostsam, lång och jobbig resa. Jag får istället ödmjukt delta i tankarna och heja på en del andra duktiga ekipage som jag känner och som jag vet kommer att tävla och som jag hoppas det kommer att gå jättebra för. Heja er! Ingen nämnd ingen glömd.
Här i Jämtland är snart all snö snart borta och på våra jaktmarker har björnen vaknat!!
NYHETER 6/3 Så har vi kommit en bra bit in på det nya året! Vi välkomnar ”sent om sider” år 2013! Bruno har för 4:e året i rad tilldelats utmärkelsen GRK Jämtland / Härjedalens Allroundgolden 2012. Hoppas Bruno förstår hur duktig han varit genom åren, som meriterat sig högt inom diverse grenar. Brolle placerade sig som 4:a & hans bror Birk (med matte Susanna) som 5:a. GRATTIS till våra duktiga Lanjelinshundar hundar! Startade i helgen på årets första Elit lydnadstävling med Bruno. Anmälde honom på vinst eller förlust då vi inte lydnadstränat nästan någonting i vinter utan bara motionerat och haft det bra på så vis. – SE RESULTAT - Har helt enkelt inte haft någon ork eller inspiration till att träna hundarna på något annat sätt då det varit så mycket annat som kommit i fokus. Bruno fick 1:a pris och vann även klassen. Men han var långt ifrån sig själv. Jag saknade hans gnista och iver, han kändes helt enkelt inte som min gamla vanliga sprudlande Bruno. Att vi inte tränat på länge kan bidra till att vissa moment blev lite slarvigt utförda, men att gnistan saknades tror jag inte hänger ihop med för lite träning. Det borde ha varit tvärtom, dvs att han istället haft lite väl mkt energi i kroppen och busat på som han normalt brukar göra när man inte tränat honom regelbundet. Så, han hade kanske en dålig dag bara eller så kände han att matte inte var / har varit riktigt i form heller. Men oavsett så åkte vi som vanligt hem som världens bästa vänner och dessutom med 1:a pris. Väl hemma efter tävlingen så kom Bruno och skulle vara hos mig hela tiden och bli ompysslad, hoppade upp i knäet när jag satt vid datorn osv. Han tyckte nog ändå att vi hade haft en riktigt bra dag tillsammans….bara han & jag.
Lilla Ida har nu hunnit bli snart 17 månader gammal. Av alla dessa månader så har hon varit skadefri i 5 månader…..Fortfarande är hon under rehabilitering och jag är så grymt ledsen att det blev sån här tråkig start med min nya lilla tävlingshund i form av en tik denna gång. Efter att Ida bröt sin tå i fjol påskas så gick hon då med helgipsat ben i ca 2 månader. Sedan följde en lång och långsam rehab.träning för att återfå hennes styrka och funktion. Dock så blev hon aldrig bra och veterinärerna på djursjukhuset där vi bor hittade aldrig någon orsak till varför Ida höll upp benet hela tiden. Sent om sider så togs till slut den enda rätta beslutet att Ida skulle få åka ner till Strömsholm igen för att genomgå en stor undersökning för att utesluta bla vridning i skelettet efter hennes fall när skadan inträffade när hon var valp. Tack och lov så var det ingen vridning. Ida fick genomgå en massa undersökningar där de bla öppnade upp hennes tå och där fann dom att ett långt stift som tån är lagad med var löst och glappade! Stiftet togs därmed bort. Så de var säkra på att orsaken var att det helt enkelt gjort ont när stiftet legat och skavt. De gjorde även en titthålsoperation för att utesluta ev andra fel och det känns otroligt skönt att det är gjort så vi vet att det inte är något annat som felar.
Rehab.träningen pågår för fullt och jag funderar och verkligen sörjer att jag förlorat så mkt tid med mitt framtidshopp, min fina glada lilla ivriga hund. Den hund som jag tror har kunnat bli något riktigt roligt att jobba med och som jag nu får börja om helt från noll med. Frågan är om jag har orken att lägga ner ALL den tid som jag om hon inte skadat sig som valp skulle ha fått helt och hållet gratis & på ett helt annat sätt utan att behöva direkt träna på det. Den kontakt som jag alltid bygger med mina valpar från det dom är små är inte lika lätt och enkel att bygga upp när de blivit vuxna (svårt att förklara, men många av er som tränar & tävlar som mig förstår nog vad jag menar) Att få till en allmänt hyfsad och trevlig hund är inga problem (det är hon redan). Men just att känna den där känslan att vi är ett och litar på varandra fullt ut och kan läsa av varandra i varje liten stund, att det bara är vi två oavsett störningar runt omkring….. det där löjligt enkla som man lätt bygger med en liten valp är nu passe. Nu är Ida en unghund och en busig sådan som inte hunnit få lära sig så mkt vett & etikett. I stort sett allt är outforskat för henne, och jag märker att hon älskar livet och allt som livet har att erbjuda. Men, vi ska nog hitta en lämplig & fin väg tillsammans, bara hon snart är färdigrehabiliterad….förhoppningsvis till April.
Snart får vi njuta av vårvintern! SNART SÅ!
|
|||||||||
